Aṭas n yiɣeblan i iɛeggben anegmu n uḥric-agi n tfellaḥt

Partager

Deg yiwet n temlilit i d-yellan deg teẓrigt tis 8 n Tmeɣra n tzemmurt, i d-suddes tddukkla tadelsant Tigejdit n At Zaim, d tesqamut n taddart n At Zɛim, i d-yellan seg 21 ɣer 24 meɣres iɛeddan. Deg temlilit-a, bedren-d yimḍebbren, deg yisaragen-nsen i d-yewwin ɣef usentel ’’Azemmur d uzekka-s’’, aṭas n yiɣeblen i iɛeggben aḥric n lɣella n uzemmur deg temḍiqt n leqbayel. Anemhal n Srabes n tfellaḥt n ugerzu n Tizi Uzzu, yuɣal-d s wawal ɣef yiɣeblan yerzan aḥric-agi n tfellaḥt n temḍiqt n leqbayel. Akka dɣa i d-yuder aɣbel n tenzuyt n zzit n uzemmur, yenna-d :’’Yewwi-d ad d-nexlaq tiddukliwin ara yesselḥun lecɣal n lɣella n zzit n uzemmur, wa ad senzent lɣella ama deg ssuq aɣelnaw neɣ deg ssuq agraɣlan’’. Rnu ɣef waya, yehder-d ɣef uɣbel n tɣara n zzit n uzemmur n temḍiqt n leqbayel i d-yewwi ɣef yifellaḥen, ad wenɛen deg lɣella-nsen s usemres n tarrayin tussnanin deg usufeɣ n zzit n uzemmur. Dɣa, aɛawed n tmuɣli deg waṭas n tarrayin tiqburin i icudden ɣer lɣella n uzemmur. Ama dayen yeɛnan akud n ucraw n uzemmur, akud n ujmaɛ n uzemmur neɣ n umḍiq n ujmaɛ n zzit n uzemmur. Deg wayen i d-yenna, daɣen, d assudes i ixussen deg uḥric-agi, yal wa ileḥḥu akken yufa. Am wakken i d-yewwi awal diɣ ɣef udriz (labellisation) n usafer n zzit n uzemmur n temḍiqt n leqbayel, i wakken ad tesɛu azal-is deg ssuq agraɣlan. Anemhal n tfellaḥt, seg tama-s, yebder-d aṭas n yisenfaren ara yilin deg wahil n srabes-is, ama dayen yeɛnan adrizn wazal n 60 n yisufar iqburen ( produits de terroirs ) gar-asen zzit n uzemmur n leqbayel, aftaḥ n yiberdan n tfellaḥt i lefayda n yifellaḥen, alqam, anefrus aked tiẓẓdin. Syin, tettunefk tegnit i umḍebber amezwaru n srabes n tfellaḥt n ugezdu n Lemɛatqa i d-yefkan aṭas n yisallen ɣef uḥric n lɣella n uzemmur n temḍiqt n Lemɛatqa d kra n tɣiwanin i as-d-yezzin. Dɣa yuɣal-d deg lehdur-is ɣef yiɣeblan n uḥric-is, anda i d-yehder ɣef wayen swayes i d-tegla tmes deg unebdu yezrin, anda yesḥassef aṭas aṭas s twaɣit-agi. Yewwi-d awal, daɣen, ɣef yiɣeblan n twennaṭ i icudden ɣer lɣella n uzemmur, ladɣa amurej d umegruc (margine et le grignon). Am wakka, dɣa, tella-d yiwet n tirmit i lfayda n tfellaḥt anda isufar-agi n lɣella n uzemmur, ad uɣalen d leɣbar i yesekla. Tanmehalt n S.R.P.V n Draa Ben Khedda, ula d nettat tuɣal-d s wawal ɣef yiɣeblan yerzan aḥric n uzemmur ɣef lehlakat yemgaraden i yettḥazen tizemmrin, daɣen ibeɛɛac yettḍurrun lɣella n uzemmur d tzemmrin. Deg taggara, tefka-d Massa Hasnoui i yellan d tamussnawt deg S.R.P.V kra n ttawilat n useḥbiber ɣer tzemmrin d leɣella n uzemmur, ama s tarrayin tatrarin, neɣ s tarrayin tiqburin. Massa Hini Nadia n l I.T.M.A.S seg lğihas, tehder-d ɣef uɣbel n usileɣ n yifellaḥen ɣef wayen yeɛnan alqam, afras d tiẓẓdin n uzemmur. Ula d ifellaḥen, hedren-d aṭas ɣef yiɣeblan i d-ttmagaren yal ass deg uḥric-agi n lɣella uzemmur. S umata, cudden yiɣeblen-nsen ɣer tenzzuyt n zzit n uzemmur, aftaḥ n yiberdan n tfellaḥt, tallelt n uwanek i yifellaḥen. D yiwen n temlilit s wazal-is anda yal yiwen yefka-d ayen yellan deg uḥric n lɣella n uzemmur.

Ali Zalouk.

Partager