D taselmadt, docteur deg tssekla, d taɛeggalt deg tiddukli n yimyura n tmurt n Fransa, Elvire Mourouard tlul-d deg Jerimie di Haiyi, tura aṭas n yedlisen gara sen tahuski n tmeṭṭut taberkent ɣur Charles Baudelaire. Idlisen‑ines ttusuqlen si tefransit ɣer waṭas n tutlayin nniḍen am danois, taṭalyanit d teglizit. Ɣer tama n wussan n tmedyazt Si Muḥend, d-yellan di Tubar yezrin, terra‑d s tugget n lferḥ ɣef tuttriwin ‑nneɣ.
Tettikid deg aggur n tubar yezrin di tfaska tagraɣlant Si Muḥend u Mḥend, amek i d‑yella wanect‑a?
S tuzya n waɛrur i yifeṭṭiwjen n leɣrur i d‑tewwi tili n « tɣerma » yestulusen kra, Si Muḥend yesekfel-d di lǧera n tikli‑is rriḥa n yijeǧgigen i d‑yekkan seg tkurin n tirga. Deg ubrid‑is yesneɛet-d tizrugin n tayri akked d yinig nnig yiman n umden.
D acu ‑tt temsirt n Si Muḥend amdyaz yellan d amyinig ?
Tidmi‑s temla‑aɣ belli tilawt i iraṣan iẓuran‑is mačči d netta‑tt i d anamek n tudert taḥeqqit. Anamek n tudert, di tidet, d iferdisen yefren ddaw tafat ijebden ɣer yimal ɣef ayeg ur yelli waḥkim. Imal yecban lexyal n wayen d-yettnulfun deg tmes iraqqen daxel umeqyas n iḥulfan n yal amdan yesnan d acu i d azal n tmeddurt. Tamsirt n Si Muḥend, tella d anadi di tmurt n tidmi ɣef umdan akken ad iqazem imurar n yir ṣṣwab yesekrafen allaɣ n yemdanen. Tulya n leqyud tettil-d s ccek yeseḥluyen yezuɣuren tidmi simmal ɣer lebrur n tafat. Assekud n Si Muḥend d win yettaran imal ikennu zdat n lebɣi n wass‑a.
Amek i d tamuɣli n Elvire ɣer tmedyazt taqbaylit ?
Ayen d‑ttawin imedyazen n leqbayel d ayen iwulmen aṭas talsa s umata. Tamedyazt n teqbaylit tettudum d tayri, d iḥulfan i d‑yekkan seg wul n tmedyazin d imedyazen. Deg isfra‑nsen yettifrir-d lferḥ akked lqerḥ deg tettidir tmeti‑nsen. Tamedyazt n teqbaylit d tiɣri yessawalen ɣef usirem, d asenɛet n yiberdan yettawin ɣer sser n tmdurt, d lemri d yattaran cbaḥa akked laɛnaya tekseb tmurt n Leqbayel. Akken ma nella yecqayeɣ wawal n imedyazen n teqbaylit imi tidet ikemnen deg isefra‑nsen d tidet‑nneɣ.
Terziḍ‑d acḥal d tikelt ɣer tmurt n Lezzayer, amek i thulfaḍ s tirza‑agi ? Tamurt n Lezzayer tettembadel deg teɣzi n leqrun yezrin, yal tikkelt deg d tettban tettwerna tettili d timernit. Asmi i d‑dliɣ ɣef tmurt‑a tidmi n iggenwan tettwezraɛ di ṣṣura‑w. Wwiɣ yid-i tafat n wid iteddun ɣef tidet akken ad dlun ɣef teɣremt yettgani yal amdan.
Ussan‑a yezrin llan‑d ussan “ Tahaytit i Baudelaire” di Franṣa si 13 ar 21 deg Unbir, acu i d iswi‑nsen? Inaɣ‑d awal ɣef udlis turriḍ “tahuski n tubrikin ɣer Baudelaire”.
Baudelaire yeffugel cbaḥa n tberkanin mačči d kra. Tikwal yettwali‑tt d tanina, tikwal d tanirin(anges) armi tewwi tmeṭṭut teberkant udem nniḍen yettilin kan deg tidmi n umedyaz. Ayen d‑snulfant tirga n umedyaz yuɣal d tilawt. Ayen yezrin isbelɛen leqrun ass‑a yettuɣal-d. Iḍelli, werǧin yefna, werǧin tensa tafat‑is. D wagi i d sser n waktay imi ur yezmir ad yenker yiwen belli ayen tejmeɛ tidmi ur yettmettat. Jeanne Duval am tiziri deg yiggeni n tirga teffer lbaḍna‑s anda ur tt-id-yettaf yiwen. Baudelaire yessuli ccan‑is yerra‑tt deg umḍiq n trabit armi yuɣal yettqelib ɣef “Venus” taberkant. Ma din ur telli, netta ad tt‑id-yesnulfu, awezɣi fell‑as ur yelli. Sser n tmeṭṭut taberkant yettnulfu-d deg ucawiq. Tahuski d-yekkan si tebrek n tmeṭṭut yettuɣal d tafa n tafat, d iniyen i deg ireq ujajiḥ n lḥamu dehinen tudert deg umaḍal. Amaḍal ɣef tezdew tasmeḍ. Amaḍal ineqen deg iman‑is s yicer‑is, imi iferdisen yesmenyaf ɣer tura, d wid yesfilitent I tugdi akked utwar.
Amek tettwali Elvire azekka n yidelsan umu neqqar imawiyen?
Akken nebɣu nekseb lemɣawla n iɣersiwen di teẓgi akked d ljehd‑nsen, ur gelɛum wanect‑a akken miḥlal ad yers zdat lebɣi‑nneɣ. akken lebɣi ad yewweḍ lebɣi‑s ilaq ad tuɣal talɣa n tmeddurt yesburen amendil n tidet d yala deg‑nneɣ. D aferdis deg iman‑nneɣ. Assider n lhu n wayen d ǧǧan lejdud ur d yettili ara kan s ufugel n laɛwayed‑nneɣ, n yiseɣ kesben imezwura‑nneɣ ; akken ad yezzi lɛaz i yiḍeli ilaq uggar n wanect‑a, yesefk ṛṛuḥ‑nni s wacu ddren yimezwura‑ nneɣ ad ɛiwwed tallit deg yixef n yixfawen‑nneɣ. Idles n lber n Tafriqt yezmer ad‑aɣ immel abrid yettawin amdan ɣer umdan. Yezemer ad yesemsawi amdan d ugama. Yezmer ad yeǧg talsa ad tedlu ɣef yimraren ara yezdin tudert ɣer tayri n kra yellan akken isegmi n usirem d win ara yewten s uggrez ad yalli wa ad illeqeḥ ad tefti akken ad yefk iguma n lhu.
Acu n iḥulfan d ttawin awalen n Hayti, tamurt n Leqbayel, tamedyazt deg yixef n Elvire?
Hayti : d temẓi d iṭij. Hayti ttwaliɣ‑tt d abrid ɣer tuɣac yetthuzun ixef s uḥiha ur nettmettat. Hayti d ‑amsel n cbaḥa ɣef udem n lqaɛa. Tafat‑im a Hayti tesmundul iẓri‑w,acku d tafat wer tillist id yettilin di yal lawan. Tafat‑im d ttin n tfejrit, n tṣebḥit, n uzizwu, n ɣellu n yiṭij. Iggeni‑m yezga iraq s tafat n tayri akken tizegzewt ad temmeɣ deg ulawen n yemdanen‑im yerḥen.
Tamurt n leqbayel: Nnig teqṣeh n iberden‑is teswa tezweɣ, akkin i yillel imecḥen igli s tayri,tufrared lhiba meqqren yezdin leqrun ɣef iqucac n tmurt idurar. Akka I dtamurt n Leqbayel. Tamedyazt: Nnig tamedyazt tella temedyazt i d‑yekkan seg tidmi n tidmi n umdan. Tamedyazt tettawi ɣef wul n yemdanen akken ad jaben asekud akked d tizumna id‑ asen iruḥen id ‑asen iɛarqen. Tamedyazt d ttutra id ggaren wawalen i yixef akken ad iqeleb ɣef yixef‑is. Tamedyazt d tawenza, d abrid amaynut deg yelḥa Baudelaire,Rimbaud akken ad‑as mlen tidet I tidet.yeqqar usefru:
Iggeni n Tafriqt
A wi illulen ddew iggeni n Tafriqt
Yesbur laɛnaya n iǧeǧǧigen yeɣman S unebdu-s tesker tfejrit
Tewwid cihwa n waman
Imɣan ḥekkun‑d tamacahut
Deg luḍyat yeswa uḥiḥa
Ɣman s cbaḥa izaden ɣef tsekurt
Tahuski -s tessa agertil ɣer lqaɛa
Di Furar ɣlint-d temeqwa n tamemt Awraɣ n tṣebḥit, yeḍwa-d ɣef tɣaltin
Sser uffir yuzzel ɣef tafdent
Yeswhem tiṭ i t‑yettwalin
Yunyu yerɣan yewwid nesma-s
Yefka‑d tebrek si yecbeḥ wuglim
Aseklu ɣef leryuf yerra-d ṭiya-s
Yecna waḍḍu deg yimmi uɣanim
Tafriqt, ur teddu ḥafi deg zilan
Aniren ttnadin deg udem-im tallast Imudeɣ darri-t zzin, din, yellan
Mulac igenni, trekbit taqlast
Ait Slimane Hamid
