Aḥric wis sin, Taggara
Deg useggas n 1939, iɛawed zwaǧ d Faṭma At Caban, i d as-textar yemma-s i tikkelt-is snat. Tuɣal truḥ tewwi mmi-s Remḍan ɣer yemma-s ɣer Lezzayer, teǧǧa tasa n Belɛid teḥreq. Ur yerbiḥ yemma-s wala tameṭṭut-is. Urɛad rwant wallen-is mmi-s, tewwi-t yemma-s ɣer Lezzayer, teǧǧel. Yufa-d iman-is d awḥid, ulamma ɛerqen-as iberdan, yefra-tt d rray-is, yunag i tikkelt tis snat ɣer Fransa. Mi yewweḍ, ikemmel yetlef, imi yufa uletma-s Faḍma tezweǧ, ma d gma-s Muḥ Saɛid tuɣ-it deg Lmerruk. Dɣa yerra-tt kan i tissit n ccrab. Yerwa-tent uẓawali meskin. Urɛad ara yeḥlu lǧerḥ mi ara yendef wayeḍ. Yedda-tt aken-nni armi i d-yufa iman-is yuḍen, dɣa yuɣal-d daɣen ɣer taddart n Uẓru Uqellal. Yettekki deg ṭṭrad amaḍlan wis sin (1939-1945). Xas s cciɛa n “sergent-chef”, i d-yewwi si lɛesker, maca yuɣal d aserdas amagnu, i lmend n tissist-nni i itess, ur yeẓri anida yedda. Imir tuɣ-it yeqfel 30 n yiseggasen, acu kan teǧǧa-t temẓi-s. Aseggas n 1941, yufa-t-id yuḍen, ɣellint tuɣmas-is ta deffir ta. Ma deg taggara n useggas n 1943, ur yuɣal ara ɣer llka (caserne), yefka lebɣi i wul-is, yerwel-d seg tmurt n Tunes, ideg yella niqal, ɣer tmurt n Lezzayer syin ɣer taddart-is. Ma deg taggara n useggas n 1944 d tazwara n useggas n 1945, yufa-d iman-is d ameslub deg Saint-Eugène. Uggin-as wat taddart ad yekcem Aẓru Uqellal, alammi d aseggas n 1947, yuɣal iruḥ ɣer gma-s s baba-s kan Muḥ Saɛid ɣer tmurt n Lmerruk, acu kan yuggi-t ula d netta. Din din iceggeɛ-it-id ɣer Lezzayer, maca Belɛid ur d-ikemmel ara, ires deg temdint n Mɣenya, i wakken ad yezhu wa ad yemlill d urfiq-is ccrab. Wwin-t yimsulṭa ɣer Tlemsan, din i yekcem ɣer ssbiṭer i tikkelt tamezwarut, syin akkin, ssbiṭer yettak-it i wayeḍ. Yeggra-d deg ssbiṭer n Mɛesker, ddin-a i medlent wallen-is, i d as-ccuden aɣesmar-is. Ass n 12 maggu 1950, i yewweḍ lexbar ameddakkel-is afransis Le père Degezelle s lmut n uḥbib-is Belɛid Izarar. Mazal aṭas n tɣawsiwin ur neẓri ara fell-as, gar-asent amkan anida yettwamḍel. Asmi yemmut, yiwen ur yettru fell-as imi i iɣab fell-as, yiwen ur d as-yefriḥ imi i t-ttwalin d ameslub neɣ d asufaǧ. D tasekla tamaziɣt s umata neɣ taqbaylit s wuzzig, i yeǧǧlen, i iḥeznen, i yennuɣnan imi i tt-yeǧǧa usalas d wujgu i d as-ineǧren abrid.
Amecwar-is deg tira
Takti-agi n tira, ur telli ara ahat deg uqerruy-is armi d aseggas n 1945, asmi i d as-d-yessuter umeddakkel-is Le père Degezelle ad d-yaru timucuha n tmurt n Leqbayel. Iṛeggem-as idrimen akked kra n ttawilat ara yiḥwiǧ deg tudert-is, dinna i tuɣ abrid takti-agi n tira s allaɣ-is. Maca iwumi ara yaru? I Le père Degezelle? Neɣ i yiman-is neɣ…? Ahat i teqbaylit? Tiririt dayen i d-yefka, i d-yeǧǧa i tsekla tamaziɣt. Deg tefyirt taneggarut n tezwert n udlis “Ittafttaren n Belɛid yura ɣef leqbayel n zzman n zik”, yenna-d: “Ilaq ad neḥseb Belɛid d netta i d imsbeddi aḥeqqani n tsekla taqbaylit yettwarun”. Yura aḍris amezwaru deg waggur n maggu 1945, yella-d d asiskel n tmacahut n Bu yidmimen. Gar talemmast n useggas n 1945 d taggara n useggas n 1946, yura 9 n yizmamen neɣ n yittafttaren s teqbaylit. Yella wayen i d-yessaskel, yecban timucuha n zik, acu kan yefka-asent udem n tetrarit (ismawen n yiwudam…atg). Ma deg wayen i d-yesnulfa netta s timmad-is, ad naf tmezgunin akked tiswelt Lwali bwedrar…atg. Iḍrisen ineggura, yura-ten deg ssbiṭer Saint-Denis du Sig gar yennayer d furar 1949, iḍrisen-agi “Tinfaliyin n tudert” neɣ “Iwenniten n tnefliyin s teqbaylit” ur d-ffiɣen ara armi d aseggas n 1987.
Ungal amezwaru s tmaziɣt
Belɛid aneggal, d nettta i yuran ungal amaziɣ amezwaru di tsekla tamaziɣt, yefka-as isem n Lwali bwedrar i yura deg useggas n 1946. D aḍris n tsiwelt iwumi yefka akk ilugan d limart yettilin deg wungal, acu kan ur d-yeffiɣ ara d adlis i yiman-is, maca d netta i d ungal amenzu i tessen tsekla tamaziɣt. Belɛid amedyaz, yettuneḥsab seg yimezwura i yuran tamedyazt. Yexdem-itt i yiman-is imi yella d amedyaz s timmad-is. Ulac attafttar ideg ulac isefra. Attafttar wis 8 yura deg 1946, ala tamedyazt i yellan deg-s. Yessefra s talɣa-nni n Yusef u Qasi d Si Muḥend u Mḥend (aab/aab), yessefra diɣ s tinna n Ccix Muḥend u Lḥussin (ab/ab). Yewwi-d amaynut ula deg tmedyazt, ideg yettbeddil tameɣrut seg tseddart ɣer tayeḍ, tikwal ula deg yiwet n tseddart. Yexdem diɣ timucuha s yisefra s lqaleb-nni n Jean de La Fontaine, gar-asent tamacahut “Ayen tzerɛeḍ”.
Timucuha
– Tamacahut n uwaɣeniw
– Tamacahut n uɛeqqa yessawalen
– Tamacahut n bu yidmimen
– Tamacahut n yinisi d wuccen
– Tamacahut n tfunast igujilen
– Lɣani d lfaqir
– Ayen tzerɛeḍ
Timezgunin akked udiwenni
– sSbiṭer
– Berru
– Zayna At Ḥamruc
– Dehbiya at Qasi
Tamedyazt neɣ isefra
– I warrac
– Allen
– Ddunit
– Taxeddaɛt
– Beṭṭu
– Ɛuhdaɣ-k a ccrab
Ungal d Lwali bbedrar.
Tinqisin (fables) akked teqṣiḍin
– Tamacahut inissi d wuccen
– Asmi heddren lehwayec
– Lḥaǧ amcic
Adaoun Abdelghani