Err-ed talwit i talsa dayen

Partager

Ɣas ad yenwu win ur nelli d aderɣal ad yedwiwi (ad yesserwel) allen-is i kra n tugniwin, i ur nessaram walsan ad iwali ulama deg tesga n uɛdaw agaɛmir zun. Ɣas daɣen ad yettnejli seg kra yellan d amḍiq anig izemmer ad yili umeslay ɣef lbumbat ed tmeẓdiyin (missiles) i d-yellan ed wayen i d-gan. Maca aḥulfu, ur tesɛiḍ acu ara ad as-txedmeḍ, d win i d takayt (réveil) idumen n umdan, d anagi ɣef umecwar-is awezlan ara yesɛeddi nnig n wakal send ad yuɣal i ddaw-s. Dima yeḥḍer, dima yedder, ineɛɛer, inecced, yettmeǧǧid, yettɣiḍ-it lḥal – ɣur kra xersum. Seg wass mi tebda tezmert n Israyil aɛemmer n Ɣaza s uɛbar ed lmumbat – deg 18 n wussan – alami d ddurt yezrin, ugar n 660 n terwiḥin i yeddant d tiseflatin, gar yiṭufanen, arrac, tulawin, imɣaren ed yergazen. Yal yiwen amek i as-teḍra, ma mačči d axxam ara yebbaɛezqen, ara yetterḍqen am tkeccult isuḍen iɛeggalen-is ur dman ur dran, d tarewla – i yettcabin tinna ɣer waradeg – ɣer tlisa n Tpalastint i neẓra tettuqqet, acku amḍan n wid yetterwalen iɛedda. Wa yeguǧǧel, wa yeǧǧel, wa yerwel, ma d tudert tetthewwel.  Wiyi merra d alsanen, d imdanen, anda-ten yizerfan-nsen?  Newwi-d s yisalli dakken aɣilif yellan gar Tpalastint ed Israyil yeɣmeq. Ur yesɛa ara yiwen azref ad yesnagi (ad yeched) s kra alama yeɣra s telqey imezruyen n tmura-a deg tal taɣult, akken yerna wissen. Acku aɣilif n sin n yiwunak-a d amezray, d adelsan, d inmetti, d aserṭan, d asertan daɣen, yettusemma s yiwet n tefyirt: d ugur ameqqran i yellan gar-sen. 

Maca nekk ed kra n win yesmenyifen talsawit (humanisme) ed talwit send takkit (kullci), ad nerr awalen kra ɣer tecwikt. Fiḥel ameslay ɣef Ḥamas yeḍlem neɣ yezref, ulayɣer daɣen abdar n Udabu n Israyil yeḍlem neɣ yezref. Acku nekkni, tafyit-nni « wa meɛḍur wa d lḥeq-is » ur nella ara yid-s maḍi deg teswiɛin am ti. Akken yebɣu yili uɣilif-nsen, ayen iẓerr umdan d timesḍin-nni n warrac i yettenḍeggaren sdat wallen n tyemmatin-nsen. Iwacu ara iruḥ usaɛdi d asfel n wayen txeddmem, d asfel n kra n wuguren neɣ n tuccḍiwin neɣ wis amek ad d-nini. Ɛni d tidet Israyil d idammen kan ay teffud? Neɣ tettag aḍar? Maca ɣef Tpalastint neɣ ɣef walsan? Acimi ur ttmuqulent ara snat n tamiwin tibuda (tafrat) tiyaḍnin akken ad nnaɣent. Akka, ur sliken wid yettidiren amihi, ur ǧǧan wid ibeɛden deg umaḍal merra ad qqimen war ma walan leɛjubat, war ma ssufuɣen amḍan ur nettfakka n nnehdat. Anwa ɛni amdan ara d-yerren s « ih » ma nefka-as asteqsi: yehwa-ak wayen iḍerrun i warrac deg Ɣaza ? Yak ulac ? 

Init-asen berkat kan tiyita deg usaɛdi, sḥebset kan tazzla n yidammen imi wa d amaḍal n yemdanen akken nettɣil, mačči n yiɣersiwen. Mara tefkem leqder-is i telsawit, mara tgem tilist i tihwaht-nni izaden n umdan, dihin, frum-tt akken i ken-yehwa s yiberdan nniḍen. Ad yettmesteqsay yiwen iwumi-tt Tuddsa n Tmura Yedukklen (ONU)? Ma mačči deg twuɣa am ti i yessulef ad d-tger iman-is deg wanda ihi? Neɣ ala deg wayen yerzan Adular-nni ed Uyuru-nni? Yak? Tadrimt. Axi zun d timura tizaɛlukin (tigaɛmura) i yellan din, iwakken ad ɣettsen, ad ttseggiment kra yellan yeffeɣ i ubrid. Ma yella d ayen iḍerrun deg Tɣerdayt yesmektay-d ladɣa lasel, d tinzert imi aɣilif yella din d aɣilif inmetti. Ɣef wayen i d-nnan yisallen iɣelnawen, taluft attan teteddu i wayen yelhan, deffir mi mtawant snat n tamiwin ad ḥebsent amcebbed jar-asent, ad fkent i talwit i talwit ad asent-d-tawi taneflit. Deg waya, aneɣlaf Ṭeyyeb Belɛiz yemmeslay i tɣamsa anda i d-yessufeɣ: « taluft-a n Tɣerdayt tewɛer acku amennuɣ i d-yettilin dinna yettili-d gar watmaten ». Seg wayen i d-yenna umassay-a deg uwanek izemmer ad yeɣzif umeslay, acku send ad nesleḍ (analyser) tafyirt-is nzemmer ad nefk kan asteqsi i yiman-nneɣ: acimi ḥqa ur kkiren ara din yimenɣiyen almi d taggara-a? Ihi nezmer ad d-nuɣal tikkelt nniḍen ɣef usentel-a.

Mhenni Xalifi

Partager