Taɣuri taseklant i wammud n tullisin-a

Partager

Deg tɣuri-agi, newwi-d awal ɣef uzɣan aseklan, kra n tenfaliyin, agzul n tullisin akked wayen-nniḍen. Ammud n tullisin s uzwel «D tayri kan» i yura Nawfel Buzebbuǧa i d-yeffɣen ɣer tezrigin ACHAB di tmurt n Lezzayer deg useggas 2016. Llant deg-s 09 n tullisin.

Tameddurt n umaru

Nawfel Buzebbuǧa, d amyaru ilemzi seg tmurt n Leqbayel. Ilul deg useggas 1981 deg Tizi Ɣennif lwilaya n Tizi Uzzu. Yella yesɣar yakan tutlayt taglizit deg tesdawit n Tizi Uzzu. Yunag ɣer Lurup deg 2009. Yesselmed tafransist, taglizit akked taɛrabt. Ddeqs n tmura ideg yedder neɣ i d-iḥewwes ; Biljik, Fransa, Lispan, Danmark … Taggara-agi, yesselmad tarrayin n tɣamsa. Ad t-naf daɣen ixeddem amezgun, am tceqquft ‘’Aka i d nekkni !””. Ddeqs i yura, yerna mačči deg yiwet n tewsit kan : yura ungalen, ticeqqufin n umezgun, tamedyazt akked tullisin … Yettaru s kraḍet n tutlayin :

-S tefransist yura adlis pensées pensantes i d-yeffɣen deg Lezzayer, ma d tlata-agi-nniḍen, ffɣen-d deg Fransa : adlis Espoires déchus akked wammud n tmedyazt Algérie : Banquet des nonchalances akked udlis du haut de nos potences …

-Steglizit yesɛa ungal : A Pepple in the réver i d-isuffeɣ deg Kamrun …

-S tutlayt taqbaylit, yesɛa ammud n tullisin « Ahya ssimra » i d-yeffɣen ɣer tezrigin tira 2013 akked udlis Brut-as i wawal-iw i d-yeffɣen ɣer tezrigt Lulu.com deg 2011. Rnu ammud-agi n tullisin « D tayri kan »…

Agzul n kra n tullisin i d-yeddan deg wammud-agi

Ccah ! d tayri !

Tayri deg tlelli deg Kupenhagen yettidir Magnus akked tin iḥemmel. Leḥmala ɛinani, teddun deg yizenqan, afus deg ufus. Imdanen ferḥen mi i ten-ttwalin ttemsudanen. Tayri n Waɛli deg tmurt ideg yuget « Maca ». ur yufi amḍiq ideg ara yidir leḥmala akked Tefsut yettaf taḥnact deffir n lunfi « amphi » ɣef tdekkant ideg sneɣlen zzit yerna ɛusen fell-as yiɛdawen n tayri, iḥuliyen.

D tawlaft kan !

ɣef sin n yilmeẓyen seg tmurt n Merruk Raǧa akked Muḥsen, teffeɣ tewlaft-nsen deg lantirnat, deg-s ttemsudanen seg tqemmuct. Tawlaft telḥa am lebraq, walan-tt akk deg tmurt tezger ula d tilisa. Imsulta wwin-ten ɣer lḥebs n uɛiwed n ttrebga.

Tadyant-agi, tuɣal d asentel ɣef yilsawen n medden akked tedwilin n tɣamsa. Yal wa amek yettwali tamsalt ; seg tama d rregmat akked tuḥsifin aladɣa sɣur yinselmen imeṭṭurfa. Seg tama-nniḍen, llan wid yeqqaren ulac lɛib di tayri suddsen anejmuɛ iwumi ssemman « Kiss-in » ideg wid imḥemmalen, ad msudanen deg ubrid. Yuɣal ffɣen-d yilmeẓyen-nni, mmlalen daɣen yerna msudanen hhh.

Alexandra d Ṣara.

Yal wa akken i as-tefka twenza, yal yiwen ad iger asurif alaḥsab n teɣzi n uḍar-is. temxalaf targit seg umdan ɣer wayeḍ. Alexandra d tarewla seg lḥif n Likwaṭur ma d Ṣara, targit-is ad terkeḍ ɣef yal tamurt, ad d-tezzi i umaḍal akken ad tekkes lxiq ad twali ddunit.

Azɣan aseklan i wammud n tullisin

Azwel n tullist d tafyirt taḥerfit tarumyigt « D Tayri kan ». Ur yelli ara d azwel n ḥedd n tullisin i d-yeddan deg wammud akken nuɣ tannumi. D azwel i d-yezdin akk tullisin. Ma nger tamawt, asentel n tayri yettuɣal-d akk deg tullisin : Tayri gar teqcict d uqcic, tayri n Mama Sima ɣer yigujilen tettrebbi, leḥmala gar sin n yimeddukkal Jimbut d Yen akked tayri-nsen ɣer ugama akked yisekla, leḥmala n tlawin n Iran akked terbaɛt n Nirbhya i tlelli-nsent… Ur yexdim ara umaru tilisa i yidigan ideg ḍrant teḥkayin n tullisin-ines.

Ur yeqqim ara kan deg tmurt n Leqbayel neɣ n Lezzayer, yeffeɣ seg uɣelnaw ɣer umaḍlan. Anagar yiwet n tullist i yeḍran deg tmurt n Leqbayel, ma d tiyaḍ yal yiwet anda i teḍra. Ddeqs n tmura i yefren am Ccin, Iran, Merruk, Kupenhagen, Marikan, Kulumbya, Sinigal, Nex Delhi … Imi amaru yekcem ddeqs n tmura, yessen ddeqs n yimdanen seg leǧnas-nniḍen. Yewwi-aɣ-d seg tirmi-ines akked wayen iwala d wayen yesla. Yulles-aɣ-d Nawfel Buzbuǧa kra n teḥkayin tigraɣlanin, d tidyanin iɣef yuzel ddeqs wawal, am tedyant-nni Kiss-in deg tmurt n Merruk neɣ tadyant-nni n tlawin ittekksen lḥijab-nsent deg yiberdan, ttaṭṭafent-d tiwlafin …

Meɛna amaru am wakken ikukra neɣ mazal yettwali d lɛib ad d-yales kra n teḥkayin ur nelli d lɛib deg tmura-nniḍen xas ulamma mazal-it d lɛib neɣ d lɛar deg tmurt-nneɣ am tmenɣiwt n yimuḍan ur nḥellu, neqqen-ten akken ad sixfen fell-as laɛtab akked uqraḥ. Tayri neɣ tuzzuft gar sin n yirgazen neɣ snat n tlawin … Tameslayt i yessemres umaru, d tameslayt taxfifant, ur telli d tin iweɛren, ur tesɛi ddeqs n wawalen iqburen wala awalen atraren. S kra n win yesɛan ciṭ n uswir deg teqbaylit, ad yizmir ad yegzu tullisin n Nawfel. Isekcam-d ula d awalen akked tenfaliyin s tutlayin tijenṭaḍin.

Ur d-yelhi ara umaru deg ccbaḥa n tmeslayt deg tullisin-ines imi ur isuget ara tinfaliyin akked tugniwin n uɣanib ; mačči d wa i d abrid yefren Nawfel akken ad d-yejbed imeɣri, meɛna netta yedha-d mlih deg ṣṣenf n teḥkayin i d-ihekku akken daɣen yefren iḥulfan d yisental ara iɛejben imeɣri. Yekcem umaru deg tmettiyin ideg ḍrant teḥkayin n tullisin. Yekcem deg uxemmem-nsent d wansayen-nsent, yeɣra deg umezruy d tsertit n tmura-nni. Yessen tameslayt-nsen, ɣef waya i d-isedday tinfaliyin neɣ awalen s tutlayt-nsen. Amedya deg tullist « Iberdan ɣer uɣerbaz », isedda-d tinfaliyin akked yisefra s tmaziɣt n Waṭlas n Lmeṛṛuk. Seg tama aya dayen yelhan, ad yesnerni tamussi n yimeɣri, maca daɣen tikwal mi ara yeṭṭuqet waya, tettas-d tewɛer cwiya tɣuri n tullist.

Kra n tenfaliyin neɣ tmukkisin i yi-d-ijebden lwelha

  • Tisudan n yilmeẓyen, di yal tama di tmurt, srehben irebraben. Akka i ilaq ! ilaq medden ad srehben irebraben s wayen akken keṛhen, s wayen akken ɣef wacu sserhaben.
  • Tilifun n kapitan yeggumma ad yeḥbes. Netta segmi yeẓra d anwa i as-d-issawalen, yugi ad yerr awal. (Yezzi ɣer lɣaci yenna) : Nekkni nxeddem i ugdud mačči i wid i aɣ-iḥekmen !
  • Tmuqqel-it, twehha-as s udebbuz-nni-ines ( tenna-as Bhati i kapitan) : Lemmer txeddmem ccɣel-nwen ur d-nettas ara nkenti ɣer dagi.
  • Tessuden yemma-s, ma d baba-s ala. Seg wasmi i d-tsemɣi tidmarin, yenna-as : « dayen asuden ! wa ur yettmussu wa » … seg wasmi tebda tettuɣal d tameṭṭut, seg wasmi bdan yidmaren-is ttimɣuren, werǧin imuqel-itt baba-as s allen-is amzun akken tuɣal d lɛib, mačči d yell-is mačči d idamen-is.
  • Qqiment ɣer umeṭraḥ, tebda yemma-as tzeggan-as-d tiwlafin asmi tella d tilemẓit deg yiseggasen n 70, tallit-nni n ccah, acebbub ibuḥra, iɣallen iseḥla-ten yiṭij …
  • Limer ittsetḥi M6-nni ad aɣ-d-iceggeɛ lkar. Netta yesɛa Mordjan, lbankat la qqaren yesɛa tadrimt ula di Swis. Nekkni ɣef uɣyul nettruḥu s aɣerbaz.

Taggarayt

Nawfel Buzebbuǧa imsikel, fell-aɣ ur icuḥ yewwi-aɣ nunag yid-s, ners deg ddeqs n tmura. Isuffɣeɣ seg uxemmem aqbayli ɣer uxemmem agraɣlan. Neẓra-d igduden d wamek ttxemmimen, neẓra-d amennuɣ n yimdanen yettnadin ɣef uzekka yifen imir-a. Nwala-d tilawin ittruẓun leqyud i tlelli, skemcent lbunya, rrant tiyita. Nwala-d imdanen yeddukklen akken aɛdaw ad yebru, ad yerr aḍar ɣer deffir, lbaṭel yugar-it lḥeq. Nawal-d tayri yenḥafen gar zzebra d yifḍisen ; deg tmura ideg yeṭṭuqet « Maca » ; rrehba n wat uččamar, tetteddu ɛinani ma d tayri akked tlelli teqqel d lɛar. Akken yebɣu yeɣzif ufus n lbaṭel, lbunya n lḥeq asmi ara d-tas, ad tewwet alamma tewwi anṣib-is.

Lyes Belaidi

Partager