Yezlef wawal ɣef akal yerɣan s nḥas akked dɣel. Yecweḍ usefru deg tasa n tyematin tidak yurǧan aqcic n ccuq melmi ara ad yeflali. Ɛarqent tiliwa id yesakayen cihwa n timena deg yixfawen n yemdanen yerẓa wurif. Yeffud wul. Tefud lqaɛa. Teḥraq tasa. Yeknef yixef. Ger tugdi akked tayeḍ tnesred si lbir n leɛdem tiɣri tecqarew tagnit yesburen aɛdil n tsusmi:
Iles-iw yuɣal d isyaxen
Yeszga wul ad yettiẓif
D idamen iyi-d yesneṭqen
Ggreɣ-d am uqajmur s assif
Awal, di ceww, yuzzel ɣef yiles yuɣalen d anar n tilleli. Asefru yufa irebi n laman, ijemɛed ifyar akken tasekla ad tenǧer abrid ɣer tira, ɣer unadi ɣef uzref yeɣban, ɣef tidet yefren, ɣef tafat yemunedlen, ɣef ayen yakk id aɣ iruḥen:
Nekk niɣ-d iyi iqerḥen
Xas lḥebs yeguni-yi
Yebrareḥ ubrid zdat n lmenṭaq, ttwaksent xemsa ɣef yimmi, ayen yellan zikk d awezɣi yuffa wul abrid ɣer ɣur-s. Ameslay i d- yenǧer wallaɣ yufa asekkil ara iɛebin tikti-s. Tutlayt ḥuzen iɣisan deg akken tegger deg ugris qerḥen id semden fell-as leqrun , yecrurqed fell-as waqqar yerra fell-as aṣeḍru n lḥamu. Din tefrawes tebɣest, tuɣaled taflest, cnna yulli s iggenwan akken ad yinni awal –nni iɣ
iqeṛḥen:
Anda akka ddan yizmawen
Assen mi irɛeden deg idurar?
Aɛmiruc yiwen seg-sen
Deg umadaɣ ɣer rṣaṣ yezwer
Wis anti tamda id at-yeččan
Mi i-as rran tablaṭ yezder
Yekcem wawal di telqay n timsal, inuda iḥetec ɣef tagnit yefran. Di tabḥat n lmeḥna aṭas i-iqelben ɣef tidet, tagara tafat-is teserɣ-asen afriwen. Anadi ɣef tidet yeḥwaj amdan bu tidet. Abrid ɣer tisas yeḥwaj amdan bu tisas. Ur yelli kra mebɣir kra, win yugaden neɣ yesteḥa, akkud ad yerwu degs- taḍsa. Yezzi umecwar tikli tban tḍul ma d tiɣri tezzi ɣer wugdud umu yezzem yimmi, ɣer tarwa n lḥif, ɣer widen yesmadigen si beṛṛa, ɣer widak i-iɛecqen di lkamun id yettbexir Wehran… tidet d izumal itt-yettnadin , maca yal mi ara d affen tawwurt ad asen -teɛraq tasarut:
Gerǧer mechuren yeḥzen
Nɣaḍ-it
Deg yirreb-is ɣlin yizmawen
Di twaɣit
Araw-is ttwakeblen
Amzun tesbelɛ-iten targit
Yeffer wawal nhati, yeduri cḥani, ibub asirem xas akken lweɛd iteqes. Yerra wawal ɣer daxel lxiq, yesgugem ineẓman, yerfed akked-s senjaq n umeni xas ulma tegnit tebḍa d isyaxen. Allen yettwalin reglent ɣef tilawt akken ad flent ɣer widen teɛna tamselt. Bab n wawal yendeh s wat wawal, yesteqsa ɣef ccna n teqbaylit anida imal, ɣef yiseɣ n taqbaylit anida yedda , ɣef tagmat –nni anida tebḍa?
Ini-asen ay afrux
Iyi iḥadaden n wawal
Widen yemuten
Neɣ wid id mazal
Ccna n leqbayel
Wissen anda akka imal
Ini-asen ay afrux….
Taɣect xas ma tebeḥbeḥ, ṣṣut simmal yettbeɛziq , yugi kkenu. Aḍar xas yeččeḍ, ixef yugi ɣellu, tiṭ xas temundel iẓri yuggi tiderɣelt. Mi yerɣa uɛerqub isefra, amedyaz yezuzer-as ifyar am yimɣan akken ad ileqeḥ. Mi yefcel lebɣi, amedyaz yuǧwas-d layas akken ad yenerni, mi yexmet uqlileḥ amedyaz yella-d di lmendad akken ad yefriwes. Ur d yettilli kra mebɣir kra. Iseflan ma laqen , tariwiḥt tewjed tenna aqli da. Ma ilaq imenɣi, taqbaylit d tansa umenuɣ, ma ilaq tamusni ur yenkir ḥedd lesrar-is :
Ay adrar ger idurar
Ay iṭij rrǧu ur ɣelli
S cbeḥa-nwen id nufar
Xas akka zgant cḥani
Ma d lebḥer assen ma yeqqar
Tamaziɣt assen att-naggi
Ass-a mbedalen lewqat , tamaziɣt ad tuɣal d tutlayt tunṣibt di Lmaruk. Di tagnit am ta d lewajeb ad terzu tidmi-nneɣ metwal amedyaz yefkan tudert–is I lmend n waya. Tamaziɣt d tutlayt tunṣibt di Lmaruk, d lwajeb tiṭ ad tẓer amedyaz deg yitri deg yeggan akken mi d yezmumeg s zyada n tummert. Tamaziɣt d tutlayt tunṣibt di Lmaruk d lawajeb asen-ssel i ṣṣut-is i mazal yasawel iyi-iḥadaden n wawal, i kra n win yesɛen taqbaylit deg wul :
Am win yettseqin i wassif
Kra wer t-yeṭṭif
Yesenzeh deg-s leɛrac
Uqbel ad tegrem asurif
A tezwirem nnif
Ma ulac Tamaziɣt
Ulac… ulac…ulac
Ait Slimane Hamid