Deg wussan-agi yezrin, yiwen n yilemẓi iruḥ ad yenɣ iman-is : yexdem taqlaṭ,; yesεedda aqerru-is daxel, iḍegger ayen ɣef wayeg yuli, yeɣli-d yettwaxneq ; cwi kan llan wid i d-yeslan i lḥess-nni, uzlen-d dɣa snesren-t-id. Xas tamrart teğğa-d ccama di temgerḍt-is, ur tegli ara s terwiḥt-is. Mi d-yuɣal ɣer ddunit yilemẓi-a, steqsan-t wid-nni ɣef ssebba n wanect-a, yerra-asen-d : “Ur cfiɣ ɣef wacemma ! Neɣ d wamek i teḍra !”
Ɛlaḥsab n tuddsa tamaḍlant n tdamsa (OMS), yal 100 000 n yimezdaɣ llan gar 3 ar 5 i ineqqen iman-nsen di tmurt n lezzayer.
Deg yiwet n tezrawt i xedmen yiğadarmiyen, ad naf d ilmeẓyen i d-yezgan d imezwura n twaɣit-a. Ma d timdinin i teεna mliḥ ad naf : Bgayet, Tizi Uzzu, Tubiret, Tlemsan, Wehran, Skikda d Mila.
Gar useggas n 1993 ar 2005, llant 3709 n lḥalat n tmenɣiwt, 1423 n lḥalat-nniḍen n wid iεerḍen ad nɣen iman-nsen. 75% gar-asen d irgazen. D wid ur nxedem ara i yeṭṭfen amḍiq amezwaru s 63%. Ma d amek i d-tettili lmut-agi n lebɣi, xas mgaraden ttawilat swayes neqqen iman-nsen, ad naf amur ameqqran n yirgazen ttεeliqqen iman-nsen neɣ seqdacen taneggḥelt akked lmus, ma d tilawin sexdament s waṭas kra n yiεeqqaren.
Sebba n waya, temgarad tmuɣli ɣef wakken i d-nnan yimejjayen n tnefsit. Xas ulamma amur ameqqran deg-sen qqnen-tt s waṭas ɣer wuguren n tmetti akked liḥala n tnefsit n umdan. Ma d ayen yeεnan ddwa n uḥareb n twaɣit-a ; d asemḥes i ssikis (souffrance) n yimdanen-agi kan i izemren ad yer tilisa. “Ala tasusmi i ineqqen” akka i d-qqaren di tmurt n legliz anda ssawḍen ad d-xelqen yiwen n ttawil i yessemlalayen imejjayen d yimuḍan. Ufan neqqsent s uzgen, twaɣiwin-a, ɣef tmurt n Fransa d Belgique.
Djamila Ahitaghel