Abdelmalek Sayad amussnaw n yinig

Partager

Deg tmurt n Lezzayer n wass-a, s kra n urgaz i d-yufraren deg uḥric yemgaraden n tudert, ha yettwanɣa, ha yettwanfa neɣ yeggra-d deg tatut. Imedyaten ur xuṣṣen ara, seg useggas n 1962 ar ass-a, tabdart teččur d ismawen i lebda s yisekkilen n wuraɣ deg yisebtar n umezruy amiran azzayri.

Ass-a, tezzi tmuɣli ɣer yiwen n wudem gar wudmawen n tussna, i d-yeǧǧan agerruj i tussna tagraɣlant, ladɣa deg uḥric n tussniwin n tmetti taqbaylit, i icudden ɣer yinig, yezgan ɣer yidis n umussnaw agraɣlan n tussna n tmetti d tussna n talsa, n tmurt n Fransa, Mass Pierre Bourdieu. D yiwen yesεan amḍiq-is deg taɣult n tasnalest, i yefkan tudert-is i unadi d tira, wagi d Ɛebdelmalek Sayad,i d-yufraren aṭas deg tezrawin-ines. Ilul deg useggas n 1933 deg Waɣbala, deg tɣiwant n At Jlil, yetabaεen ɣer lwilaya n Bgayet, deg yiwet n twacult n yifellaḥen. Yugem-d tayri n tɣuri d unadi netta d ilemẓi.

Yekcem Ɛebdelmalek Sayad ɣer uɣerbaz amsegdud n tmurt n Fransa deg tnudda n sebεa n yiseggasen, anda tuget n yinelmaden d Iṛumyen akked kra n yinelmaden n twaculin yesεan amḍiq lqayen deg tmetti. Yesɛa Ɛebdelmalik zher imi i d-yufa jeddi-is d baba-s d wid yeḥṣan s wazal n tussna, i yesεan tayri n unadi d tussna, d wid iḥemmlen ad awḍen yakk s anda ssaramen. Yefka jeddi-is n Ɛebdelmalek afud meqqren i tullya n uɣerbaz-agi amezwaru deg At Jlil. Aɣebaz i d-yesekkren aṭas n yimyura d yimussnawen n temḍiqt-agi n Leqbayen.

Amecwar-is

Mbaεd mi yekfa leqraya-ines deg uɣerbaz amenzu d uɣerbaz alemmas deg tɣiwant n At Jlil, iruḥ ɣer tesnawit n Bgayet anda i d-yufrar deg leqraya-ines. Syin, yekcem ɣer Uɣerbar Amagnu n Yiselmaden n Buzarriεa (Ecole Normale d’instituteur de Bouzareah) deg temdint n Lezzayer anda i d-yewwi agerdas n uselmad. Yuɣal d aselmad deg uɣerbaz n Berberrus deg temḍiqt n Lqesba deg tmanaɣt. Seld kra n yiseggasen kan, yemlal Ɛebdelmalek, deg tesdawit n Lezzayer tamanaɣt, d uselmad-is Pierre Bourdieu.

Mbeεd aṭas n tezrawin d inadiyen i yettwaxedmen, yuɣal d ameddakkel-is. Yefka umussnaw Sayad azal meqqren i tussna d unadi, ladɣa ɣef tmetti taqbaylit. Am wakken iga i yal tigawt asegzi « Ansa i d-yekka waya ? D acu i d-timental n waya ? Tiseggra-ines ? D acu i ilaqen ad nxden i tifrat n tlufa d yiɣeblan ? Yewwi-t lḥir d lebɣi n unadi ɣer tmurt n Fransa anda deg useggas n 1963. Yekcem mbaεd d aselmad deg Unammas n tussniwin n tmetti yeεnan asegmi d yidles (Centre de sociologie de l’éducation et de la culture», syin deg «Uɣerbaz Aεlayen n Yinadiyen deg tmussniwin n tmetti», yuɣal daɣen d anemhal deg yinadiyen n tesnalest deg Unammas Aɣelnaw n Yinadiyen n tmetti «CNRS», deg useggas n 1977.

Kra deg tezrawin-is akked yinaiyen-is

Gr talɣiwin n tezrawin tigejdanin iɣer yerra lewhi-ines i icudden ɣer tmetti taqbaylit, ad naf talɣa n yinig, imi yella ula d netta d ameskan deg talɣa-agi. Dɣa yeḥsa s yiɣeblan ttidiren yiminigen. Yerna yewwi-d, deg uḥric n tussna, tarrayt tamaynut deg unadi deg talɣiwin i icudden ɣer yinig, imi fkan yakan yimussnawen n yinig azal i tussna deg tmurt s anda ruḥen mebla ma fkan azal n unadi i tmurt seg wanda ruḥen, yesεan azal meqqren deg lefhama n tmental n yinig, d iswiyen n yinig.

Deg tazrawin-ines, yefka azal meqqren i unadi ɣef wazar n umezruy n yinig n leqbayel ɣer fransa, tikti n «Tumgist n Leqbayel» (Mythe Kabyle) i d-yufraren ɣef tmettiyin-nniḍen n tmurt n Lezzayer. Ma d ayen yeεnan amezruy n yinig, yebḍa-t ɣef kraḍ n tnudda. Deg tnudda tamezwarut, iminig yettukellef kan s ujmaε n yidrimen akken ad d-yefk afus n tallelt i twacult, sdat n lexṣas i deg tettidir temḍiqt n leqbayen s ssebba n ubeddel deg unagraw n tfellaḥt. Gar wayen yura deg umahil-ines asdawan, ad naf tizrawin d umagraden agi:

– Amezruy d tmussniwin n tmagit « Histoire et recherches identitaires » yetbeε-it-id s tdiwennit d Hassan Arfawi, i d-yeffɣen deg Saint-Denis, ɣer tiẓrigt n Bouchene.

– Le déracinement, la crise de l’agriculture traditionnelle en Algérie, Paris, édition Minuit, 1964.

– L’immigration algérienne en France, Paris, édition Entente, 1976.

– L’immigration ou paradoxes de l’altérité, Bruxelles, éditions Universitaires et d3 Boeck, 1991.

-Migrance, histoire des migrations à Marseille (tome 4, le choc de la décolonisation «1945-1990», Aix en Provence, EDISUD, 1991.

– Un Nanterre algérien, terre de bidonvilles, Paris, éditions autrement, coll «monde» France d’ailleurs peuples d’ici.

– La double absence, Paris, 1999.

Yewweḍ leεfu rebbi Ɛebdelmalek Sayad deg useggas n 1998. Yeǧǧa-d deffir-is agerruj ur nfennu n tezrawin yesεan azal meqqren. Ulac tasdawit deg umaḍal ur neqqar ara fell-as, ladɣa ayen i icudden ɣer tarrayin n unadi ɣer yinig. Deg wanda i d-ilul, ar ass-a ur sgin ara ccan: ulac akk tijmilin i umussnaw i d-yefkan aṭas i tussna. Ur as-fkin azal ula deg tesdawiwin n tmurt-is.

Ali Zalouk

Partager