Nemlal di ddurt tadelsant n Tmenɣast deg uxxam n yidles Ṭawes Ɛemruc n Bgayet, d massa Hadawiya Lanṣari, d tanaẓurt yetturaren ɣef yimẓad ; allal n lmuziga i icebḥen aṭas, i d-senṭaqent tulawin timuccaɣ. Tewwi-d awal ɣef yimẓad am wakken d-temmeslay ɣef tdukla tadelsant i d-tesbed di Tmenɣast iwumi tsemma « Tiddukelt ». Tidukla tadelsant « Tiddukelt » teldi tiwwura-ines deg useggas n 2006, tesɛa azal n 47 yiɛeggalen i iqedcen deg-s, ɣef uqerru-ines Massa Hadawiya Lanṣari. Gar lecɣal i tesselmad i teqcicin asali n yiqiḍunen d uwenneɛ-nsen. Imi, tameṭṭut tatergit tessalay iman-is taqiḍunt n twacult, ɣef waya yewwi-d ad telmed amek ad tesbed axxam-is. Deg yiɛeggalen n tdukla-agi, tetturar, tcennu yiwet n tmeṭṭut ɣef wallal n ugiṭar éléctrique. Am wakken llant, daɣen, trebbuyaɛ-nniḍen ama n ccḍeḥ s lesyuf iwumi semman « Takuba », tarbaɛt n « Tindi », atg. ̣Tidukla tadelsant « Tiddukelt » tettekka deg waṭas n tfaskiwin gar-asent ddurt tadelsant n Ssuq Ahras, Lezzayer tamanaɣt, Wehran, Tizi wezzu, Qsenṭina, Leɣwaṭ,; Xencla, di taggara Bgayet. Tewwi-d acḥal d arraz, dɣa arraz amenzu deg useggas n 2006 deg tejmilt yuɣalen i yinaẓuren di tewlayt n Tmenɣast. Arraz n leqder deg tfaska n ccḍeḥ afriqi amezwaru d w-2 deg useggas 2006 d 2007 di Tizi wezzu. Tewwi, daɣen, arraz n utekki deg tfaska n yidles aɛrab di Lezzayer tamanaɣt. ̣ Massa Hadawiya Lanṣari tenna-d : « deg twilayin akk anda i d-nɛedda tin i yi-iɛeǧben aṭas d Tizi Wezzu, ur tettuɣ ara imezdaɣ-is, amek i ttḥibbin ad issinen idles atergi. » Γer taggara, iswi n tdukla tadelsant « Tiddukelt », d asali n yidles n yimuccaɣ iwakken agerruj ur yettruḥu ara. Daɣen, d aḥareb ɣef wallalen n lmuziga taqburt yellan si tallit n Tin Hinan i tqeddes tmeṭṭut tatergit, am wakken i d-tenna Massa Hadawiya deg wawal is : « ad beddeɣ iwakken ssenf-agi n yimẓad d tindi ur ttbedilen ara, ad qqimen akken llan, ad ḥarbeɣ ɣef yimnekcamen-nniḍen i yebɣan ad t-beddlen akken i sen-yehwa. «
Djouher Chili
