Am wakken i t-id-nɛeyyen, yakan, deg yisebtar-a n Uɣmis n Yimaziɣen, aṭas n warmuden i d-yellan da d din i lmend n usfuggel n Yennayer d useggas amaynut 2968. Ttiɛadat-nniḍen mazal ttkemmilen deg waṭas n tamiwin. Deg tɣiwant n Ayt Smaɛel dɣa, i yeggugen s wazal n 70 n yikilumiṭren i usamar n Bgayet, d amerkanti s ddeqs wahil i d-heggant kra n tdukkliwin ɣef ddemma n tmeɣra-a tansayant n Yennayer, am tdukkla tadelsant Adrar n Fad d tdukkla tinmettitadelsant Asirem n Krun. Akken ad tezdi asfuggel ihi akked yimezdaɣ n Ayt Smaɛel merra, tessuddes-d tdukkla n Udrar n Fad yiwen n zzerd d ameqqran, ideg mmezlen ugar n sin n yixfawen n ubeqri. Ma d azal n tunet yewweḍ ɣer 2000 n yidinaren. Deg waya, akken ad tessishel tiɣin si tazwara i yakk imezdaɣ, tesres imɛawanen deg waṭas n tuddar, ara yestkelfen s tuṭṭfa d ujmaɛ n yidrimen n wid yebɣan ad ḥerzen tunet n uksum i yimensi n Yennayer. Seg tama-nniḍen, thegga-d deg Uxxam n yilemẓiyen n tɣiwant yiwet n tceqquft n umezgun ɣef yimensi n Yennayer i d-yettwararen sɣur terkeft n tdukkla. Rnu-as, amsizwer adelsan akked usiwel n tmucuha i warrac imecṭaḥ, sɣur umalas Fares Idir. Ula d tidukkla tilemẓit Asirem n Krun, deg taddart n Ayt Tɛisiwt, tekker i kra n warmuden akken ad tzemmel Yennayer-a amaynut 2968 i tt-id-yufan tella. Ass n amhad tanezzayt, tebda-as s temsikkent n kra n tɣawsiwin tidelsanin akked wayen yellan seg tgemmi neɣ seg umezruy n Yennayer. Syin yella-d usihar lwaḥi d warrac s umsizwer n yisteqsiyen i d-yettwaheggan i nutni ɣef Yennayer. Ula d tilawin ttwaskecment-d akken-nniḍen deg rreḥba n usfuggel, meskud yemmug umsizwer n wunud (plat) ansayen ifazzen ara d-nawlen yifassen-nsent. Ɣer tmeddit, seld tikci n warrazen i wid d tid yekkin deg yimsizwar, tezher taddart s ccnawi n wid inuḍḥen s umeslay d taɣect-nsen armi yeṭṭef yidles ar ass-a, yesɛa daɣ Yennayer amkan. D tuɣac i d-wwin kra n yilemẓiyen akked yicennayen iqburen n temnaḍt, sdat yimeyyaten n lɣaci i d-yusan seg waṭas n tuddar.
M. K.
