S anda i yessawed umennuɣ n tefsut n 80

Partager

Wagi d yiwen n ugraw n yinelmaden deg uɣerbaz alemmas deg Akbou, yeffɣen s annar iwakken ad d-skelsen yiwen n “le reportage” ɣef taddart n At Sellam. Salwa, Kahina, Ḍrifa, M. Saɛid, Kamal, Musa, Iman, Zwina akked Ṣufian umnen ahat leqraya mačči ḥala di tneɣrit i tella. Imi llan yimawlan-nsen di lmendad akked d uselmad-nsen Brahim Benhammouche, rzan ɣer At Sellam, leqḍen-d kra n wansayen n yimawlan-is, deg-sen Timecreḍt. Imi tarrayt tamaynut n uselmed tebna ɣef yisenfaren, inelmaden-a fursen tagnit iwakken ad nadin ɣef tmusniwin s yiwen n ubrid n tlelli d timanit. Di tazwara, ɣef akken i ɣ-d-yenna uselmad-nsen, msefhamen yinelmaden-a ɣef usentel n usenfar, gan-as aɣawas, mwatan gar-asen amek ara tesseddun. Aselmad, si tama-s, yezga-d d amɛiwen, d amwelleh. Mačči d axeddim n yiwen n wass neɣ ahat n waggur. Yal mi ara d-mlilen deg tneɣrit, ad yaɣ lḥal squcḍen-d kra n yisallen, ttarun-ten. Dɣa dagi ara d-beggnen anekcum n temsirin deg ulmud-nsen. Ssexdamen taɣuri, tira, d wa i d ahil unṣib Almi ḥsan d lawan ideg tettwaxdam tmecreḍt, heggan-d ttawilat ilaqen, ṭṭfen abrid ɣer taddart. Lukan ad Nger tamawt s ayen yettwaxedmen ar da, ad d-naf acu iwumi zemren yinelmaden mi ara sen-neǧǧ tilelli deg uxeddim labaɛda taflest (la confiance). Mi wwḍen, sin-d i taddart, beggnen-d ixerban, d yizenqan (ideg d-yemɣi leḥcic di later). Am yimesǧarnanen, steqsayen imɣaren, irgazen d tulawin. Att-an tezmert n yinelmaden deg taywalt (la communication) d wamek i bennun timusniwin-nsen. Qqimen di tejmaɛit, mmeslayen d yemdanen, dɣa dinna I d-tessudsen yiwet n tɣawsa s wazal-is, amek I tebna tmetti n leqbayel, d wazal i tesɣa tejmaɛt deg useddu n temsal d tlufa n yimezdaɣ. Imir, rran lewhi n yiwen n umkan anda tendeh rreḥba n tmecreḍt. win ur nessin aya, ad t-id yelmed seg usenfar n Kahina, Salwa, Kamal d yimeddukkal-nsen. Rran-d ayen yellan di timawit mačči kan ɣer tira maca d asaru ! Arrac-nni yellan d“les passifs” uɣalen d “les super-actifs”. Walit kan acu akk iwumi zemren mi ara nqerreb ɣur-sen, ad asen-nili di lmendad. Labeɛda mi ara xeddmen di tutlayt-nsen, ɣef wacu yellan di tmetti-nsen. Ass-a, lukan ad nesteqsi kra n wid yeɣran zik, ala win ara d-yinin:” a wi yufan lukan lemden tutlayt-iw”. Neḥsa akk, inelmaden- a, segmi d ayen i ten-yeɛnan, bedden ɣur-s. xedmen seg wul, mačči d « la note » i ttnadin. Di yennayer iɛeddan, teḍra-d yiwet n temlilit deg uɣerbaz-agi, anda i d-sseknen « le reportage » i xedmen. Wehmen akk yiselmaden n tutlayin tiyaḍ, amek ssawḍen s aya. Daɣ, acimi ur xdimen ara wiyaḍ deg tangawin (disciplines) tiyaḍ. Iban am uzal, ur yezmir yiwen seg yinelmaden ad ixdem kra ma ur yufi ara iman-is di cɣel-nni. Ass-a ad nwali s anda yessaweḍ ulmud di tutlayt tayemmat. Nesteqsa kra seg wid yeskelsen axeddim-agi, nnan-d: Kamal: “ Di tutlayin tiyaḍ, awi-d tugniwin d yeḍrisen si l’Internet, senteɛ, tawiḍ tineqqiḍin. maca di tmaziɣt, d ayen nniḍen. Nettidir tidyanin, nettawid nekni timusniwin. Ur zmireɣ ara ad ttuɣ ayen i d-lemdeɣ deg usenfar-agi.” Salwa: “ Amennuɣ yekkren di tefsut n 80 ata-n yettawi-d lɣella-s. D tutlayt-agi I ɣ-yessawḍen ass-a nlemmed, nxeddem yerna nettḥar ad d-nass s aɣerbaz. S tutlayt-a nebɣa ad d-nessekfel s kra n wayen yellan d ansay, imi lejdud-nneɣ ǧǧan-d agerruj. Ḥsiɣ, lukan mačči s tmaziɣt, aya ur yezmir ad yettwaxdem.” Moussa: “ Tidet kan, lukan mačči s tmaziɣt, ur ttruẓuɣ ara aqerruy-iw annect-a. Tikti-agi tezdeɣ allaɣ-iw, yal ass ttxemmimeɣ amek ara naweḍ ad nesbedd asenfar nneɣ. Tajmilt i wid iɣettben iwakken ad tt-nɣer”. Asmi ara nsel i yinelmaden-agi, ad nwali acu i xeddmen, dinna ara nefhem timsal. Acḥal i yesɛa azal uselmed n tutlayt tayemmat. Lounis Ait Menguellat yenna:

Tiɣri nesla mi nteṭṭeḍ

Tezwar kul tayeḍ

Ɣurwat ad as-tebrum ass-a

Zik wa ihedder-itt I wayeḍ

Ass-a di lkaɣeḍ

Ad tt-id-afen ineggura.

M. Smail

Partager