Tameɣra n tbexsisin

Partager

“Win yebɣan lḥerma ad t-tagad, ad yali s adrar”, i as-nnan At zik. Aya nufa-t di taddart n Lemsella i d-yezgan di tɣiwant n Yilula Umalu anda s cwiṭ n lebɣi lulen-d imeḍra imeqqranen i yettaken afud d usirem i tmurt n Leqbayel akka i aɣ-d-nnan yimezdaɣ-nni.

Mi d-yecreq yiṭij, yufa-aɣ-d deg Yiεeẓẓugen, daxel ufurgu yettawin ɣer Yilula. Wid yeddan akk yid-neɣ ssnen taddart n Lemsella ; tettwassen s waṭas dɣa s tmeɣra n tbexsisin i d-iḍerrun yal aseggas : aseggas-a d t-3. Acu kan, uqbel ad nfakk awal ɣef tmeɣra n tbexsisin d kra yilmeẓyen, yenṭeq-d ɣur-neɣ yiwen umɣar yenna-d : “Lemsella mechuret si zik s tbexsisin n ujenjar ; win yebɣan ad yessenz iniɣman-is di ssuq ad as-yini : “d ajenjar n Lemsella’’. Ur neḥtam amek i d-newweḍ ɣer tɣiwant n Yilula Umalu, imi awal yettawi-d wayeḍ armi i aɣ-d-nnan ilaq ad teṭṭfem tura afurgu-nniḍen ɣer taddart n Lemsella neɣ εad ɣer ubrid yettawin ɣur-s.

Xas abrid yezzi yenne&#7693,; nettṣubbu nettali, maca dayen i yefkan sser d liser i yidurar n tmurt n Leqbayel. “Idurar d tidet cebḥen, s uqerruy-iw ar cebḥen”, i as-yenna ucennay-nni nsen ; Ferḥat, Imaziɣen Imula. Yessers-aɣ ufurgu deg yiwen n umkan iwumi qqaren Agusim, syin ilaq ad nelḥu azal n 3 yikilumitren ɣef uḍar ; xas iṭij yemmeɣ igenni, ḥlawet tikli. Amecwar nkemmel-it akked yiḍebbalen i d-necden ilmend n tmeɣra imi i ten-nufa deg ubrid.

Di kra n ddqayeq kan, nekcem taddart n Lemsella, din, iεeggalen n tdukla tadelsant Tiɣilt d yiqerra n taddart i d-iheggan tameɣra-a ara yebdun ass-a : 17 alamma d 19 ɣuct ttrajun inebgawen-nsen ɣef tewwurt n taddart : ttrajun s tbexsisin d yiɣi imḍebbren n APW, APC d wiyaḍ akken ad bdun s wudem unṣib leqdic-a.

Taddart kamel hattan din : meẓẓi meqqer, aqcic taqcict. Acu n tuddsa-nni, acu n leḥdaqa-nni ; si lebεid ara ak-id-zwiren ɣer lεeslama ɣer taddart. Meaεna ayen yeṭṭfen ddehn-nneɣ s waṭas d tezdeg n yiberdan-nsen d yimekwan n taddart. Iberdan ssan akk s ublaḍ umsil, muḥal ad d-tmagreḍ afras di lqaεa. Aya yesban-d tezdeg n wallaɣ-nsen. Ma d sser n waya, ɣef wakken i aɣ-nnan, d assaɣen igerrzen i yellan gar tsuta : mazal imɣaren qqaren “ha” i tuccḍa n yilmeẓẓyen, am wakken imecṭaḥ-a ttqadaren imeqqranen mi ara ten-welhen, rnu-as tamussni-nsen acku da “ula d ṭṭjur ɣrant”.

Deg ubraḥ n taddart, xedmen aseggas-a yiwet n tmenzit (stèle) s ufella n tala : afus yeṭṭef tabexsist. Ayen yernan ccbaḥa i umkan-nni. Ma di temzikent i d-yellan deg waṭas yimeḍqan tewwi-d ɣef kra yellan d azamul n teqbaylit : d lfeṭṭa, d azeṭṭa, d talext, llan ula d idrimen-nni n zik n yigelliden imaziɣen, atg. D ayen ibanen aḥric ameqqran isaḥ-d tibexsisin : lesnaf-nsent d yismawen-nsent, azal-nsent, … am wakken i d-yettili deg yiḍ ccna d tmezgunt.

Gar umaynut i d-yellan aseggas-a, d asewwi n tgella s tbexsisin: seksu, iɣerman akked lgaṭu s tbexsisin. Dɣa di tama-a i d-nemlal Bellaḥsen (Tchipalo) akken i as-qqaren, wagi d yiwen yellan mechur mliḥ di terbaɛt n JSK, yenna-d ɣef tmeɣra : “ferḥeɣ aṭas imi iyi-d-necden ɣer tmeɣra-a, sarameɣ ad d-uɣaleɣ qabel. Ayen iyi-iεeğben s waṭas d tezdeg n taddart akked usterḥeb n yimezdaɣ-is. Tikti n tmeɣra-a dayen igerrzen. Ihi ad as-iniɣ tanemmirt tameqqrant. Bɣiɣ ad greɣ yiwet n tiɣri am wakken daɣen ad as-menniɣ ccfa i Kamal ɛawis i yuḍnen mliḥ akka tura, nniɣ-as i Fergani, hatan la d-yettheggi ad t-iceyyeε ɣer Fransa.”

Ma d iswan n tmeɣra n tbexsisin nezmer ad ten-nessemlil di snat n tneqqiḍin : iswi adelsan d yiswi adamsan ɣef wakken i aɣ-d-nnan imḍebren n tdukla-a.

“Tikti tlul-d asmi nebɣa ad nexdem tameɣra am tin n lfeṭṭa, azeṭṭa neɣ talext : nenna-as taddart-nneɣ mechuret s tbexsist ujenjar ihi ad nexdem nekni tameɣra n tbexsisin. Iswi adelsan d akken tabexsist mačči d tiẓeḍt-nni ines kan, tabexsist d azamul n leqbayel d asmekti n yiẓuran, d tasekla, d inzan, atg. Am wakken, nenna-as daɣen nezmer ad nesnerni tadamsa yes-s imi dɣa ilindi nefreq ɣef wid yebɣan ad ẓẓun azal n 15.000 n tneqqlin. Zzyada ɣef yiswan-agi, d yiwet n tegnit anda i nettemlili gar-aneɣ nekni d yimḍebbren n tdukliwin, nettembeddal leryuy u nessnerney di tmussniwin.”

Tameɣra tekfa s ufraq n warrazen i wid i yekkan din.

Taddart n Lemsella, d taddart i yesduklen tirrugza d tenfalit ; “d wid i d-ijebden i uzekka seg wayen yella iḍelli”. Ayen i d-yettarran diɣ afud akken ad inin medden “mazal lxir ɣer sdat”.

Dj.ahitaghel/L.Ourezki

Partager