“Tamaziɣt d ccna akken i ttemzukraren ɣur-i”

Partager

Kader Ḥaǧi, , d yiwen ucennay n tmurt n Leqbayel, taddart n tqubɛin, taɣiwant n Wat Wagnun i d-yezgan deg ugafa-asammer n Tizi Uzzu, ilul di 25 yebrir 1984. D aselmad n tmaziɣt deg tesnawit n Jebla-Wagennun.

Amek i tebdiḍ amecwar-ik di ccna ?

Kader Ḥaǧi, : Asmi sɛiɣ mraw d semmus ( 15 ) n yiseggasen di tudert-iw, bdiɣ isurifen-iw imezwura. Bdiɣ ttarraɣ lmendad-iw ɣer uẓawan si temẓi-w. Selleɣ i umaṭṭaf wis sin akked kra n tesfifin n kra n yicennayen iqburen yellan d tigejda n ccna n teqbaylit. Gar-sen ad d-bedreɣ : Ccix Lḥesnawi, Sliman Σazem, Zerruq Allawa, Sami Lǧazayri, Ayt Mengellet, Lwennas Maɛtub, Yidir, Ǧamal Σellam, Kamel Mesɛudi, Brahim Ṭeyyeb…atg. D ameẓyan, yakan, ttaɛraḍeɣ tturareɣ snitra. Ṭṭafareɣ yal tizlit iwumi slan imeẓẓuɣen-iw. Sɛiɣ zzheṛ, imi d-ufiɣ snitra deg uxxam si temẓi-w, xas akken d taqburt, meɛna ɣer ɣur-i tesɛa azal meqqren; tella niqal d ayla n gma ameqqran, syin tuɣal d ayla-w. Yefka-yi-tt imi i yi-wala ttarraɣ ddhen-iw ɣer uẓawan. Syin ɣur-s, deg useggas 2003, kecmeɣ ɣer Uxxam n yidles Dda Lmulud n At Mɛemmer anda i lemdeɣ tactelt deg snitra taklasikit ( initiation à la guitare classique ) azal n kraḍ n yiseggasen. Deg-s, aṭas i d-refdeɣ n tmussniwin. Am yicennayen akk n tmurt n leqbayel, kra n wanda tella rreḥba n ccna, ttafeɣ-d iman-iw din mebla ma ḥulfaɣ, ama d timeɣriwin i d-nessewjad di tesdawit ama d tid-nniḍen. Bdiɣ ttufrareɣ-d di tfaskiwin, imi dinna d tagnit ideg ttemlilin inaẓuren-nniḍen, anda i d-lemdeɣ ugar n wayen ssneɣ deg uḥric-agi uẓawan d tẓuri s umata.

Dɣa imi d-tewwiḍ awal ɣef tfaskiwin d temsizliyin, bder-aɣ-d kra ideg tettekkaḍ ?

Aṭas n tfaskiwin ideg ttekkaɣ, ama d ayen yerzan ccna neɣ d ayen yerzan aẓawan kan i yiman-is. Ad d-bedreɣ ihi kra. Deg useggas n 2010, ttekkiɣ deg temsizelt i d-yettilin deg umaṭṭaf wis sin i d-isɛedday unaẓur ameqqran Mǧahed Ḥamid, “ Itran tis snat ”. Deg 26 deg meɣres, yefren-iyi-d akken ad iliɣ gar yicennayen ara yecnun di taggara n temsizelt i d-yellan ass n 09 deg ɣuct 2010, anda i d-wwiɣ araz wis kraḍ gar 8 yicennayen i d-yufraren. Syin ɣur-s tettunefk-iyi tegnit akken ad iliɣ d inebgi n lḥerma n waṭas n tedwilin ( tesgilin ) dɣa deg umaṭṭaf-agi wis. Deg useggas 2011, ttekkiɣ deg yiwet n temsizelt s turart ɣef wallal n uẓawan (concours instrumental ) i d-yellan d tajmilt i unaẓur ameqqran n teqbaylit Muḥend Igerbucen, ass n 12 akked 13 unbir 2011 ideg urareɣ s snitra-w yiwet n tceqquft taklasikit “Andantino” n unaẓur Aṭelyani “ Fernando Carulli”. Wwiɣ-d araz wis kraḍ.

Anwa acennay uɣur i d-tettagmeḍ ?

Aṭas i ḥemmleɣ ad asen-sleɣ. Ḥemmleɣ aṭas ccna atrar d yicennayen yessemrasen tamedyazt igerrzen. S teqbaylit, ḥemmleɣ s waṭas ccna n Yidir, Takfarinas, Lḥesnawi, Maɛtub … S tefransist Enrico Macias, Cabrel, Charles Aznavour, Julio Eglasias…atg. S taɛrabt Kamel Mesɛudi, Muḥammed Lbaǧi, Muḥammed lɛemrawi… S tespenyulit Gipsy King.

Ini-d, a Kader, di tezlatin-ik d acu iwumi tettakeḍ azal meqqren, d isefra neɣ d aẓawan ?

Igerrez nezzeh usteqsi-a, acku aṭas n tririyin ara am-d-fkeɣ fell-as. Tikkell tezmer ad i yi-d-tas tikti ɣef usefru, ad t-aruɣ send ad iruḥ. Tikkelt-nniḍen d aẓawan ara d-yasen i iman-is ! Ilaq din din ad t-skelseɣ. Tikwal, tezmer tezlit s timmad-is ad d-tas s usefru-ines akked uẓawan-ines. Tina tettɣimi aṭas deg wallaɣ-iw ɣas ur tt-skelseɣ ara … Ruḥ tura kemm ad teẓreḍ acimi ! ( s teḍsa )

D tamaziɣt i d ak-yewwin ɣer ccna, neɣ d ccna i d ak-yewwin ɣer tmaziɣt ?

Tamaziɣt d ccna akken i ttemzukraren ɣur-i. Cennuɣ s tutlayt-iw, ttcebbiḥeɣ imeslayen-is s taɣect-iw. Ccna akked tmaziɣt am tayri gar urgaz d tmeṭṭut; ulac tayri ma ur telli tmeṭṭut d urgaz ( Tamaziɣt d Ccna ). Tamaziɣt-nni, ilaq ad tt-id-sneṭṭqen yinzizen n ccna, i wakken ad terẓ aḥdid n tsussmi ideg tezder acḥal d tallit.

D acu n ssenf n uẓawan akked yisental anda i tettafeḍ iman-ik ?

Yal aɣanib ḥemmleɣ-t ! Acu kan, ttafeɣ aṭas iman-iw deg Flaminku d Caɛbi atrar, acku ttḥussuɣ aṭas yis-sen. Yis-sen i zemmreɣ ad d-senfaliɣ iḥulfan-iw d wafrayen-iw. Ma yella d isental, cennuɣ ɣef tayri s umata ( Tayri n tmeṭṭut,tayemmat, tamurt, tagmat …), ɣef wuguren n tmetti, lɣerba, ansayen …atg.

Amek tettwaliḍ tizlit tamḥaddit?

Γas ma tizlit tamḥaddit deg yiseggasen-agi ineggura, terra cwiṭ aḍar ɣer deffir, maca ccna amḥaddi urǧin ad yekfu, tasuta ad t-tmudd i tayeḍ skud mazal agdud yettwaḥqer, skud Taqbaylit mazal ur teččuṛ ara amkan-is, skud wigi i aɣ-iḥekmen ugin ad fken azal i tlelli i yizerfan; skud mazal leḥkem yessemras tixidas.

Efk-d tamuɣli-k ɣef liḥala n tezlit taqbaylit n wass-a ?

Zik qqaren anaẓur d lemri n tmetti. Ass-a cukkeɣ liḥala tenneqlab. Ittɣiḍ lḥal imi tikwal d icennayen imeqqranen s yiman-nsen i d-yessadaren deg uswir-nsen i wakken ad ɛeǧben i medden. Ass-a di ccna n teqbaylit, tella tesmekta ( La quantité ), maca ulac ayen yelhan deg tɣara ( qualité ). Γas akken mazal llan wid icennun ayen zeddigen, ttaɛraḍen ad xedmen ayen yelhan. D acu, cukkeɣ lḥal ahat ad ibeddel kra n wass, imdanen ad ɛyun si ccna n tmeɣriwin, ad uɣalen ad nadin ɣef wayen-nniḍen, imir ad as-yuɣal wazal i usefru deg tezlit am yiseggasen-nni n 70 d 80.

Imi kečč d aselmad n tmaziɣt, amek tettwaliḍ ass-a aselmed-is di tmurt-nneɣ ?

Ad d-iniɣ yiwen wawal : “ Anda i tufeg i ters ! “ Deg umennuɣ-nni i d-teggra, yerna wa ijebbed wa ikerref, ilaq ad tili tifrat tura send ad ifat lḥal. Γas akken aselmed n tmaziɣt, yuɣal war akukru, maca aselmed n tutlayt mačči d aya kan, tamaziɣt mačči di tmussni neɣ di tussna i txuṣ, imussnawen d tmussnawin llan, inelmaden ifukken almud yal aseggas, tteffɣen-d di tesdawiyin, ayen ixuṣṣen d tilelli n tidet. Skud mazal-aɣ nesqizzib i wakken ad d-fken imekwan i yiselmaden imaynuten, ur yelli anda yewweḍ uselmed. Ayen i d-yefka udabu seg useggas n 90 ar ass-a d aɣebbar s allen !

D acu teqqareḍ seg wayen yuran ?

Ḥemmleɣ yal adlis yerzan idles aqbayli d yidles amaziɣ s umata. Maca qqareɣ ula d idlisen n tmura tiberraniyin ladɣa ungalen, inzan, isefra, iɣmisen…atg. Ungal i ɣriɣ d aneggaru d ungal n Albert Camus “ L’étranger “ i d-yerra ɣer teqbaylit Muḥamed Arab Ayt Qasi.

Amek i tufiḍ axeddim-ik akked unaẓur Ali ferḥati ?

Σli Ferḥati d anaẓur n tidet, yefka-d i teqbaylit, icebbeḥ-as udem s tezlatin-is. Ɣur-i iseɣ imi lliɣ seg terbaɛt-is. Bdiɣ axeddim yid-s seg useggas n 2012, tturareɣ-as allal n uẓawan “ La basse “. Imi nella deg snat temnaḍin yemqaraben At Wagennun d At Σisa Mimun. Qerbeɣ ɣur-s, yefka-yi-d tagnit i wakken ad xedmeɣ yid-s. Dɣa imi t-id-newwi deg wawal ass-a di tdiwennit-agi ssarameɣ-as teɣzi n tudert, tumert d talwit imi ara as-ttheyyin yiwet n tmeɣra ara as-yilin d tajmilt ɣef 35 n yiseggasen n ccna. Tajmilt-agi, ad as-tuɣal deg tmurt n Fransa di tzeqqa n “ Cabaret sauvage “ ara d-yilin di 11 deg unbir 2018.

Yella kra n umaynut i d-tettheyyiḍ ?

Aql-iyi deg tzeqqa n usekles ( Studio SAMY ) n Ali Togoli anda dɣa ttheyyiɣ Single, d yiwet n tezlit n tayri ara yilin dɣa deg uɣanib-agi Flaminku s tutlayt n teqbaylit anda i as-d-skecmeɣ abruy ( extrait ) s tutlayt n tespenyulit. syin ɣur-s mi d-yeffeɣ, ad skelseɣ tasfift anda ara ilint 8 tezlatin di tẓuri tasusamt, d ayen icudden ɣer unfaray ( sentimental ); ula d isental mgaraden gar tayri, timetti…atg.

Awal n taggara…

Tanemmirt-im a Suhila, sɛeddaɣ tadiwennit timgerrezt. Sfalteɣ d ayen ara asen-iɛeǧben i yimeɣriyen n “ La Depêche de Kabylie “. Afud igerrzen a uletma, awi talwit !

Testeqsa-t Souhila Yamani

Partager