«Ur tufiḍ d acu n umgarad i yellan gar uselmed n tfizikt s trumit neɣ s teqbaylit»

Partager

Newwi-d, tikkelt-a, awal ɣef umawal n tfizikt s teqbaylit akked kra n temsal deg umahil-is .

(Aḥric wis sin)

Neẓra-k tezgiḍ tesseqdaceḍ amawal n tfizikt s teqbaylit. Ɣef leḥsab-ik, nezmer ad nesselmed yis-s tanga-a (matière) lemmer yella lebɣi asertan?

D tidet. Maca, ayen? Acku imir ara as-dhuɣ di kra n temsalt n tfizikt, friɣ d yiman-iw d akken ssiffiyeɣ-tt s teqbaylit, selṭeɣ-tt s tmeẓla tussnant (logique scientifique) yebnan ɣef yisuraf i lemdeɣ si temẓi-w, teddun s tmuɣli taqbaylit. Ma nga asurif, nesnefli-d kra n yirmawen ussnanen imaynuten s teqbaylit, ur tufiḍ acu n umgarad yellan gar uselmed n tfizikt s teglizit, taṭelyanit, tafṛansist neɣ taɛrabt. D tafizikt i nla ad tt-nesselmed s teqbaylit. Ma d ayen icudden ɣer wuguren yerzan tasertit, yif-it ur tekkseɣ ara tayerrist n uyeddid-agi, iɣef ma kkreɣ ad d-ffiɣ deg-s, ad d-yemmir wakali ɣef tikkelt! Ur ntess, ur ntekkes fad ɣef yilsawen-nneɣ. Ur nessawaḍ tadiwennit-agi ɣer yiswi i as-d-nbudd mi tt-id-nebda tazwara.

Tettwaliḍ d akken tiẓri n tallunt-akud n Anecṭayen ur d-yettili ara ubeddel deg-s ɣer sdat?

Tafizikt, neɣ tussna s umata, mačči d “Adlis n Rebbi”! Simmal yettmiri wakud, tezzint, ttbeddilent tilla. Simmal tettaẓ ugar tussna-nneɣ n ugama, simmal tettifrir tagut i aɣ-yedlen allen, tettizdig tmuɣli-nneɣ ɣer Umeɣrad i lmend n tmussni tamaynut i d-yefrurin deg unnar n unadi ussnan. Akka dɣa, deg tallit-nni n teglest, llan yimdanen nwan d akken Akal (ddunit) d taleffast, tweṭṭa, teɣwes am unnar n userwet. Ur telli ara d tagnunnayt (sphérique) am wakken i neẓra ass-a. Yerna tella tres ɣef uzagur n ujeɣlal n kra n yifker azeɛluk! Ass-a, nettaḍsa mi ara d-nebder tamuɣli-a. Yak akka! Maca imir-nni, tedda am tussna n wass-a. Ihi ula d tussna-nneɣ n umaḍal d Umeɣrad ass-a, xas ulamma tefruri, teflali, tuẓa ɣer sdat, tbeddel ayendin, mačči drus. Maca i mazal-as! Rniɣ, smektiɣ-d d akken ula d Albert Einstein s timmad-is, imi t-id-tbedreḍ, yella yettwali belli tallunt-akud d tudmist (statique). Meḥsub d tamagant (inerte). D ayen maḍi i t-yewwin ad yeg agul-ines ameqqran, swayes yessḥassef ayendin ɣer taggara, ɣef wakken i t-id-yenna netta s timmad-is! Ihi, taggara n waya, nniɣ-d d akken tafizikt d tussna takusmulujit akked tesṭrufizikt, akken i tezga tettifrir, tettbeddil ayendin segmi yebda umezruy n talsa, i tezmer ad tfal ugar i tlisa n tizi n wass-a ɣer sdat.

Yadra tesɛam kra n yisenfaren ucriken lwaḥid?

Tiktiwin llant, mačči d yiwet! Tazmert-nneɣ tefti. Ad neḥmed Rebbi, iɣallen, zgan xemmlen i yiseɣ. Maca nuɣ-itent deg lexsaṣ n wallalen d tedrimt. Skud urɛad bedden yisulas n tmurt-nneɣ. Ur tettafeḍ ara tamurt n Lezzayer ad ak-tɛiwen deg yisurifen yecban wigi, xas d ayen fessusen i as-nessutur. Acku teẓram d akken di tallit-agi deg i d-neggra, d idrimen i yessedduyen isenfaren. Tazmert kan s timmad-is ur tessawaḍ ara. Nekk si tama-w, akked kra n yimussnawen Iqbayliyen (Mass Ḥamid Ayt Ɛebderraḥim, Mass Muḥend Tilmatin…) nessussi annar iseggasen-agi ineggura i yiwet n tekti n usbeddi n wayen iwumi semmaɣ « Tasbeddit Taqbaylit i Tussna » (Fondation Kabyle des Sciences). Ahat amer ad taɣ ɣer sdat. Xas ulamma aṭas n yimussnawen Iqbayliyen mazal am wakken ttkukrun, ggaren aḍar ɣer deffir, imir kan slan i wawal-agi n « Taqbaylit! ». Ayen i ttaggaden iman-nsen, am wakken yeqqar umedyaz Lewnis At Mengellat? D ayen yessewhamen ayendin mačči drus! Madjid, si tama-s diɣen, ha-t-an iger-d yiwen n usenfar yecban wagi. Nemsawal ussan yezrin i lmend n temsalt-a. Nniɣ-as yessefk ad nezdi armud-nneɣ amer tikkelt-a, ad naf imassanen Iqbayliyen-nniḍen ara d-yerren i tiɣri-nneɣ. Imi ass yecban ass-a, tedda tekti-a n usnefli n tussna taqbaylit ugar n yiseggassen-nni yezrin. Ad iban.

Tanemmirt a Mass Deḥman At Ɛli ɣef tririyin-a. Amek tebɣiḍ ad tt-nseqqef?

Ad ak-d-alseɣ, ad ak-snemmreɣ keččini a Mhenni Xalifi mi yi-d-tefkiḍ tagnit-agi i wakken ad ssiwdeɣ izen-a i yinelmaden iqbayliyen d warraw n tmurt-iw, d yimeɣriyen n Uɣmis n Yimaziɣen, d yiqeddacen d yineɣmassen-is s umata. Buddeɣ-awen afud igerzen, d usiweḍ deg umecwar i yal yiwen. Ad nfakk, neɣ ad tt-nseqqef am wakken i d-tennid. S tekti-agi. nettimɣur, nettaẓ di leɛmer, tettnerni tmussni-nneɣ i lmend n tɣuri d unadi-nneɣ, d uselmed i d-nettawi mačči kan sɣur yibabaten-nneɣ. Maca, ula sɣur warraw-nneɣ xas ulamma d imeẓyanen. Am wakken i t-id-yenna yiwen n ufiluẓuf amassan: « Tussna d ayen yesselmad baba-s i mmi-s, ma d tatiknulujit d ayen yemmal mmi-s i baba-s »! Ar tayeḍ, di lehna.

Yesteqsa-t Mhenni Khalifi

Partager