Ddeqs n yizerman i d-ibanen deg tegrest-a

Partager

Am yal akud-a, ayyur amenzu n tegrest, yettaf-d lḥal imesdurar deg yiɛerquben i sɛan i lmend n tsemhuyt n tleqqaḍt n uzemmur. Aneggaru-a, yella wanida yurew, yella wanida cwiya kan aseggas-a. D acu kan, mačči ɣef usentel-a i yekker umeslay ussan-a ɣur wat tzemrin, wanag ɣef taluft n yizerman i d-yeffɣen ɣer tafat deg waṭas n temnaḍin, akken i d-yedda ula deg umaṭṭaf n Tizi Uzzu. Dɣa, tella-d liḥalat n tuqqsa i d-yettwaberrḥen, i yeglan s tmettant n yiwet n tmeṭṭut di Makuda, ɣef wawal n teɣbula yettemcabin.

Ɣas ma wwin-tt si sbiṭar ɣer wayeḍ, temmut ɣer taggara di leɛmer n 30 n yiseggasen. Deg wanda-nniḍen, yella wanida i d-mmlalen yimezdaɣ izerman meqrub tizemrin-nsen, am Tigzirt, Tubiret, Ayt Smaɛel di Bgayet, akked tɣiwant n Buǧima ideg i t-tufa yiwet n twacult, texdem-d tavidyut di Facebook. Ɣur yimdanen, yal ssebba tekcem-d ɣer umeslay, imi llan ula d wid as-yennan d akken izerman-nni mačči seg wid yettidiren di Tmurt n Leqbayel. Meḥsub yella wansi i d-ttwawin. Maca, akken i d-yeffeɣ wawal, ssenf amatu i d-ibanen deg yiɛerquben d takuluvt, neɣ ayen iwumi qqaren s tefransist (couleuvre), i inuḥen s 6 n lesnaf di Tmurt Taqbaylit.

Aya yeǧǧa wiyaḍ ad steqsin ma yezmer ssenf-a n uzrem ad yenɣ tameṭṭut? S wudem ussnan, gar tmentilin yellan deffir n tuffɣa n yizerman-a di tzemrin yezmer din kan i llan, neɣ bɣan ad ddarin seg usemmiḍ d tegrest i ten-yeggunin. Acku llan yizerman i iteffren ula di tzemrin abeɛda ma yella sɛant axjiḍ d ameqqran. Daɣen, ahat yekki deg taluft-a ula d addebdeb akuluji di twennaḍt iseg yenṭer umaḍal merra. Si tama-nniḍen, ma yella ftin s waṭas yizerman, yezmer ad d-ttbinen ugar i umdan. Akken yebɣu yili, yewwi-d ɣef wid ileqqḍen, ad ttḥadaren iman-nsen ugar deg tigawt-nsen, imi ula d ttawilat n udawi beɛden seg yidurar.

M. K.

Partager