Matoub yuɣal d asentel n tira

Partager

Netta yakan yura ɣef tmeddurt-is adlis iwmi isemma Rebelle i d-yeffɣen deg useggas n 1995 ɣer teẓrigin Stock n tmurt n Fransa. Adlis-a d win i yessuqel ɣer taεrabt Abdellah Zazou s uzwel Al-Mutamarrid i yezmer ad iwali yiwen deg wadeg n lantirnat : www.tawalt.com.

Segmi yemmut ɣer da ; mseḍfaren-d yidlisen i d-yettmeslayen ɣef tmeddurt-is. Wi d win i tura uletma-s Malika Matoub Lounès, mon frère i d-yeffɣen ɣer Albin Michel aseggas n 1999. Wayeḍ i t-yuran d tameṭṭut-is Nadia Pour l’amour d’un rebelle i d-yeffɣen ɣer Robert Laffont deg useggas n 2000. Rnu ɣur-sen, win yura Yalla Seddiki iwmi yefka azwel Matoub Lounès, mon nom est combat, i d-yeffɣen deg useggas 2003 ɣer tiẓrigin n la découverte. Syin ɣer da, yuɣal Matoub d asentel n yisdawanen i d-ilethan s umata s uzraw n tmedyazt-is. Gar yidlisen i d-yeffɣen di taɣult-a, win i yura Abderrahmane Lounès Matoub, le barde flingué (tiẓrigin Edif, 2000). Aya mebla ma nettu isaragen akked yimagraden i iga Dr Said Chemmakh akked Dr Mohand Akli Salhi n tesdawit n Tizi Wezzu. Ma di tesdawit n Bgayet, massa Linda Ouatah attan tessewjad tazrewt n lmajistir ɣef Usentel n tayri di tmedyazt n Lounès. Ula d ilmeẓyen yesseqdacen lantirnat, aṭas seg-sen i yettarun fell-as, ggaren tizlatin-is akked tsawer-is ɣer uẓeṭṭa-yi n lwab. Ad nebder seg-sen ablug i iga yiwen n yilemẓi n Tezmalt i yesεan 16 n yiseggasen di leεmer-is www.matoubrebelle.skyrock.com.

Llan wid i as-ibudden imuden-nsen n tmedyazt, am wakken yexdem Iskender Sami deg udlis umi isemma Deuil du Cerisier, poème didié à Matoub Lounès (tiẓrigin l’Harmattan, 1999). Matoub daɣen segmi yemmut, yuɣal d asentel n waṭas n yimedyazen umi nezga nsel neɣ nettwali di tfaskiwin neɣ di rradyuwat akked tilibizyu (Brtv).

Mokrane Chikhi

Partager