Idles aqbayli gar yiḍelli d wass-a

Partager

Assegas amaynut n yimaziɣen ɣef tewwura. Deg umenzu n yennayer ad ibedd yal amaziɣ ɣef timadit-is akken ad yemekti anwi i t-illan, ansi i d-yekka, sani i iteddu, amek i d-teḍra d s teqbaylit-is . Akken ad yefti ugdud, ad iqazem tixidas n zzman ilaq-as ijga ɣef acu ara isenned. Ilaq-as tiliwa ansi ara d yeggem aman yetteksen fad i yiman. Ilaq-as akufi anda ara d yeddem lqut ara yefkken afud i “Nekk” ines yesmirjiḥen gar yir lemwaji : tid ara t-id yesufɣen ɣer rrif ( lisser / lemnaɛ) neɣ tid ara t-yezuɣren ɣer yimmi n nnger. Ayen yettqqawiten iman n umdan, ayen i tekksen fad ɣef ṛṛuḥ , ayen yettcuddun “ Nekk” ɣer yiman-is d idles. Agdud melba idles am umdan melba iles id nnan imezwura. Ɣef aya i neɛreḍ ad nsuk tamuɣli ɣef yidles aqbayli seg asmi tewwi timunent tmurt ɣer ass-a n wussan.

Liḥala n yidles aqbayli deg issgasen n 60:

I wakken ad illal kra, ilaq ad yilli kra. Di tagara n isaggasen n ssettin( 60) tasekla taqbaylit tbedd ɣef yiwet n tqejirt : “tamedyazt”. Amur ameqran n wayen iccuden ɣer timsal n tidmi id yettnulfun s teqbaylit di lawan-nni yella s udem n isefra akked tezlatin. Wid is yefkan azal i unect-a, ɛarḍen ad leqmen isufar itararen i tmedyazt-agi d Slimane Azem Akked Cherif Kheddam, wama ayen nniḍen yella kan d isefra n tallit id tezzin ɣef isental ur d nettawi kra i tusna n umdan am tayri temeɛlalt , leɣrba, d kra n wugguren iccuden ɣer liḥala n twacculin di tallit-nni am zwaj, berru, iḥeckulen….

Tazwara n isaggasen n 70

Kra –nni id yellan , i-ibeddelen tagnit ɣef tasekla taqbaylit , d tizlit n Idir “ baba inuba”. Aya yella-d di ttnaṣfa n isgassen n sebɛin( 70). Timlilit yellan gar umedyaz Ben Mohamed akked uccenay Idir tbedel udem mačči kan i tizlit taqbaylit terna ula i lqaleb n tmedyazt taqbaylit. Ssin inaẓuren-agi segrewlen liḥala n yidles aqbayli s –umata. Seg assen-nni uɣalen imedyazen n teqbaylit ttemɛanaden anwa ara d yawwin ugar n tatrart ɣer tira –ines. Wakali, isental ɣef I t-tezzi tmedyaz-agi beddlen. Lqaleb n tira yembeddel, lhejna n twefɣa nnig uglugel treṣṣa iman-is di tesga n usnulfu s teqbaylit. Ahat Lounis Ait Menguellet d netta i-ineǧren asalu ɣer tanfalit deg tira s isefra-ines mechuren am “igenni-m trekeb-it tewla», “ nnuɣeɣ yid-k ay yul-iw»,” teseḍlemeḍ-iyi»,” acuɣer», “ixef yettrun», “anida teǧǧam mmi” …Yuɣ lḥal widen yecfan I tallit-nni ttmektayen-d timzizlit yellan gar Lounis Ait Menguellet d Idir Ait Meslayen ɣer usnulfu n tezlatin yesduqusen lexwaṭer.

Ɣer leqruba n Mouloud Mammeri

Kra agi id yellan, i-yefkan udem nniḍen I temedyazt taqbaylit ur d yekki ara s -ugacur imi inaẓuren-agi( id yewwin abeḥri amaynut I yidles aqabyli) i merra llan ɣer leqruba n Mouloud Mammeri. Amezruy yura d akken d aragaz-agi is id ijaben aɛiwed n tllalit i yidles-nneɣ yellan ɣef yiri n ttmattent. Tajerrumt akked illugan n tira id yexdem Mouloud Mammeri lldint tiwwura ɣer tira taɣezfent. Aya yewwid tawefɣa n ugalen imenza s teqbaylit s demma n Said Sadi yuran ungal “askuti», Rachid Alich yuran ssin ungalen “ asfel” , “ fafa”. Si lǧera n ssin imyura-agi yerna-d Amar Mezdad yuran ungla “ yiḍ d wass”. S wakka I yenǧer usalu I teskla taqabylit s yal udmawen-is ama d tamedyazt, ama d tullisin, ama d ungalan, ama d amzgun. Ayen akken yecban, lmuḥal ziɣ yuɣal ɣef yimmi n leqlam. 

Deg isaggasen n 80

Ɣlin ifergan zdat n tidmi, zdat n tebɣest , zdat n tismin ɣef yidles aqbayli. Di lǧera n Idir nnulfan-d aṭas n iccanayen d trebuyaɛ irefden tizlit taqbaylit ɣer tqacuct am terbaɛt n imaziɣen imula, igudar, ifeguren, ineṣliyen, Agraw, Malika Domrane, Sofiane, Amɣid, Takfarinas… Ccna amḥadi yuffa lebɣi-s deg irebbi n Matoub Lounes , Ait Menguellet, Amar Kobbi yefkan lmun i wawal aqbayli akken ad yeferfer nnig zrubat yellan ammer ad yinni i leǧnas meṛṛa anwi id aqbayli, amek tella timadit taqbaylit. Ɣer lǧiha n temdyazt akked ccna yenulfa-d umezgun s teqbaylit imi i tekelt tamenzut tella-d tasuqilit ɣer teqbaylit n tcequft n Kateb Yacine “Moḥand ddem tabalizt-ik”. D anect-a meṛṛa id yeṣawḍen ɣer usaru amenzu s teqbaylit id yesukkes Bouguermounh seg ungal n Mouloud Mammeri “tawrirt yettwattun”. Deg isaggasen n tmanyin taḥajurt ɣer tḥajur bedden imawlen n yedles am Salem Chaker ɣer usijhed n uɣrab n teqbaylit s unnadi deg tjerrumt-ines , d illugan n tira ines. Di tallit-nni i bdan ttnulfun-d imawalen s teqbaylit. Amezwaru seg-sen d win yexdem Mouloud Mammerie “amawal amaziɣ atrar s taqbaylit d tenfransist”. UIamek ara d nezger tallit-agi n tmanyin melba ma nbered imawalen id yefɣen deg tasɣunt “ tafsut “ yecqan tusnakt (mathematiques) a beɛdda adlis n Hend Sadi “tusnakt s wurar”. Imawalen yecqan “tafizikt” akked “ tasegda” ( l’architecture). Deg yiseggasen-nni diɣen id yella usnulfu n waṭas n tesɣunin s tufra ttefraqen madden s ddew iciwi wa ɣer wa. Ahat gar tesɣunin tin yeṭṭfen lbal deg akken leqay ugbur-ines d tasɣunt “tafsut” deg ttarun imusnawan imeqranen n tmazɣa ( Lmaruk, Tunes, Lybya, ) ɣer idisan n Salem Chakler, Said Sadi, Ferhat Mhenni, Mouloud Mammeri. Tasɣunt-agi tukalal as yettuɛawed usezrireg akken ad ddlun yimeɣriyen fell-as imia d yiwet n tssadart n umezruy n umenuɣ ɣef yidles amaziɣ. Di lǧeṛa wanect-a id tenulfa diɣen tasɣunt tusnant “awal” yettwasnen di ddunit meṛṛa ɣef yella di lmendad Mouloud Mammeri. 

Ait Slimane Hamid 

Partager