“Ḥemmleɣ ad sefruɣ ɣef tayri d yidles”

Partager

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal ɣef umecwar n ucennay Ahcène Bedrani akked wayen icuɣben anaẓur s umata.

Aɣmis n Yimaziɣen: Amek i tgiḍ isurifen-ik imenza deg ubrid n ccna?

Ahcene Bedrani : Seg ucrured ɣer tikli, imi deg lweqt-nni ur yeshil ara ad yecnu yiwen kan akka. Seg zik i ttruḥeɣ nekk d yimeddukkal-iw ɣer umadaɣ i wakken ad nezhu cwiṭ s ccna. Cfiɣ am tura ɣef wasmi i xedmeɣ snitra-w tamezwarut s lxamsa n zzit akked kra n lexyuḍ. Ussan-nni ad iliɣ sɛiɣ 18 n yiseggasen deg leɛmer-iw. Syin akkin deg useggas n 1991 i d-uɣeɣ tagitart-iw n ṣṣah tamezwarut, ɣer yiwen n urgaz n tmurt n Brazil. Dɣa seg yimir tedduɣ cwiṭ cwiṭ ɣer sdat, armi i d-wwḍeɣ ɣer tizi n wassa. Ussan-nni yal tameddit nettemlili d tarbaɛt, wa ad d-yawi derbuka, wa d abendayer ma d nekk ad awiɣ tagitart-iw. Nettɛawaz alamma yuli wass, ama d iṭij neɣ d asemmiḍ, imi imir ur nesɛi ara ttawil anida ara necnu, yecban axxam n yilmeẓyen. Tizlatin i tecniḍ d ayen kan i d-yeẓẓem wallaɣ-ik, neɣ tugmeḍ-d anida-nniḍen? Nekk ur ttefreɣ ara tidet, yerna ad t-id-niɣ s ttnefxa, imi mačči d lɛib ma yewwi-d ufennan asefru ɣer umedyaz neɣ lmusiga ɣer win i tt-ixeddmen. Acu kan nekk tuget n wayen xedmeɣ n yiman-iw. Ar tura, wwiɣ kan asefru-nni « Tuzyint » ɣer lǧar-iw Karim Iloula amedyaz. Am wakken daɣen i yi-d-yefka yiwen umedyaz-nniḍen n tɣiwant-nneɣ lmusiga i yiwet n tezlit, d Sahali Chabane yettwassnen s yisem n « Caban Ameɣbun ». Ma deg tesfift i d-iteddun, yefka-id uneɣmas n rradyu tis snat d umedyaz Said Friha ttesriḥ, i wakken ad ɛiwdeɣ, ad cnuɣ tizlit-nni-ines « Abrasli ireqqen », ara cnuɣ s wudem atrar.

Mmeslay-aɣ-d ugar ɣef tesfifin-ik…

Tura akka ɣur-i snat n tesfifin, tamezwarut teffeɣ-d deg useggas n 2001 iwumi semmaɣ “Yeggra-d lexyal”. Llant deg-s 6 n tezlatin, gar tezlatin yellan deg-s ad bedreɣ: Idurar, Xas ɛeddan leɛwam, Serzgen-as ddunit-is, yeggra-d lexyal-im…atg. Zemreɣ ad d-iniɣ belli ur xtareɣ ara tallit ideg ara d-ssufɣeɣ tasfift-agi, imi tɛedda kan am uzaylal, aṭas ur neẓri ara belli teffeɣ-d. Imi daɣen imdanen deg lweqt-nni, lhan kan d Tefsut taberkant. Syin akkin qqimeɣ alarmi d aseggas n 2015 i wakken ad d-ssufɣeɣ tasfift-iw tis snat iwumi giɣ isem “Tuzyint” ideg llant 7 n tezlatin, yiwet deg-sent tella deg tesfift-nni iɛeddan, d tizlit-nni “Yeggra-d lexyal-im”, ma d setta-nni-nniḍen d timaynutin, ad d-bedreɣ deg-sent: Tuzyint, Yewet-iyi ufus-iw, Tiɣri, Yeggra-d lexyal-im,…atg. Ad d-rnuɣ kan cwiṭ ɣef tezlit-nni “Tuzyint” i cniɣ nekk akked tcennayt tilemẓit Noria, i yesɛan ṣṣut ḥlawen mačči d kra, d tagnit i wakken ad tt-snimmreɣ aṭas.

Tzemreḍ ad aɣ-d-tiniḍ sebba n uɛeṭṭel deg ussuffeɣ n tesfifin-inek?

D tidet ɛeṭleɣ aṭas, imi tikkelt tamezwarut qqimeɣ azal n 7 n yiseggasen i wakken ad d-ssufɣeɣ tasfift-iw tamenzut. Ulamma

D tuqqsa n tayri i ak-yeǧǧan ad tecnnuḍ fell-as, ahat, imi tettḥaz yal ilemẓi ?

D tidet tuqqsa n tayri tḥuza-yi mi meẓẓiyeɣ am yilmeẓyen merra, ulac win ara ak-yinin nekk ul-iw d ablaḍ, ma yella wayen-nniḍen, imi ar tura mazal nettwali imawlan i ibeḍḍun gar yilemẓyen yemyeḥmalen. Da ad fken taqcict s ddreɛ, da ad seyyfen aqcic ad yaɣ tin ur iḥemmel,…atg. D ayen ara d-ibanen deg tezlit-nni « Serzagen-as ussan ».

S yiwet n tezlit, tezẓiḍ-d i tɣiwant-ik…

Ferḥeɣ aṭas imi iyi-d-tefkiḍ asteqsi-agi, imi d tajmilt i xedmeɣ i tɣiwant-iw Ait Aissa Mimoun i nettɛuzzu aṭas d nettat i d-aɣ-iṛebban. D yiwet gar 7 n tezlatin i xedmeɣ deg tesfift-iw taneggarut, iwumi semmaɣ Tuzyint i d-yeffɣen deg useggas n 2015. D tizlit ideg i d-bedreɣ akk tudrin n tɣiwant-nneɣ, i wakken ad tent-id-sbeggneɣ u yerna ad tent-issinen medden.

Amek i ak-id-tusa tekti-s?

Tikti n tezlit-agi tagrakalt, tusa-iyi-d asmi ttqesireɣ d ucennay ameqqran Mouh Said Oubelaid, dɣa yenna-iyi: “ur ssawḍeɣ ara ad ken-id-sedduɣ deg tezlit-nni-inu, imi deg lweqt-nni d tikasiḍin i yella dayen kan i tewwi, ulamma tellam deg usefru”. Syin iweṣṣa-iyi-d i wakken ad xedmeɣ yiwet i temnaḍt, dɣa uɣaɣ-as awal.

Amek tettwali tmetti afennan, d wamek i tt-tettwaliḍ kečč s timmad-ik?

Timetti-nneɣ taqbaylit, tettwali belli acennay i xeddem s sshala tameqqrant, sufɣen-d kan akka, qqaren-d kan ayen i d-yusan deg wallaɣ-nsen. Nekk ttwaliɣ-t d win ineɛtaben aṭas. Tikkwal ur yeggan ara uḍan i wakken ad ixdem asefru, tikkwal iteẓẓem-d allaɣ-is ama deg wayen yerzan imeslayen, tiktiwin neɣ tinfaliyin icebḥen. Amedyaz neɣ acennay am tcemmaɛt, ad yettak tafat i medden netta ad ireqq s ttawil kan.

Ma yella kra tessewjadeḍ kečč sya ɣer sdat?

Aql-iyi akka tura deg ustudyu, sewjadeɣ tasfift-nniḍen anda ara ilint 9 n tezlatin, gar-asent : Tajmilt i tmeṭṭut, Tusa-d tekcem ɣer wul, D kemm i d zzher-iw, Ay abrasli ireqqen,…atg. Ahat d tasfit ara d-yeffɣen sya ar tazwara n useggas n 2018.

Ma yella win i ak-yefkan afus n tallelt deg ubrid-a n ccna?

Asmi bdiɣ akk, yella yettɛwan-iyi umedyaz ameqqran Abboud Salah deg tmeɣriwin, syin akkin ttedduɣ cennuɣ akked ufennan Mouh Oubelaid. Ma ɣer taggara-agi, yettɛwan-iyi aṭas Karim Khelfaoui akked umeddakkel-iw ameẓẓawan (musicien) neɣ i ixeddmen timseggemt (arrangement) Lyes Haddad.

Tessefruyeḍ ɣef wayen i tebɣiḍ kečč, neɣ ɣef wayen i d-yerzan s allaɣ-ik?

Tuget n wayen ssefruyeɣ, ttaruɣ-t ɣef wayen i d-yerzan s allaɣ-iw, ladɣa ɣef wayen i yi-ceɣben nekk s timmad-iw. Tikkwal daɣen ssefruyeɣ ɣef usentel i yi-yehwan nekk, imi iɛjeb-iyi, dɣa bɣiɣ ad aruɣ fell-as.

Anwa isental igejdanen iɣef tessefruyeḍ?

Nekk sɛiɣ sin n yisefra igejdanen iɣef ḥemmleɣ ad aruɣ tamedyazt, wigi d tayri akked yidles s umata.

Awal-ik n taggara

Tamezwarut, ad awen-iniɣ tanemmirt s tussda i kunwi d uɣmis-nwen « La Dépêche de Kabylie », tis snat, tanemmirt i wid iqeddcen akk deg uḥric n yidles ladɣa idles aqbayli neɣ amaziɣ s umata. Tanemmirt daɣen i wid i yi-iḥemmlen d wid i yi-isellen, ssarameɣ ad iliɣ fessuseɣ fell-asen yerna ad xeddmeɣ ayen ara ten-yessefraḥen.

Yesteqsa-t Adaoun Abdelghani

Partager