D Akli Aoun i aɣ-yeǧǧan tikkelt-a

Partager

D 7 seg furar, amulli wis sin segmi tuɣal tmaziɣt d tutlayt tunṣibt deg tmendawt tazzayrit. D amulli wis sin i d-yesseglan s usenṣeb n yennayer d lficṭa i yizzayriyen i merra. Asfugel s yigumma yecban wigi i d-yusan s leɛtab meqqren, yella-d tikkelt-a deg Tubiret deg leḥzen. D yiwen seg yimenza yessudfen tamaziɣt s aɣerbaz azzayri i teccelqef lmut uqbel ad yidir ayen iɣef yennuɣ tudert-is i merra. D Akli AOUN, mmi-s n Haizer i yewḍen leɛfu n Rebbi di leɛmer-is 56 n yiseggasen. Am netta am wid i t-yecban gar tizyiwin-is, zik i d-yerra s lexbar ɣef lbaṭel tettmagar tutlayt-is d yidles-is. D ayen i t-yeǧǧan yella gar wid isuɣen deg tefsut n tmanyin deg temdint n Tubiret i wakken ad d-yerr azal i lasel-is. Amennuɣ-is, ur yeḥbis ara, imi yal tikkelt n leḥris yettili ɣer tama n watmaten-is imeɣnasen. Seg Umussu Adelsan Amaziɣ, ɣer tlallit n yikabaren, Akli Aoun, yeṭṭafar anerni n teswiɛin, i wakken ad yili seg wid yesseddan aɣunzu n uɣerbaz deg useggas n 1994. Deg waggur n ɣuct n 1995, yettwafren seg wid ara yettikkin deg tannant n usileɣ n yiselmaden imenza n tmaziɣt i d-yessewjed deg lawan-nni Usqamu Unnig n Timmuzɣa deg tesdawit n Ben Aknoun. Yettuɛeggen d aselmad n tutlayt-is tayemmat deg tesnawit Houari Boumediène n temdint n Tubiret, Akli yessaweḍ ad ireṣṣi tutlayt-a imi d win yumnen s wacu i ixeddem daɣ sser yekseb deg taywalt yebnan s ucmumeḥ d wawal aẓidan. Dɣa d ayen yeǧǧan kra akk ukked yexdem, ttqadarent merra. Ɣer tama n yimeddukkal-is Djafar Abdeddou d Ali Chouimet, slalen-d Tiddukkla tadelsant Taɣerma anda ssawḍen ẓẓan aselmed n tmaziɣt berra i uɣerbaz deg temdint n Tubiret, leqdic yernan ɣer waṭas n uxeddim yecban isaragen, d usfugel s yisihar yemxallafen. Uqbel akka ad yessali amecwar-is deg uḥric n usegmi, Akli Aoun, yuɣal d anemhal deg uɣerbaz amezwaru deg taddart n Ugentur anda yezdi tagmat gar yiselmaden i wakken ad d-iḥelli igemmaḍ igerzen. Yeḥsan d akken rrbeḥ yettas-d s tdukkli, d awal i d-yegmer ɣer Matoub i d-yennan : « Ma nnan-awen acu i d tafat, init-asen d iɣallen yeddukklen. » D chada ara d-fken akk wid i t-yesnen deg unnar n usegmi imi yessawal i tegmat i wakken ad ilin d amedya i yinelmaden ara yuɣalen d irgazen d tulawin n uzekka. Ɣer temḍelt-is, aṭas i d-yusan, maca imeddukkal-is n 1995 banen-d am yitran. L’Hocine, Abdellah, Hamdane, Ali, Messaoud, Ahmed, Mahfoudh d wiyad, i merra bedden s aqerruy-is, d tamuɣli taneggarut ara rren i umeddakkel n umennuɣ, win akken yezzewren lasel uqbel ayen-nniḍen. Ma nebder-d Akli ass-a, ur nezmir ad nettu Nour Ould Amara, s temsirin-is deg tiliẓri, neɣ Ferhat Ait Mohand d Ferhat Chelmouni widen akken yellan d imenza s annar n uselmed n tmaziɣt asmi akken qessiḥet teswiɛt. ineggura-agi, d aṭṭan uffir i ihemjen tifekkiwin-nsen almi i ssufɣen tarwiḥt. Am wakken ara d-nebder Madani n tama n Bgayet i iruḥen ɣef zik lḥal am wakken i iruḥ Mokhtar Zeddam i teccelqef tmettant deg twaɣit n ubrid. Awal i d-yeǧǧa Didouche Mourad lawan n tegrawla iwulem ass-a ad t-neḍfer deg tallit-a mi d-yenna : « Ma nemmut, ḥadert ɣef tidmi-nneɣ ». Nekni, neɣ ahat wid yellan deg unnar n uselmed n tmaziɣt, tajmilt ara nerr ass-a i yimeɣnasen-nneɣ, d akemmel deg ubrid uɣen s nnif, s uzday n lqedd. Gnet deg talwit, mazal tarwa n leḥlal ara ikemmlen i umennuɣ.

M. Smail

Partager