Yella, acer-a iɛeddan, uselway n tɣiwant n Ayt Smaɛel, Mass Sadeq Rebbaɛi, d inebgi n yiwet n tedwilt deg umaṭṭaf n Sumam ideg I d-yella wawal ɣef yiɣilifen d unegmu n tɣiwant deg wakud amiran. Deg teɣzi n qrib asrag, aṭas i tlufa iɣef i d-yemmeslay uselway amaynut n tɣiwant armi ahat banent-d ugar tugniwin i yimezdaɣ n Ayt Smaɛel i yettmesteqsayen ɣef waddad n taddart-nsen d wanda kkan lecɣal n tneflit (développement). Deg wawal-is ɣef usentel n waman, i yellan d aɣbel ageɛmir n yiɣermanen n temnaḍt-a, yenna-d Mass lmir d akken ur yettɛeṭṭil yiṭṭij ad d-yali meskud asenfar n usiweḍ n waman seg Lɛenser Azegza, teṭṭef-it yakan yiwet n tkebbanit. Tafada n keffu n lecɣal, yezmer lḥal ad truḥ kan armi d sin n yiseggasen. Ma d ayen yerzan afud (énergie), iwekked-d uselway d akken ixus aṭas deg tɣiwant n Ayt Smaɛel seg waṭas-aya tura. Ihi ama d trisiti neɣ d lgaz, yezga uɣbel-nsen yettcewwil mačči ala agdud, wanag ula d ufrinen n tɣiwant. D acu, yenna-d Sadeq Rebbaɛi a-t-an teddunt tlufa kra kra ɣer ferru, ladɣa imi aẓeṭṭa n ubdaw n lgaz yemmug seg-s 40% deg Ayt Smaɛel. Yetturaǧu tura ad kemmlent aqeddic tkebbunay i t-yeṭṭfen, imi llant ḥebsent ddeqs n teswiɛt taggara-a. Deg umecwar n tedwilt, llan-d yisiwlen n kra n yimezdaɣ i d-ibedren abeɛda lexsas n uqeddic izerben deg tzeqqa n udawi n Tizwal akked uɛeṭṭel deg usiweḍ n lgaz. Dɣa ɣef uqeddic izerben i ssutren yimezdaɣ s tussda, tallit-a taneggarut, yenna-d Mass aselway: “nutni xedmen ayen yellan fell-asen, uzzlen war aḥbas ɣer tamiwin i teɛna srid taluft-a n usbedd n uqeddic izerben”. Yerna-d dɣa, meskud yettwaṛgem-asen aṭas n tikkal, yettraǧu deg ad tɛeddi Tenmehla n tezmert tazayezt seg umeslay ɣer tigawt s usiweḍ n wayen akk I ilaqen d iqeddacen, gar yimsujjiyen d yifiremliyen, akken ad yili daɣen uqeddic izerben deg temnaḍt-a tamsedrart.
M.K