«Di Merruk, adlis yettwarun s teqbaylit am ugerruj…»

Partager

Deg tdidewennit-a, yemmeslay-d umaru Chahid ɣef umecwar-is deg tira akked wuguren i d-yettimlili deg unnar

Aɣmis n Yimaziɣen: Nessen-ik d amaru, d amedyaz i d-yefkan i tsekla tamaziɣt. Mmeslay-aɣ-d cwiṭ ɣef umecwar i d-telḥiḍ ar tura deg unnar n tira…

Chahid Andichi: Bdiɣ ttaruɣ seg wasmi lliɣ d anelmad deg uɣerbaz n taddart-nneɣ. Amek tessnem, zik di Merruk, llant snat n tutlatyin: taɛrabt d tṛumit, maca tamaziɣt ur telli ara. Nniɣ akked yixef-inu deg wakud-nni, i wakken ad tekcem Tmaziɣt di tmendawt, ilaq ad naru yis-s. Seg yimir-n, bdiɣ ttaruɣ isefra, ttaruɣ imagraden, aṭas seg-sen ffɣen-d deg yiɣmisen imaziɣen neɣ di tesɣunin. Kra n wakud, uɣuleɣ d aɛeggal deg Umussu n yimedyazen n umaḍal (Poetas Del Mundo). Neldi deg umussu-nni, taṣeṭṭa n yimedyazen imaziɣen n Tefrikt n Ugafa… Ssufɣeɣ-d ar tura sin n yidlisen, yiwen n yisefra, wayeḍ d tasuqqilt. Aql-iyi mazal ttaruɣ, ad qqimeɣ ttaruɣ alamma mmuteɣ.

Tferneḍ tutlayt-ik ad taruḍ yis-s. Amek tettḥulfuḍ mi ara tt-tettmeslayeḍ s yimru?

Tutlayt-inu, ferneɣ-tt imi d tin i d-ǧǧan lejdud imezwura. Tuylayt-nni zeddigen, ideg ur llin wawalen i d-ikeccmen d imaynuten ɣef tmentilt n usɛerreb i d-ikecmen tamurt-nneɣ. Maca, deg yiwen n wakud, ṛeẓẓneɣ iman-iw ɣef tmaziɣin-nniḍen yellan di Tefriqt n Ugafa. Amek ttwaliɣ, mazal ixuṣ-aneɣ ad nesseqdec tutlayt-nneɣ mliḥ, ad nexdem ɣef umawal-is, ad t-nessemɣer s tira-nneɣ. Tasekla d abrid swayes nezmer ad nesdukkel tutlayt-nneɣ. Mi ara tt-ttaruɣ ttḥulfuɣ s yiman-iw umreɣ mi tt-sɛiɣ.

Ma nemmeslay-d ɣef udlis « Iḥewwasen » i d-terriḍ ɣer tmaziɣt, acimi d winna gedged i d-tferneḍ i tsuqqilt?

Di tazwara, adlis n “Iḥewwasen” isem is s tespenyult “Los invasores”. D aḍṛis i yura Egon Wolff, yiwen seg yimeqqranen n tsekla n Temrikt talatant. Ssuɣleɣ-t-id ɣer tmaziɣt i wakken ad d-nesseqreb iḍṛiṣen irecmen tasekla tamaḍalant ɣer tutlayt-nneɣ. Yeɛjeb-iyi aṭas wamek yura Egon aḍṛis-is, d wamek i d-yebda seg yiwet n tekti d tafrart (idée simple), yessemɣer-it. D aya i aɣ-ixuṣṣen nekni s yimura imaziɣen. I wakken tasekla-nneɣ tamaziɣt, i yettwarun s tmaziɣt, ad taweḍ aswir amaḍalan, ilaq ad nger imanen-nneɣ deg yiḍṛisen imaḍalanen. Deg yiwen n wakud, ad nexdem mliḥ ɣef yidles-nneɣ amaziɣ.

Anda yewweḍ leqdic ɣef tsekla tamaziɣt di Merruk?

Ur nezmir ara ad nemmeslay ɣef tsekla tamaziɣt di Merruk ɣef waṭaṣ n tmentilin. Tamentilt tamezwarut, tasekla tella di yal tamnaḍt: di Rrif, di Sus, deg Waṭlas… Yerna taywalt (communication) gar-aneɣ, ur telli ara. Yal tama, teṭṭef abrid-is i yiman-is. S wawal-nniḍen, yal tamnaḍt tbennu tasekla-ines d tira-ines weḥd-s, war ma tesnermes timnaḍin-nniḍen. Neɣ ma tella teywalt-nni, nettaf-it txus maḍi. Nekni di Rrif, ur nxeddem ara d Usinag ageldan n tussna tamaziɣt (IRCAM). Imura d yimedyazen irifiyen, ssufuɣen-d idlisen-nsen s yidrimen-nsen. Tikli ur teddi ara mliḥ, maca tura ula d tilawin, ssufuɣent-d idlisen-nsent akked yirgazen. Aseggas yezrin, kṛaḍet n tlawin i d-yessufɣen idlisen-nsent di Rrif. Tura, nettxemmim ad d-nesnulfu yiwet n tddukkla, ad tesddukkel imura n Rrif.

Amek yella waddad n tɣuri d usiẓreg n yidlisen n tmaziɣt deg Merruk?

Imaziɣen s umata, d yiwen n ugdud ur neqqar. D wagi i d amukris wis kraḍ i yellan di tmura n umaḍal. Maca, nezmer ad d-nini addad n tɣuri di Rrif yettimɣur yal ass. Llant tddukkliwin xeddment timliliyin i yimura Imaziɣen. Llan daɣen yisdawanen n tmaziɣt di tesdawiyin n Nnaḍuṛ, Wejda, Fas, Agadir, ula d nutni smeɣren addad n tɣuri. Asinag ageldan n tussna tamaziɣt ur d-yessufuɣ ara idlisen i yimura Irifiyen. 15 n yiseggasen segmi i d-yella IRCAM, mačči aṭas n lweqt, yefka-aɣ-d 5 n yidlisen s tmaziɣt n Rrif, ur tekmil 0.01% seg wumuɣ n yidlisen i d-ssufɣen yimura Irifiyen s yidrimen-nsen. Rnu ɣur-s, tamawast n tdelsa (ministère de la culture) tamerrukit, ur d-tessufuɣ akk idlisen s tmaziɣt. Tura, llant tddukkliwin timaziɣin, ttɛawanent imura i wakken ad d-ssufɣen idlisen-nsen, am tddukkla Tira di Agadir, i d-yessufɣen ar tura ugar n 100 n yidlisen s tmaziɣt, d tddukkla Masinisa di Lḥusima, d tid-nniḍen.

Neẓra ur tettuqebleḍ ara ussan yezrin ad tiliḍ d aselmad n tmaziɣt dinna ɣur-wen. D ayen i yeǧǧan aṭas n yimaziɣen wehmen, beggnen-d diɣ aɣiḍi-nsen. D acu-t wawal-ik keččini?

Merruk, teqqar ɣef yiman-is d tamurt n tugdut, maca di tidet, d tamurt n tesnareft (dictature). Tura di Rrif, ɣur-neɣ ugar n 500 n yimeḥbas isertanen ttwaṭṭfen deg yibniqen imerrukiyen. Deg wussan n Lḥirak, zgiɣ lliɣ ɣer tama n wid yettnadin ɣef tlelli-nsen, tteffɣeɣ yid-sen, nettsuɣu ɣef yizerfan-nneɣ isertanen, idelsanen d yidamsanen. Medden yellan di tmawast n ugensu tamerrukit, ur bɣin ara ad yili yiwen am nekk d aselmad, acku di tmurt-nneɣ, mačči d tamawast n usegmi i iferrnen iselmaden, maca d tamawast-nni n ugensu. Mačči kan nekk iwumi yeḍra waya aseggas-a. Llan yimeddukkal-nniḍen, ula d nutni teḍra-asen am nekk. Adabu Amerruki, ma ur yessekcim imeɣnasen ɣer leḥbusat, yettagi ad ten-yeǧǧ ad xedmen ɣef yimanen-nsen. D tagi i d tidet n udabu amerruki.

Seg yidlisen n yimura iqbayliyen d yimaziɣen s umata, d anwi teɣriḍ, i tessarameḍ ad teɣreḍ?

Ɣriɣ tira n yimura iqbayliyen, am wungalen n Mulud Mɛemri, Mulud Ferɛun d Ṭaher Ǧaɛut i yuran s tefransist. Ɣriɣ isefra n Si Muḥed Umḥend, Ben Muḥemmed d Sɛid Iɛemrac, tura aql-i qqareɣ ungal i Kaysa Xalifi. Adlis yettwarun s teqbaylit, di Merruk am ugerruj. Ur nezmir ara ad t-naf ala ma yella deg Internet neɣ nettaf-it ɣer yimeddukkal-nneɣ i yettruḥen ɣer leqbayel. Ɣef waya i mazal ur ɣriɣ aṭas n tira n wayetma iqbayliyen. Ula d imura imaziɣen qqareɣ ayen i d-ttarun, gar-asen Ḥmed Zeyyani, Mimun Amsebrid, Muṣṭafa Qaḍawi, Sɛid Belɣerbi d waṭas-nniḍen. Di tidet, ssarameɣ ad ɣreɣ akk idlisen n yimura imaziɣen i urɛad ɣriɣ.

Tenniḍ-t d akken tettheggiḍ-d sin n yidlisen-nniḍen i usufeɣ, mmeslay-aɣ-d cwiṭ fell-asen…

Wah, ɣur-i yiwen n wungal qqaren-as “Xef tama n ubrid”, yettemslay-d xef tudert n yinelmaden di tesdawiyin deg wussan n umussu n 20 yebrir i teẓra Merruk di 2011. Ɣur-i yiwet n tsuqqilt-nniḍen, tettwakkes-d si tsekla talatant, i yura Plawtus, qqaren-as “Taqnuct n wureɣ”. Ssarameɣ idlisen-a, ad d-ffɣen deg yiseggasen i d-yettasen. Tura, xeddmeɣ xef sin n yisenfaren-nniḍen, amezwaru-nsen ɣef kra n tmucuha n yiqcicen imeẓyanen, asenfar-nniḍen, d asuqel n udlis “Du contrat social” ɣer tmaziɣt.

Tanemmirt a Mass Chahid. Tzemreḍ ad d-ternuḍ awal-ik n taggara….

Tazwara, ad d-nini win yebɣan tamaziɣt ad yaru s tira-ines. Imaziɣen, ma bɣan tasekla-nsen ad taweḍ amaḍal, ilaq ad arun s tutlayt-nsen, ad ɣren diɣ yis-s. D wagi i d abrid-nneɣ, ur ɣur-neɣ abrid-nniḍen. Targit-inu, ad ẓreɣ yiwen n wass albaɛḍ n tddukkliwin n yimura imaziɣen di tmazɣa. Tanemmirt i kunwi ɣef tewwurt i yi-d-teldim.

Testeqsa-t Kaisa Khalifi

Partager