Aselmed n tmaziɣt deg Umalu n tmurt

Partager

Asnerni i d-yellan deg uselmed n tmaziɣt berra i temnaḍin ideg tt-ttmeslayen yimezdaɣ-nsent iḥuza Amalu n tmurt anda deqs n yiɣerbazen i yeldin tiwwura-nsen i umagar n tutlayt-a.

Wehran, Clef, Iɣilizan, Ɛin Defla, Tisemsilt d Tlemsan grent irebbi i tmaziɣt iwakken ass-a ddeqs n yinelmaden I tt-yeqqaren. Ulamma amḍan n yiselmaden-a mačči d win meqqren iwakken ad yezdi iɣerbazen imerra maca ayen yessefraḥen dakken deg Si Busɛid, yiwet n temnaḍt ur nebɛid ara ɣef Lmerruk, yella-d deg-s uselmed n tmaziɣt. Dagi dɣa, nufa-n inelmaden n uswir amenzu ṭṭafaren aselmad-nsen am tyaziḍt-nni yessetbaɛen arraw-is. Anda yerra, zgan deffir-s, ayen i d-ibeggnen acḥal dɣa sɛan lebɣi ɣer tutlayt-nsen tayemmat, imi nutni mazal-iten ttutlayen tacelḥit n yimawlan-nsen. Deg Maɣnia, deg umkan iwumi qqaren Lḥemri, inelmaden qqaren-tt s lebɣi-nsen, rnu beggnen-d aya s kra n uxeddim i d-ssewjaden ladɣa di tfaskiwin yemgaraden am yennayer d tefsut n yimaziɣen. Lewhi n ugafa n twilayt-a, deg Rremci, aselmed n tmaziɣt yessefraḥ. Deg uɣerbaz-a dɣa i teḥḍer tneɣlaft n Usegmi Massa Benghebrit i yiwet n temsirt anda, Kouceila, aselmad n tmaziɣt ibeggen-d belli tutlayt-a tezmer ad taweḍ yal aɣerbaz azzayri ur yelli kra n uɛewwiq ara tt-id-iḥebsen awidukan ad yili lebɣi s-ɣur wid iḥekmen. Da, inelmaden qqaren-d ula d iḍrisen, lemden ad arun akken iwata. Rnu akin ɣer Ccetwan, neɣ Ssebra, Zennata neɣ ahat talemmast n temdint, iselmaden bedden, ssawḍen ad ẓẓun tayeggirt ara yaɣen. Tawilayt-a yessawḍen tesɛa akka 08 n yiselmaden, tessewjed iman-is iwakken ad d-teldi daɣ i useggas i d-iteddun 6 n yimekwan nniḍen, aya d isalli I d-newwi seg tkadimit n temnaḍt-a. S tidet, ahat yetturaju nnig n waya, maca iɛawwiqen mazal ur kkisen ara deg ubrid n usnerni n tutlayt-a ladɣa asaḍuf-nni n ufran, anda yettunefk lxetyar i yimawlan ma yella ad tt-ɣren warraw-nsen neɣ ala. Asmi ara yettwakkes waya, iban dakken tamaziɣt ad tifrir deg unnar imi lebɣi n wid i tt-yesselmaden yekka nnig leslaḥ n yiman.

M. Smail

Partager