Izirigen imaynuten n tumnayt

Partager

Tberreḥ-d tenmehla n tumnayt n Bgayet ass n aram, 12 di Fuṛaṛ yezrin, ɣef yisalli i yehwan aṭas ama i medden, neɣ i wid yebɣan ad xedmen deg usenfaṛ-a. Acku aṭas i yesεan ifurguten n tumnayt bɣan ad xedmen, meεna ur asen-tettunefk ara tegnit i waya deg wayen iεeddan.

Abeεda ɣur tɣiwanin i yettwaḥezqen nezzeh seg lexṣas n tumnayt, neɣ deg kra n tudrin i d-yezgan deg yidurar, neɣ tid yeggugen ɣef umḍiq anda i llant tɣiwanin. Dɣa ɣef usentel-a, tanmehla n tumnayt, tessuter-d deg kra n win yebɣan ad itekki, d akken ilaq-as ad yesεu ttawil n tumnayt iwulmen, yerna ilaq-asen ad aznen ikaramen-nsen s ttawil n tṣerqest ɣer tensa n tenmehla uqbel ad εeddin 30 n wussan segmi i d-berrḥen isalli.

Ddeqs n tɣiwanin i teεna temsalt, amedya, Xeṛṛaṭa, Taṣexṛiwt, Tizi n Berber, Amizur, Bgayet, d tiyaḍ. Ad d-nesmekti d akken taɣiwant n tṣexṛiwt, tella tesεa aɣbel meqqeṛ deg temsalt-a, d ayen i yeǧǧan isalli-a yeseffṛeḥ aṭas imezdaɣ n taddart, ladɣa wid izeddɣen deg Rrif, akked At Mbarek. At taddart nnan-aɣ-d deg kra n tnagiwin-nsen, belli acḥal segmi tcekktayen seg yir liḥala n tumnayt ɣur-sen, meεna yiwen ur d-yesli i taɣect-nsen.Ɣer tagarra, yewwi-d ad d-nemmeslay ula ɣef ssuma n tumnayt i yettalin myal tikkelt, dɣa yessaram ugdud ur d-yettili ara wayagi tikkelt-a.

K. K.

Partager