Amek ddan yilmeẓyen di tseqqart i d-tettheggi tmurt-a ?

Partager

Yeqwa di rreḥba n yilemẓiyen, iseggasen-a ineggura, umeslay ɣef tseqqart i d-yettheyyi unabaḍ n tmurt n Marikan i lfayda n yilemẓiyen n umaḍal merra. Azal n 50 000 n yimdanen i irebbḥen takarḍa-nni yal aseggas. Yettili-d ujerred di tuber n yal aseggas, ma d aberreḥ s yismawen n wid irebḥen, yettili-d s umata gar wayyur n mayu d win n cutember.

Maca d acu-t deg tilawt wahil-a ?

Amek tḍerru d win i d-yettwafranen, izegger ɣer Marikan? Yeslul-d unabaḍ n Marikan taseqqart-a deg useggas n 1990 akken ad yesɛu iminigen seg umaḍal merra. Gar wayen i d-yessutur deg umazwar, ugar n yikaramen akk i ilaqen, ad yesɛu ddeqs n tedrimt yid-s, rnu ad d-ibeggen belli yezmer ad yexdem mi ara yaweḍ dinna.

Azal-is di Tmurt taqbaylit

Di Tmurt n Yiqbayliyen aṭas i as-ttakken yilemẓiyen azal. Ayendin i yettjerriden di internet yal aseggas, ddeqs i irebḥen ariḍa, aql-iten ttidiren deg walbaɛḍ n yigezda n Tmura Yeddukklen n Marikan. Seg wakken ɛyan seg lmerta n tmurt, ttɛemmiden ttweddifen iman-nsen ɣas ad ǧǧen imawlan, ɣas ur ẓrin amek ara asen-d-teggri neɣ melmi ara afen axeddim. Seg wid izegren dɣa s tesɣart-a mucaɛen, llan wid i yettafen tallelt ɣur yiqriben i ssnen. Gganen, ttidiren ɣur-sen di leɛḍil ad afen axeddim, d anehhar, d aqeddac di tneččit, d aɛessas n tḥanut, atg. Maca llan wid iwumi tewɛer ugar liḥala imi ulac win i ssnen dinna, rnu ttekken armi d sḍis n wayyuren neɣ ugar akken ad afen amahil swacu ara idiren di tmurt-nni taberranit i ten-yesnubegten.

Tukksa n lxiq s temliliyin

Ɣas ahat aṭas iwumi ur d-tsaḥ tegnit, maca akken ad sneqsen si tujjma n Tmurt d twacult, ddeqs n yilemẓiyen iminigen i d-yettemlilin di tecrifin n temdinin n Tmerka i uqesser. Ttemsegrawen din am twacult tamaynut, rnu tuget deg-sen d Izwawen. Ula d kra n tmeɣriwin tidelsanin, am Yennayer d Tefsut n Yimaziɣen, sfuggulen-tent deg way gar-asen.

M. K.

Partager