Gar tdukliwin tidelsanin timenza i yellan deg unnar n yidles, ad naf tiddukkla tadelsant Tigejdit N At Zɛim i d-yettwaxelqen deg useggas n 1990, mebɛed tufɣaɣ n tmendawt tamaynut n 1989 i yesemḥen i uslali n yikabaren n tsertit d tdukliwin yemxalafen.
Amecwar n teddukla
Tigejdit, d ajgu alemmas n yixxamen n leqbayen d nettat i d lsas n uxxam. Tiddukkla-a, tewwi-d amecwar ɣezzifen, imi tella yakan tqeddec deg unnar n yidles seg yiseggasen n 1980 anda i d-tesileɣ aṭas n terbuyaɛ n umezgun akkd cenna, maca tiddukla tlul-d s wudem unsib deg useggas n 1990. Iɛeggalen n tdukla d imezdaɣ n taddart n At Zɛim, taɣiwant n lemɛatqa. Sɛan lḥir meqqren deg useḥbiber ɣef wansayen, leɛwayed d tgemmi. Aya, yettili-d s leqdicat yemxalafen i d-tetteheggi tdukla tadelsant seg wasmi d-tettwaxleq ar ass-a.
Asalay n tdukla
D yiwet n tikti s wazal-is i d-fkan yiɛeggalen n Umusu adelsan n Tgejdit N At Zɛim. Xedmen asalay-a deg uxxam n tesqamut n taddart anda i d-gemren akk ayen yesɛan assaɣ d tgemmi d yidles amaziɣ s umata. Deg usalay-agi, ad naf aṭas n wallalen iqburen i sseqdacen leqbayel deg tudert-nsen n yal ass, ladɣa deg yiseggasen yezrin. Nezmer ad nebder kra seg wallalen-agi i icudden agdud aqbayli ɣer umezruy -ines d tmagit-nsen : llan wallalen n ufexxar neɣ n talaxt, sseqdacen yimdanen deg tudert-nsen, aladɣa leḥwal anda jemɛen lɣellat yemxalafen, am ukufi anda ḥerzen nneɛma d tazart, tugicin, abuseqqi, sḍel, d wallalen n tyerza, n uzeṭṭa d waṭas-nniḍen yeɛnan tigemmi.
Aheggi n tmeɣra n tzemmurt
Gar tjur (isekla ) yesɛan azal meqqren deg tɣerma tamaziɣt seg send tallalit n Sidna Ɛisa ɣer wass-a, tella tzemmurt i yettuneḥsaben d azamul ɣer yimaziɣen. Ɣef wanect-a ihi, i as-tefka tdukla Tigejdidt N At Zɛim azal ameqqran imi gar leqdicat-is igejdanen d aheggi n tmeɣra n tzemurt, i yebdan deg useggas n 2009. Seg yimir, ttheggin-d yiɛegalen n tdukla-agi akked yimezdaɣ n taddart tameɣra n tzemurt, i yettilin d tajmilt i tejra n uzemmur u d abrid n useḥbiber ɣef tejra-agi. Tettili-d tmeɣra-agi yal aseggas deg taggara n ujmaɛ n lɣella deg wagur n meɣres , d tagnit anda ttemlilin akk yimḍebbren n tfellaḥt, imussnawen, imɛelmen n tesyar d yifellaḥen i yesqerdicen ɣef yiɣeblan yemxalafen.
Tigejdit d aɣerbaz deg umezgun
Ayen iɣer tezzi lwelha deg leqdic n tdukla-a, d aḥric n umezgun, imi seg wasmi d-tettwaxleq ɣer tura, tesɛa ma drus 20 n tceqqufin n umezgun, d watas n sketchs. Amur ameqqran n tceqqufin, heddrent-d ɣef waṭas n yisental, aladɣa timetti, leɣerba, tilelli, tugdut, Tawacult…atg. Gar tceqqqufin-agi, ad naf, taceqquft Imeḥbas, Tacbaylit, Aɣerbaz, Pinuca d waṭas-nniḍen. Rnu ɣef wayen akk i d-nebdar, leqdicat yeɛnan amezruy, tasekla, tamedyazt, azẓawan d ccna… ɣer yidis n temsirin n zyada i yinelmaden n yeswiren yemxalafen, d wid yetteheggin i yikayaden. Deg leḥsab aneggaru i d-tefka tenmehla n yidles, azal n 6 000 n tdukliwin tidelsanin i inegren, tid d-yeggran d ixutay.
Ali Zalouk

