Ass-agi lliɣ
Azekka wissen
Nniɣ-d ayen ẓriɣ
D wayen i ttwaliɣ
Cfut di terga ma ɣliɣ
D anzaw ara wen-d yessiwlen
Ass-a, wwḍen 54 n yiseggasen segmi i d-ilul Lwennas. Maca, ur yeddir ara iseggasen-a i meṛṛa, ssegzalen-as tudert, ssawḍen-d lajel-is uqbel lawan.
Ass-a, d lwaǧeb fell-aneɣ ad t-id nebder, imi d yiwen seg wid inejren abrid i tugdut, i tmeslayt tanaṣlit. Ccna-s d inaw (disours), tizlatin-is ttakkent abeḥri i turet. Yerna ma nettu-t, anza-s ad aɣ-d-yessiwel, ad neḥqer iman-nneɣ.
Ur nezmir ad nerr di tatut, imi d ayen yessefra d wayen yexdem i t-yeǧǧan yekcem deg umezruy n tmurt. Nebɣa neɣ nugi, yura tudert-is s yisekkilen n wureɣ.
Ccna-s yufrar akkin i tizi, yeffeɣ ɣer tmura tiberraniyin. Wamma, amek ara d-tili tinnubga-s ɣer tiliẓriyin n berra ? Ur as-d-ssawlen ara almi ḥṣan azal n urgaz am wa. Amek ihi, ula d tikli ɣef tugdut i d-yellan di tmurt n l’Italie d netta i yellan d amezwaru tama n waṭas n yirgazen d tlawin yettwasnen deg umaḍal irkelli.
Ma nebda-d kan abrid yuɣ Lwennas, ad d-naf d akken temẓi-s tɛedda am targit, imi seg tama, d lḥif n unekcam afransis i d-sersen laẓ d rrehba, seg tayeḍ ur d-teǧǧuǧeg fell-as tefsut ad yurar, ad iɣer, ad yezhu. Yecfa kan mi akken yesserɣ yiwen n uɛecciw n utemmu deg taddart ! Tallit-nni tcudd srid ɣer temɣer. Am wakken yuɣal d ilemẓi d ameqran ɣef yiwet n tikkelt. D ayen ahat i t-yeǧǧan tikwal, ur yettamen ara aṭas widen akken yettusemman d isertiyen.
Tamsalt i iceɣben s waṭas Lwennas d tin icudden ɣer tmeslayt d laṣel. Yegguma ad yerǧu melmi ara d-brun wid iḥekmen i uzref n Uqbayli. Degmi yenna :
Irgazen wid yettnaɣen
Targit nsen d lfetna
Tabrat i aɣ-d-isnedhen
Deg waḍu n leqrun i d-tedda
Ya widak i d-yeqqimen
Kkset afrag i wallen nwen
Ad twalim widen i wen-d-idewren
D atmaten neɣ d at lexla.
Ayen ahat yesduqsen Lwennas ɣef temsalt n lasel d taluft n 63 kra n wugguren mbeɛd timunent. Aṭas n yidammen i yuzlen, ɣlin yirgazen, ggujlen imeẓyanen. Dɣa, yenna :
Deg useggas n tlata u settin
Mbawlent akk tudrin
Tecfam-d, tecfam-d amzun d iḍelli
Aɣilif anwa i aɣ-t-id-yewwin
Ifreq-it d aɛwin
Mmuten yirgazen lɛali
Sserɣen-aɣ tizemrin
Nheddent tɣaltin
Nemmuger s yidmaren nneɣ tirṣaṣin
Xas akka mmuten
Awal-nni i aɣ-iqerḥen
Yennejmaɛ deg wulawen
Ass-agi ad asen-t-id-nini.
Dɣa d ayen yefkan afud i umedyaz iwakken ad yeddu ɣer zdat deg umennuɣ. Maca, yeḥsa belli izerfan yecban wigi ur zmiren ad qqersen ma ulac iɣallen yeddukklen. Iwala amek i teḍra i tmurt n Leqbayel di tnekra n 63, ihi iger tiɣri i yimaziɣen anda ma llan iwakken ad d-gren s annar. D win kan i d abrid ara yefrun tamsalt n lasel. Yessawel, yenna :
Ǧerǧer yessawel i Luṛis
Ɣef wayen yeḍran ma ad d-yemmekti
Yessuli ucengu lqedd-is
Lberhan n zik yeɣli
Illeḍ i aɣ-iqerḥen d ass-is
S yissegni ad t-id-nesfi.
Tettenfufud tmes, trekkem tasilt di lkanun. Tasertit n tmurt simmal tettɣaz tasraft i Teqbaylit. Adabu, yufa abrid, yesnaɣay deg yimdanen, iqebbeḍ lerwaḥ n wid ifaqen, almi baba-s yettagad si mmi-s. yers-d buberrak ɣef yimdanen, ḥuh yesseɣres leqyud. Ayen akken i zerɛen yimezwura yebda yettak-d lwerq mi akken tetturar JSK. Yak ula d Boumediène yeḥḍer i wacu i as-nnan ass n 16 di yulyu 1977. Din, i tebda tnekra, tin yessawḍen ɣer tefsut n 80. yesseḥsef Lwennas imi ur yekki ara deg wayen yeḍran, maca isuɣ ɣef wayen i ixedmen deg yisdawiyen. Yenna :
Yeḥzen lwad Ɛisi
Mi yebda imenɣi
Yewweḍ-iten-id lɛesker deg yiḍ
Tuddar slant irkelli
ṣubbent ɣer Tizi
kul abrid la yettfeggiḍ
Ur telli d tiselbi
Neḥwaǧ tilelli
Uqbel ad aɣ-ḥeṛṛen ɣer lḥiḍ.
Tafsut n 80 d tin i yefkan afud iǧehden i Lwennas ad yeddu deg ubrid n umennuɣ. Ɣas akken adabu yegguma ad d-yefk tameẓẓuɣt, maca rrehba-nni tettwakkes, leqyud gezmen. D timcukkal i ikecmen annar yellan s yiɣil yakan.
Tuber n 88 tejba-d am tlafsa. Ur tezgil ḥedd deg ubrid-is. Izzayriyen yeṭṭsen acḥal d aseggas dduqsen-d seg tnafa. Ziɣ ayen akk i asen-d-qqaren seg zik d asedhu. Yekker ccwal di yal tama. Widak i ifaqen, ugin ad fken idmaren i ṛsas. D tin, i qrib yeglan s Lwennas. Ass n 09 di tuber 1988, deg ubrid-is ɣer Micli anda yessawal i lehna, yemmuger-d lmut. Xemsa n terṣaṣin i ikecmen tafekka-s. sbiṭer yettak-it i wayeḍ, yal amejjay yetteɛraḍ amek ara t-id-yessukkes si lmut. Ulamma, cergen-t 17 n tikwal, maca yuɣal-d, yerna yebbeɛzeq ṣṣut-is.
Wwteɣ, dliɣ ɣef nnif-iw
Ufiɣ wid iyi-sxewḍen
Xas yeǧǧa lǧhd iɣallen-iw
Mazal ṣṣut-iw ad yebbeɛzeq
Ad as-d-slen.
Ɣas akken yeɣli deg wusu, yegguma ad yeqḍeɛ layas ɣer yiwen n wass ad d-yuɣal s annar n ccna d umennuɣ. Aya, mačči menwala yezmer ad yekseb tabɣest yecban ta. Ulamma ur t-ǧǧin leḥbab wala atmaten, maca tiyita yersen deg-s ur teshil ara. Degmi yenna :
Deg yimi-w ue ttfakkan lehḍur
Alamma sruɣ leɛrur
Iyi-iqemḍen ṣṣut
Ad ttleqqimeɣ lehḍur
Alamma yessen uqrur
D acu i teswa tmurt
Ugadeɣ azekka
Aneznaz n lmut
Ad aɣ-iḥaz meṛṛa
Argaz tameṭṭut
Lwennas, simmal iteddu, simmal tgemmu tmusni-s. yezga yessawal ɣer tegmat, ɣer tdukli, mi akken i iwala tamurt n Leqbayel tcerreg seg tsertit. Yal tama sani i tjebbed. Ma yedda yiwen, ad yegri wayeḍ. Taluft n RCD / FFS tewwet iɣisi gar Leqbayel. S tidet, ɣas ad ilin ikabaren, akka i d tugdut, maca taɛdawt yellan gar-asen d ayen ur yezmir yiwen ad tt-id-yeglem. Zemren akk ikabaren n tmurt ad mlilen gar-asen, ḥala sin-agi. Degmi, i d-yenna Matoub :
Imeslayen-nni n umeddakkel Lhacimi
D Dda Lhusin neɣ Saɛdi
Yettakken abeḥri i turet.
Yennuɣna mačči d kra ɣef wayen ttidiren Yiqbayliyen. Yeḥsa d lehlak ur nesɛi ddwa.
Ay adrar yes-k i nedheɣ
Awi-d ṣṣwab i iɛerqen
Mmel-iyi abrid ara mleɣ
I ccetla-k yemyegzaren
D tadukli i d lexsas nneɣ
Ɣunzan-tt akk Yiqbayliyen.
Ayen yesxerben tamurt, qrib yegli s terwiḥt-is. Rrebrab yuɣen timnaḍin, ur yezgil yiwen. Tamezwarut, d asmi akken yemmut Boudiaf. D tiyita iḥuzan s waṭas Lwennas, imi iwala deg urgaz-agi taḍwiqt n tafat. Yerna yefṣaḥ, Djaout d wiyaḍ. Ayen i yesɛedda gar yifassen n yirebraben, yettraju lmut si ddqiqa ɣer tayeḍ, teldi-as allen. Iwala, yedder lmeḥna !
Akken yessaweḍ 40 n yiseggasen di lɛemr-is, Lwennas yesḥas s temɣer. Lḥif akk yesɛedda, ur yettamen ara umdan belli mi yemmut ɣur-s kan 42 n yiseggasen. Yedder ayen yedder umɣar azemni.
Di kra n yisefra ur yecni ara, ibeggen-d belli iwala ussan-is ur ttiɣzifen ara, yenna :
Tarwiḥt atta ɣef ssebba
Ur gganeɣ ara
Ttewḥiceɣ ad d-yeḥḍer yiḍes
Tezdeɣ-iyi lmut tirga
Nnehtat tawla
Aberḍi-w la iyi-teqqes
Tikkelt-a ad tesɛeb tnekra
Unfeɣ i lmeḥna
Tudert ad tt-id-tesseɣres
Sylia. M