Agerruj ur nfennu

Partager

Sliman Ɛazem, d yiwen ugerruj i d-tefka tezlit taqbaylit, s ṣṣut-is ḥlawen d tezlatin-is iṣeggmen ur nettwattuy ara. Yis-sent i d-yessaweḍ inumak lqayen n tudert d lesrar n umdan. Mi ara nsell, tid-nni yecna deg yiseggasen n xemsin d settin, ttawint-aɣ zegrent-d yis-neɣ ɣer tallit-a tamirant, nettidir deg wayen akk i d-yecna. Rnu ɣer waya, sser i kesbent tezlatin-is, ama d tid i d-yusan s uɣanib n ccna, ama d tid i d-yessenfalay s umezgun d taḍsa, asefru d udiwenni gar-as akked Ccix Nurdin, tigejdit-nniḍen n ccna aqbayli. Dɣa deg sin i ttuneḥsaben gar yimenza i d-yesnulfan amezgun n teqbaylit, ssawḍen-d yis-s iznan, amzun d aɣerbaz n umezgun, d amezgun i refdent tsutwin n yimir-a.

Gar wayen iɣef yecna  

Yecna aṭas ɣef ddunit

Dda Sliman, d amdan yessnen ddunit, imeyyez-itt, ifeṣṣelt-itt, acku d amdan ijerben segmi yella meẓẓi, seg tmurt n Leqbayel akken mecṭuḥ i yewwi abrid-is ɣer Lezzayer tamanaɣt akken ad yexdem, syin ɣer tmurt n Fransa. Yeqdec di lminat daxel uderbuz akken i t-yecna. Annect-a, yeǧǧa-t ad yefk aḥric deg tezlatin-is i ddunit, gar tezlatin yesɛan lmeɛna , d tizlit “Ayen ẓriɣ di targit”, tadiwennit s tmezgunt akked Ccix Nurdin, akked tezlit “Ay ul-iw” i d-yewwi s ṣṣut d unamek imeɛnen.

Tagmat yeḥfan

Ur yettu ara tagmat, imi deg ddeqs n tezlatin-is i tt-id-yebder, ladɣa tagmat ibedden ɣef lexdeɛ d leɣḍer, d lqella n laman gar yimeddukkal neɣ atmaten. Uqbel ad yecnu fell-as, yecna mgal lbaṭel. D yir tagmat-nni iɣef yecna Sliman Ɛazem iseggasen-nni n zik, d tagmat-nni i nettidir deg wass yecban ass-a, am wakken yeẓra ayen ara yeḍrun, yefka-as Rebbi tamuɣli n 50 n yiseggasen ɣer sdat. Tilzlatin “Yekfa laman, Lweqt aɣeddar …”, d tid umi tzad thuski d tegzi di ccna.

Lɣerba

Ur yezgil ara Dda Sliman lɣerba akken ad yecnu fell-as, ma neẓra ugar n uzgen di tmeddurt-is yesɛedda-tt d aɣrib, yessen timura n medden, deg-sent i iɛac, i yexdem, i yecna. Ma nebder-d tizlatin “D aɣrib d aberrani’’, ‘’Ay aɛessas n tala”, d snat n tezlatin ilan lmeɛna meqqren n lɣerba, s win i tt-ijerben, s win ur tt-njerrib.

Taqbaylit

Di zzman ideg yecna Sliman Ɛazem amennuɣ s waṭas yella mgal Fransa, dɣa yecna ɣef tmurt d tlelli-ines am di tezlit “Iḍher-d waggur”. Maca ula d amennuɣ ɣef teqbaylit syin i d-yebda tikli, dɣa yefka-as aḥric deg yisefra-s, acku yeḥṣa s tezlit ara yaweḍ yizen i wid irefden taqbaylit-nsen. Tizlit-is “Ɣef teqbaylit yuli wass”, d inigi n wayagi.

Tayri

Dda Sliman, ur yefki ara di tezlatin-is aḥric meqqren i tayri, ala di tezlatin-nni « Aṭas ay ṣebreɣ’’, ‘’Nekk akked kemm ». Maca ma nesla i tuget n tdiwenniyin n umezgun, ama gar tmeṭṭut d urgaz-is neɣ gar temɣart d mmi-s, nettḥulfu s tayri lqayen i ten-yezdin, ɣas ur tt-id-yebdir ara srid.

Iɣersiwen

Tamacahut n Sliman Ɛazem d yiɣersiwen ɣezzifet ; di ddeqs n tezlatin i ten-id-yebder, iswi-ines deg waya, d iwudam i d-yessebgan s yismawen n yiɣersiwen, yal aɣersiw ara d-yebder, d udem n flan, ama yelha, ama diri-t.

Tafellaḥt

Aḥric-nniḍen iwumi yefka azal deg ccna-ines, d taɣult n tfellaḥt d lxedma n wakal. Ɣas yedder d aɣrib, yemmut d aɣrib, di tmurt n medden, maca lbeɛd d lɣerba ur t-ǧǧin ara ad yettu tamurt-is d yidurar i tt-iɛussen. Deg waṭas n tezlatin i d-yecna ɣef tfellaḥt, alamma tɣileḍ deg tmurt n Leqbayel i yettidir asmi yecna tizlatin-a. Timental n wayagi, imi Dda Sliman d amdan i ḥemmlen tafellaḥt, akked tallit n wasmi icennu, d tallit taqburt anida tuget n yimdanen xeddmen tafellaḥt. D ayen ahat i t-yeǧǧan ad yefren ad yidir deg yiwet n temnaḍt tamsedrart deg tmurt n Fransa iwumi qqaren “Moissak”, i wakken tidmi d uḥulfu s taddart-is d tmurt n Leqbayel dima, ad zgen yid-s.

Yemmut ur d-yeǧǧi ayen ara d-nebder nekkni

“Semman-as medden aḥerki, netta ur yexdim ara, limer yella ciṭ n leɛqel, yak yecna ɣef lḥuriyya”. Wigi d kra n wawalen i swayes i as-yerra Lwennas Meɛtub tajmilt i Dda Sliman, ayendin n ddiɛayat i d-ssuffɣen fell-as di tallit-nni, armi yemmut s wacḥal d aseggas, mazal qqaren Sliman Azem yeḥḥerkel ! Tinagiyin n wid i t-yessnen d wid yecnan yid-s, deg waṭas yid-sen, d anemgal n waya akk i d-ttmeslayen fell-as. “Sliman Azem, d amdan iwumi yelha wul s waṭas, urǧin ad yejreḥ amdan-nniḍen s wawal, yetɛeqqel, yecna ɣef kullec, ayen akk yellan di teqbaylit, di tudert n umdan, Sliman Azem ur t-yezgil ara”. Wigi d awalen n Kamal Hemmadi, ameddakkel-is, yecna daɣen aṭas n lewqat yid-s.

Khaled Achoui

Partager