« Ilaq imezdaɣ n temnaḍin timaziɣin n Lezzayer, ad d-snulfun tiddukkliwin tidelsanin i useḥbiber ɣef tmeslayt »

Partager

Nfuṛes tagnit n tilin-nneɣ di CRASC n Wehran d temlilit n leqdic i d-yellan, anida i ḥeḍren yiɛeggalen n tddukkla At Ḥewwa seg Cclef, dɣa s lferḥ i d-yerra Mass Mahfoud Boutibi neɣ Ouhoua s yisem-is n tẓuri i yisteqsiyen-nneɣ.

Aɣmis n Yimaziɣen : Melmi i d-tennulfa tddukkla Tifawin n At Ḥewwa ?

Meḥfuḍ Butibi : D tiddukkla tadelsant tanaẓurant, n tɣiwant n At Ḥewwa. Uqbel ad tili d tiddukkla, yella ugraw n ccna d uẓawan Tifawin. Lliɣ deg yiseggasen n 1990, cennuɣ kkateɣ amundul, xeddmeɣ tizlatin i yiman-iw. Deg 2005, nexleq-d agraw n ccna s yisem “Tarbaɛt Tifawin”, syin deg 2014, xememmeɣ i usewseɛ n yirmad d leqdic ɣer yidles, tutlayt d tgemmi, dɣa imir i d-nesnulfa Tiddukkla Tadelsant tanaẓurant Tifawin. Ɣur-wen s teqbaylit teqqarem Tafat, nekkni s tcelḥit Tifawin.  

 Acu n tmentilt i aken-yeǧǧan ad d-tesnulfum tiddukkla-nwen ?

Uqbel ad d-nesnulfu tiddukkla-nneɣ, lliɣ nekk ttruḥuɣ ama ɣer Friḥa, Mɛatqa, Tizi Uzzu, ḥeddreɣ timeɣriwin d wamek ssuddusen yennayer. Ihi ẓriɣ amek qeddcent tddukkliwin. Nniɣ d yiman-iw ayɣer ala ur nxeddem ara akka ɣur-neɣ? Sya i d-tusa tikti n uslali n tddukkla, d usewseɛ n leqdic seg ccna ɣer yiḥricen-nniḍen n yidles-nneɣ.

Ɣef wacu i tqeddcem, d wacu i tgam yakan ?

Akken i ak-nniɣ, nezwar deg ccna, nkemmel leqdic ɣer yidles d tumast-nneɣ. Ayen iɣef neqdec ar tura, nessufeɣ-d aḍebsi n ccna, agraw-nneɣ yezzi-d i qrib 48 n twilayin. Diɣen segmi i d-nesnulfa tiddukkla, nxeddem tafaska n yennayer di Bni Ḥewwa, yerna d tafaska tameqqrant, ttasen-d ɣur-neɣ ama si Lezzayer tamanaɣt, ama seg Tizi Uzzu d wanda-nniḍen. nexdem ussan n tezlit tamaziɣt, deg useggas 2014, 2015 d 2016, nuɣal neḥbes-itt, acku drus n ttawilat i nesɛa. Nesselmad diɣen amezgun i yiwet n terbaɛt n yimecṭaḥ. Bla ma nettu, negmer-d ddeqs n tewlafin n tegrawla di tɣiwant-nneɣ, nettara-asen tajmilt i yimeɣrasen deg wussan n umenzu n wunbir d semmus yulyu (timeqbert n yimeɣrasen n At Ḥewwa, meḍlen deg-s 1200 n yimeɣrasen).

I tsuddwin n uwanek, fkant-awen-d afus n tallelt ?

Drus maḍi neɣ ulac akk, ɣef wakken ttwaliɣ ɣef wudem asertan, imi d tiddukkla tamaziɣt tawḥidt di Cclef, i ixeddmen ɣef usekfel n umezruy-nneɣ d tilin n tumast tamaziɣt. Asmi i nebɣa ad d-nesnulfu tiddukkla, tlata ny iseggasen d nekni d tazzla d umdegger, armi s bessif i aɣ-d-fkan ttesriḥ (turagt).

Amek i d-tella temlilit tamezwarut akked tddukkla Numidya ?

Timlilit tamezwarut, ilindi, usan-d nutni asmi slan belli di Bni Ḥewwa, heddren s tmaziɣt. Mlalen kra n yilmeẓyen deg ubrid, sɣur-neɣ seg At Ḥewwa, arbaɛ-nni n Numidya, heddren-asen s teqbaylit, ilmeẓyen-nni ɣas heddren s tantala-nneɣ tacelḥit, maca ur sen-fhimen ara mliḥ imi s tantala taqbaylit i asen-d-ttmeslayen. Wehhan-ten ɣur-i, nnan-asen yella yiwen ihedder mliḥ taqbaylit. Usan-d, asmi i asen-sneɛteɣ ayen iɣef neqdec yakan, walan taplakt n tddukkla-nneɣ tura s tfinaɣ, iɛǧeb-iten lḥal. Neqqim akken d imidawen ar tura. Neḍmeɛ ad necrek deg waṭas n leqdic sya ar sdat. Acku timnaḍin-a ideg yuget umeslay s taɛrabt, yerna aṭas n yimaziɣen i tent-izedɣen, srant i tdukkliwin am tigi i iqeddcen deg unnar.

D acu ntmentilt iɣef i d-terzam ass-a ɣer temlilit ?

Uznen-aɣ-d yiɛeggalen n Numidya tinnubga, nnan-d ad d-yas Useqqamu unnig n timmuzɣa, deg-s neḥḍer i uṣenfar-nsen n ugmar n tmucuha d ussuffeɣ-nsent, deg-s nemmeslay ɣef wammud-iw n tmedyazt ara d-yeffɣen ɣer HCA deg wussan-a kan. Nnan-aɣ-d d akken ad d-rzun ɣer Bni Hewwa, s uneḥḍur n kra n yinebgawen, gar-asen lwali n Cclef, ad tili tmeɣra tamecṭuḥt I lmend n usuffeɣ n udlis-a, akken daɣen ara d-yili umeslay ɣef waddad n tmaziɣt di tama-a n Cclef.

Ayɣer i as-tefkiḍ asentel “Awal d aqeddud” i wammud-ik ?

Aqeddud, kunwi teqqarem amecṭuḥ. Fkiɣ-as asentel-a imi ẓriɣ idles-nneɣ lqay aṭas aṭas, dacu i xedmeɣ nekk ma nwala ayen i yellan deg unnar d yidles n tmaziɣt ? Nekk xedmeɣ lḥaǧa tamecṭuḥt.

Acu n yiṣenfaren i tesɛam sya ar sdat ? 

Imi nesɛa ddeqs n wid icennun, yerna akken yelha, nebɣa ad nexdem deg uxxam n tddukkla Tifawin astudyu amecṭuḥ i usekles n tezlatin (ayagi ma tella-d tallelt sɣur tawilayt n Cclef, acku weḥd-neɣ ur nezmir ara, imi tiɣawsiwin yakan i yellan deg tddukkla s ugmar n tedrimt gar-aneɣ i nessaweḍ nuɣ-iten-id). Nebɣa daɣen ad d-nerr ussan n tezlit tamaziɣt, anida ara d-nessemyigir icennayen seg Yicawiyen, Imẓabiyen, Leqbayel…

Tettheggiḍ daɣen yiwen n umawal. Ma tzemreḍ ad aɣ-d-temmeslayeḍ kra fell-as ?

Akka i tella, ugar n 25 n yiseggasen-aya i bdiɣ jemmɛeɣ-d awalen iqburen, ladɣa seg wid qrib ad ruḥen deg tantala tacelḥit, xeddmeɣ inumak-nsen s taɛrabt, ttarraɣ-ten di lkaɣeḍ. Ssawḍeɣ gar 7 000 n wawalen. Annect-a am usafar amenzu (matière première), asmi ara d-tili tegnit, ayɣer ala ur ten-id-nessuffuɣ ara am wammud-a n yisefra.

Yerna a-t-an tettmeslayeḍ taqbaylit akken ilaq ?

Ih, acku nekk aṭas i nudaɣ deg tantala taqbaylit, rezzuɣ daɣen s waṭas ɣer tmurt n leqbayel. Maca ma temmeslayeḍ s teqbaylit i umezdaɣ n Bni Ḥewwa ur ifehhem ara mliḥ.

Amek-it waddad n tmaziɣt dinna deg At Ḥewwa, d Cclef s umata ?

Di Cclef merra, llan kraḍ n yiselmaden n tmaziɣt. Deg At Ḥewwa, yella yiwen. Nekni s tddukkla, nrezzu ɣer yiselmaden-a, nettmuddu-asen ama d isefra, d amawal neɣ d allalen isensegmanen i ilaqen akken ad ssiwḍen izen i yinelmaden, acku iselmaden-a usan-d seg tmurt n leqbayel, maca sselmaden s tantala tacelḥit. Tamaziɣt deg tɣiwant-a, d tidet ur teqqim ara am zik, cfiɣ zik di temdint ttmeslayen-tt merra, maca tura teqqim-d kan ɣer yimeqqranen, imecṭaḥ xḍan. Mačči am di tudrin, anida i tt-ttmeslayen ahat akken ma llan.

Yadra ma ssebɣasen-ken yimezdaɣ  ?

Cfiɣ asmi bdiɣ ttnadiɣ deg unnar-a n tmaziɣt, ssekfaleɣ-d ɣer yimɣaren, ttaruɣ isefra deg yiseggasen n 90, imdukkal d yiqriben-iw ttadṣan fell-i. Maca ass-a ibeddel lweqt, nuɣal nxeddem tifaskiwin n ccna, wid-nni yakan s lferḥ i d-rezzun. Ass-a, tizlatin-iw ttɛeddint-d deg umaṭṭaf n Cclef, ɣer tama n trebbuyaɛ Igurayen d Yicenwiyen. d amaṭṭaf i d-yusan ɣur-i akken ad asent-muddeɣ.

Awal-ik n taggara

Tanemmirt tameqqrant imi terram lwelha-nwen ɣur-neɣ, tefkam azal i leqdic-nneɣ, ternam-aɣ amkan deg yisebtar n uɣmis n Yimaziɣen. Ansuf yis-wen di yal lawan ɣur-neɣ deg At Ḥewwa.  

Yesteqsa-t Khaled Achoui.

Partager