Tanekra

Partager

Lbaṭel d win iḥuzan tameṭṭut di yal tamnaḍt n ddunit. Ula di tmura i yuẓan ar zdat di tneflit a ten-naf ḥegfen tameṭṭut di yal aḥric n tmetti. Tamentilt-agi d ayen i yeğğan tameṭṭut tettnaγ γef yizerfan-is, ayagi d ayen idumen acḥal iseggasen. Asirem-is tewweḍ-it, temmuger talwit, tallit ideg dduklent tlawin afus deg ufus, tallit ideg zdint taktiwin-nsent i wakken ad beddent γef yiwen wawal. Γef waya i d-tella tnekra n tmeṭṭut anda i d-tessuffeγ ayen yellan deg wul-is. Ul yellan yeččur d urrif, d lḥif yeṭṭerḍeq, yeslul-d tagrawla n 8 meγres. Ass amezwaru ideg d-teffeγ tmeṭṭut tsuγ-d mgal tmeḥqranit yettεeddayen fell-as, tbeggen-d tazmert-is d akken tezmer ad tili am nettat am urgaz di yal aḥric n tudert d ass 8 meγres 1856 di tmurt n Marikan. Grent-d tiγri i iḥuzan amaḍal s umata, anda ssutrent izerfan-nsent akked tlelli-nsent, ugint tamεict n ddaw uḍar d tudert n leγder. D luluf n tlawin i d-yeffγen γer yiberdan n tmanaḍt n Nyuyurk.Tinegmiyin-nsent d tid yeggten, gar-asent, asu ter n yizerfan-nsent di yal aḥric n tudert, amsawi ger urgaz d tmeṭṭut ama d tajernaḍt n txeddimt-nsen ama di tewtilin neγ di talγiwin akked tγara d wakud n uxeddim…Di tnekra-yagi-nsent, ṣṣawḍen yiγallen n laman ad wten tilawin i d-yeffγen γer yiberdan bγan a tent-ḥebsen, neγ ad tent-qerεen deg umennuγ-nsent i d-bdant, bγan ur ttkemmilent ara di tikli-nsent maca amecwar-nsent d win γezzifen imi abrid d-wint d win yeṣṣawaḍen.. Ihi nutenti ugint ad brunt i tilla, ugint ad brunt i wawal-nsent, qeblent tiyita n uεekkaz, ttmenyif leεtab n yiwen wass wala win n yal ass.

Iẓuran n tnekra-yagi mden, ẓḍan, uγen iẓuran n tegmat akk d tdukli, dγa tanekra ur teqqim ara kan di tmurt n Marikan, tuγal telḥa taluft tennul akk tilawin n umaḍal, ffγent-d ula d nutenti γer yiberdan s yiwen n yiswi, tella-d tuffγa n tlawin di :

– Lahay di tmurt n la hulund deg useggas n 1889

– Kubbenhagen deg useggas 1889

– Di Rrus deg useggas 1913

– Di Fransa deg useggas 1936

– Di Lalman deg useggas 1936

Tinekriwin-agi, glant-d s yemtawayen d tudsiwin n tlawin, uγalen yemdanen umnen d akken tameṭṭut tettiki di lebni n uzekka n tmurt, γef waya terra-ten tmara akken ad tt-sikin di yal aḥric n tmetti ama di tsertit, ama di tdamsa, ama deg yidles, ama deg umezruy,… atg.

S wakka, tameṭṭut tḥella-d amḍiq-is di tmetti, amennuγ-is di tnekra-is yegla-d s wayen i tessaram, yeffeγ-as leεtab ɣer tafat.

Deg waggur n wunbir 1954 yeḍra-d yiwen uswir agraγlan amenzu n tmeṭṭut anda i d-slulent tiddukla tagraγlant n tmeṭṭut ideg ṣṣawḍent ttikint nnig n 129 n tuddsiwin n tlawin n 114 n tmura. Aswir-agi ttikint deg-s 41 n tmura ideg llan 81 imelyan n tlawin. Γef waya yettwajerred deg wass-nni 8 meγres d ass agraγlan n tmeṭṭut.

Islam Bessaci

Lbaṭel d win iḥuzan tameṭṭut di yal tamnaḍt n ddunit. Ula di tmura i yuẓan ar zdat di tneflit a ten-naf ḥegfen tameṭṭut di yal aḥric n tmetti. Tamentilt-agi d ayen i yeğğan tameṭṭut tettnaγ γef yizerfan-is, ayagi d ayen idumen acḥal iseggasen. Asirem-is tewweḍ-it, temmuger talwit, tallit ideg dduklent tlawin afus deg ufus, tallit ideg zdint taktiwin-nsent i wakken ad beddent γef yiwen wawal. Γef waya i d-tella tnekra n tmeṭṭut anda i d-tessuffeγ ayen yellan deg wul-is. Ul yellan yeččur d urrif, d lḥif yeṭṭerḍeq, yeslul-d tagrawla n 8 meγres. Ass amezwaru ideg d-teffeγ tmeṭṭut tsuγ-d mgal tmeḥqranit yettεeddayen fell-as, tbeggen-d tazmert-is d akken tezmer ad tili am nettat am urgaz di yal aḥric n tudert d ass 8 meγres 1856 di tmurt n Marikan. Grent-d tiγri i iḥuzan amaḍal s umata, anda ssutrent izerfan-nsent akked tlelli-nsent, ugint tamεict n ddaw uḍar d tudert n leγder. D luluf n tlawin i d-yeffγen γer yiberdan n tmanaḍt n Nyuyurk.Tinegmiyin-nsent d tid yeggten, gar-asent, asu ter n yizerfan-nsent di yal aḥric n tudert, amsawi ger urgaz d tmeṭṭut ama d tajernaḍt n txeddimt-nsen ama di tewtilin neγ di talγiwin akked tγara d wakud n uxeddim…Di tnekra-yagi-nsent, ṣṣawḍen yiγallen n laman ad wten tilawin i d-yeffγen γer yiberdan bγan a tent-ḥebsen, neγ ad tent-qerεen deg umennuγ-nsent i d-bdant, bγan ur ttkemmilent ara di tikli-nsent maca amecwar-nsent d win γezzifen imi abrid d-wint d win yeṣṣawaḍen.. Ihi nutenti ugint ad brunt i tilla, ugint ad brunt i wawal-nsent, qeblent tiyita n uεekkaz, ttmenyif leεtab n yiwen wass wala win n yal ass.

Iẓuran n tnekra-yagi mden, ẓḍan, uγen iẓuran n tegmat akk d tdukli, dγa tanekra ur teqqim ara kan di tmurt n Marikan, tuγal telḥa taluft tennul akk tilawin n umaḍal, ffγent-d ula d nutenti γer yiberdan s yiwen n yiswi, tella-d tuffγa n tlawin di :

– Lahay di tmurt n la hulund deg useggas n 1889

– Kubbenhagen deg useggas 1889

– Di Rrus deg useggas 1913

– Di Fransa deg useggas 1936

– Di Lalman deg useggas 1936

Tinekriwin-agi, glant-d s yemtawayen d tudsiwin n tlawin, uγalen yemdanen umnen d akken tameṭṭut tettiki di lebni n uzekka n tmurt, γef waya terra-ten tmara akken ad tt-sikin di yal aḥric n tmetti ama di tsertit, ama di tdamsa, ama deg yidles, ama deg umezruy,… atg.

S wakka, tameṭṭut tḥella-d amḍiq-is di tmetti, amennuγ-is di tnekra-is yegla-d s wayen i tessaram, yeffeγ-as leεtab ɣer tafat.

Deg waggur n wunbir 1954 yeḍra-d yiwen uswir agraγlan amenzu n tmeṭṭut anda i d-slulent tiddukla tagraγlant n tmeṭṭut ideg ṣṣawḍent ttikint nnig n 129 n tuddsiwin n tlawin n 114 n tmura. Aswir-agi ttikint deg-s 41 n tmura ideg llan 81 imelyan n tlawin. Γef waya yettwajerred deg wass-nni 8 meγres d ass agraγlan n tmeṭṭut.

Islam Bessaci

Partager