Accueil Tamazight ‘’Tidderwect n Wat Uẓeffun, d taẓuri anda-nniḍen’’

D IZURAR ƔFF YDURAR Taddart n Uẓeffun : ‘’Tidderwect n Wat Uẓeffun, d taẓuri anda-nniḍen’’

342
- PUBLICITÉ -

 ‘’Tidderwect n Wat Uẓeffun, d taẓuri anda-nniḍen’’. Azeffoun, d taddart taqdimt i d-yezgan deg tewrirt, ɛlayet ɣef lebḥar s 465 n lmitrat. Mazal ar ass-a tewwi isem-agi. Ma d tamdint yettusemman akka tura ‘’Azeffoun’’ u d taɣiwant n 51 n tudrin, d Fransa i tt-yebnan deg yiseggasen n 1870. Tsemma-as ‘’Port-Gueydon’’ d tajmilt i l’amiral Comte Louis Henri de Gueydon. Taddart-a ɣef wayeg ad d-nawi awal, tebna s ufella n later n Ṛruman. Imir-nni, qqaren-as ‘’Ruzazus’’ (Grand Cap). Uqbel, ḥerran-tt Ifniqeyyen.

- PUBLICITÉ -

Syin, yekcem-itt-id Ṛruman. Ar tura, later-nni mazal yettmenṭar u yettengar seg useggas ɣer wayeḍ: ur yelli win i d-iceɣlen deg-s. Seg tama-nniḍen, ur tezmireḍ ara ad d-taddreḍ Azeffoun mebla ma txemmeḍ ɣer kra n wudmawen, yecban: Didouche, El Anka, Iguerbouchène, Issiakhem, Djaout, Fellag, Lalmas, Hilmi d waṭas-nniḍen. Ɣef sser n wanect-a, daɣen, ara d-nawi awal. Azeffoun mačči d lebḥar kan deg unebdu. Azeffoun yesddukkel amezruy d tmucuha, cbaḥa d iberḥriyen.

Takerḍa n taddart

Tezga-d taddart-a deg tewrirt. Tetabaɛ lɛerc n Yibeḥriyen. Tebɛed ɣef lebḥar s 7 n yikilumitren. Ɛlayet fell-as s 465 n lmitrat. Tebɛed ɣef temdint n Tizi Uzzu s 65 n yikilumitren, ma ɣef Bgayet s 82 n yikilumitren. Amur ameqqran n yixxamen-is, d iqdimen, bnan s uẓru, seqfen s lqermud. Iberdan, daxel n taddart, d izenqan, ur hrawit ara. Yal tama, ad temmagreḍ later n Ṛruman, am lḥemmam, tasebbalt n waman, lɣiran, iqudas d tregwa n waman…atg. Ur yelli d acu tesɛa taddart-a. Ulac ula d aɣerbaz amenzu.

Leḥḥun warraw-nsen ugar n 5 n yikilumitren i wakken ad awḍen ɣer yiwen uɣerbaz i cerken nutni d 4 n tudrin-nniḍen. Ula d tiddukkla tadelsant ‘’Tigemmi’’ i d-yelhan s tkurmit n later (aseḥbiber) teḥbes seg useggas n 1998.Tesɛa taddart 4 n yiderma: At Ḥewali, At Ramḍan, Ijanaten akked Iqejuɛen. Ɣur-s tilisa akked Iḥemziwen seg usamar, At Rhuna seg umalu, Lebḥar seg ugafa d Tidmimin seg unẓul. Zik, tesɛa taddart tlata n tiwwura. Ur tezmireḍ ara ad d-tkecmeḍ ɣur-s ma yella ur d-tekkiḍ ara seg yiwet n tiwwura-a: Tawwurt n temdint, Tawwurt n Ɛisa d Tewwurt n usiweḍ. Azeffoun (taɣiwant), tesɛa 500 n yimeɣras n 1871 (Ccix Aḥeddad) akked 716 n yimeɣras n lgirra 1954-1962.

Isem ‘’Azeffoun’’

Isem Azeffoun, yal wa uɣur i t-yeqqen. Llan kra qqaren-d awal Azeffoun, qqaren-t s tmeslayt tatergit i umekkan anda yettnejmaɛ waḍu. S tcelḥit, ad t-naf d taseǧǧigt neɣ d islem (La langouste). Ma d wiyaḍ, nnan-d yekka-d seg wawal ‘’Uzzaf’’, d tawrirt iɛezlen. Wwḍen armi i qqnen awal Azeffoun ɣer taɛrabt, nnan-d yekka-d seg ‘’Ɛaazifun’’, meḥsub wid yekkaten agambar. Ula d acennay El Ankis, d wa i d rraw-is. Ɣef wakken i aɣ-d-yenna Mass Amar Aridj, aselway n tddukkla ‘’Tigemmi’’. Imezwura ɣer taddart d Ifiniqeyyen, semman-as ‘’Ressirin’’. Syin d Ṛruman , semman-as ‘’Ruzuzus’’ (Zus=Grand, Ruz=cap).

Tettwabna deg 200 n yiseggasen uqbel talallit n Ɛissa. Gar useggas n 248 d 251, yella yeḥkem-itt Decius. Ad t-naf deg ( Comptes kabyles n Camille Lacoste Dujardin). Ma d tamdint n tura yellan ɣer rrif n lebḥar i yewwin ula d nettat isem-agi ‘’Azeffoun’’, tebna-tt Fransa deg yiseggasen-nni 1870. Tsemma-as ‘’Port-Gueydon’’, d tajmilt i l’amiral Comte Louis Henri de Gueydon. Llant ttidirent deg-s 367 n twaculin n yirumyen, Iṭelyanen d Isbenyulen, 24 n twaculin n wudayen d 7 n twaculin n yiqbayliyen.

Amezruy d tmetti

Qqaren ɣef yimdanen n tama-nni: ’’Lɣaci, ḍeɛfen, tamurt, teḥma.’’ Meḥsub tesɛa daɛwessu. Taddart-agi, teččur d later n Ṛruman, ǧǧan-t kan akken mehmel. Ur yelli yemḍebber i d-yelhan s tkumit-is, ur yelli win yeqqaren hemma i usdergel-is. Ula d tiddukkla tadelsant ‘’Tigemmi’’ i d-ilulen ɣef lǧal n waya, tebra i ṭṭbel deg waman imi ur tufi ara afus n tallelt ɣer wid teɛna temsalt. Akka ara reqqen yisebtar n umezruy sdat wallen n yimdanen mebla ma ẓzlen-d afus-nsen i wakken ad tt-sensen.

Dayen ur iqebbel leɛqel. ‘’Iṣurdiyen iqdimen d leḥwal i d-ǧǧan yimezwura, ama d Ṛruman, Ifiniqyen neɣ Leqbayel, ttwabeddlen-d s yigerra n duxxan, zik asmi nmeẓẓi. S yiẓra-nni n later swayes i nekkat lmal neɣ iqejjan’’ i aɣ-d-yenna Mass Aridj. ‘’Deg yiseggasen-nni n 1990, mi d-nexleq tiddukkla ‘’Tigemmi’’, nufa-d yiwen umekkan yeččur d icbula. Mi d-nufa amezwaru, nugad ad yerrez. Ur nessin ara amek ara t-id-nessekfel. D ameqqran, nekcem deg-s deg tlata yid-neɣ. Ihi, nessawel i wid teɛna temsalt. Nettraǧǧu, nettraǧu, ulac. Syin, negzem-itt deg rray: nexdem ticemlit, nerra-ten akken llan. Nerra-asen tidima-nsen, nerra-asen akal, uɣalen akken llan. Mazal-iten ar tura deg umekkan-nni. Ur yelli win i d-inudan.’’ Ikemmel yenna-d Mass Amar Aridj.

Lḥemmam n Ṛruman

Ar tura mazal kra n leḥyuḍ-is ttwabedden. Mazal tasebbalt-nni d tregwa ansi i d-ttruḥun waman ɣur-s. Nnan-d ttruḥun-d tlata n leṣnaf n waman: isemmaḍen, wid yemmuzeɣlen akked yiḥmayanen. Xedmen ttawil i wanect-a. Ṛruman, ḥemmlen asteɛfu akked lḥemmamat.

Imɣi ‘’Tajrumit’’ akked Ṛruman

 S kra n wanda i yella yimɣi-agi n tejrumit, ḥṣuk-id ɛeddan syin Ṛruman. Acuɣer?

Nnan-d d akken xeddmen yis-s aṭas n leṣnaf n tissit, ladɣa, Ricard. Nesteqsa ɣef wamek i t-xeddmen, ur d-nufi ara tiririt. Tessen-tt, diɣ, am latay d ddwa neɣ i uqraḥ n uɛrur.

Lǧameɛ lekbir

Lǧameɛ-agi, yebna-t winna yebnan lǧameɛ lekbir n Lezzayer tamanaɣt akked winna n Bgayet. Acu kan, taqubbet n wagi, tesqef s uqerrum. Ala netta i yellan deg tmurt n Lezzayer. Asmi i tella Fransa deg taddart-a (1958), tesseqdec taqubet-a, d taɛessast imi tzemreḍ ad twaliḍ ɣer yal tama.

Lǧameɛ n Sidi Abderrahmane Bnu Djaffer (Sidi Abdellah)

Timeqqbert n taddart-a, tettusemma ɣef umrabeḍ-a. Ɣef wakken yura deg lǧameɛ-a, yusa-d deg lqern wis 9. Ibeddel isem-is, yuɣal Sidi Abdellah, i wakken ad yessedreg iman-is.

Nnan-d yettwanṭel deg yiwen umekkan, syin azekka-nni, ufan-d aẓekka-s deg umekkan-agi n tmeqqbert anda i as-gan taqubbet. Ḥekkun-d, diɣ, ɣef wasmi xedmen lembat (asensi) deg tqubbet-agi, nnan-d nawlen seksu s uksum. Acu kan, ass-nni lɣaci yusa-d s waṭas. Ur d-tekfi ara lmakla. Iruḥ yiwen ɣer daxel n tqubbet u yenna-as i yiwen: ‘’Ha-t-an netwakcef, tekfa lmakla.’’. Winna, yerra-as-d:’’Ruḥ awi-yi-d snat n tḍebsiyin tilmawin, yiwet anda rran aksum, tayeḍ anda yella seksu.’’ Yewwi-tent-id winna. Akken i tent-yerra ɣer umekkan anda nawlen, uɣalent ččurent-d leǧfun.

Ṣelṭan akked yelli-s

Nnan-d ṣelṭan n taddart-agi yesɛa kan yiwet n yelli-s. Ihi, i wakken ad tt-yefk, yecreḍ d akken argaz i yebɣan ad tt-yaɣ, ad yexdem ayen yessewhamen. Kkren sin mecqarwen gar-asen: yiwen yenna-as, ad ak-d-ssaliɣ aman seg lebḥar s tɣunam, wayeḍ yenna-as, ad ak-d-awiɣ aman seg Temgudt, azal n 50 n yikilumitren. Kkren bdan lecɣal-nsen. Iɛedda lweqt, winna i d-yewwin aman seg Temgudt, yebda la d-yettqarrib. Ihi, yekker winna n tɣunam, isekker ahraḥu deg taddart am wakken dayen yessaweḍ-d aman. Mi yesla winna-nniḍen, dɣa, yeḥbes. Acu kan, yelli-s n ṣelṭan ur tt-yuɣ yiwen. Tenɣa iman-is. Wissen ayen ?

Taqṣidṭ n umcic d ubehlul

Mi nerza ɣer tmeqqbert-nni n taddart, nufa azal n 25 n yiẓekwan n yiwet n twacult meḍlen deg yiwen umekkan, weḥd-sen. Nesteqsa, nnan-aɣ-d taqṣidṭ-a. Ur d-nettader ara isem n twacult. Tella yiwet n twacult, tedda d Fransa. Iɛeggalen-is, zgan tteḥqaren yiwen akken ubehlul. Anda i t-id-mmugren, ad ttmesxiren yis-s. Armi d yiwen wass, yerfed-d amcic, iḍegger-it s ufella n sqef n yiwen uxxam u yenna-as: ‘’ur d-tettṣubbuḍ ara syin alamma mmuten akken ma llan iɛeggalen n twacult-a.’’ Syin, ttmettaten yiwen, yiwen.

Kra n wudmawen

Mačči d yiwen neɣ d sin i yellan d anaẓur ameqqran n tama-agi. Nebɣa ad nẓer sser n waya. Yenna-d Mass Amar Aridj, yella ɣur-i, yerna mačči d sser, ha-t-aya: ‘’ ihi, ad d-greɣ tiɣri i wid yebɣan ad uɣalen d inaẓuren imeqqranen, ad d-rzun ɣur-neɣ seg 24 duǧember i wakken ad sɛeddin yid-neɣ 40 n yussan n lyali. Agemmuḍ d yiswi, yettwaḍman. Deg lyali-a, llan 40 n wussan, ferqen ɣef sin. 20 n wussan, llant tcebḥanin n wass, llant tberkanin n yiḍ. Syin, 20 n wussan-nniḍen, llant tberkanin n wass, tcebḥanin n yiḍ. Agu, ur tettwaliḍ ara sdat-k. Ad tefɣeḍ deg leɛqel-ik. Nuɣal akk d iderwicen. Acu kan, tidderwect n da, d taẓuri anda-nniḍen. Inaẓuren-agi akk imeqqranen, fɣen lawan n lyali-agi. Syin, s kra n win ara d-yuɣalen, leqrar-is deg Lwed Ɛisi.’’

Tamedyazt d tsekla : Tahar Djaout, Bachir Hadj Ali, Med Aouine.

Aẓawan : Boudjemaâ El Ankis, El Hadj El Anka, Mohand Iguerbouchène, Meziane Rachid, Boualem Chaker, Med Allaoua.

Amezgun d Sinima : Rouiched, Fellag, Said d Med Hilmi, Med Ifticène.

Addal : Lalmas, Younes Ifticène.

Taklut: M’hamed Issiakhem.

Lgirra n 1954: Didouche Mourad, Yacef Saâdi, Taleb Abderrahmane, Ourida Meddad, Capitaine Si Abdellah.

Ddin : Chikh Mohand Ouamer (Sadou).

Deg taggara, ad snemreɣ ameddakkel Kader Belaidi, Amar Aridj, aselway n tiddukkla ‘’Tigemmi’’ d Ali Bekacemi. Tanemmirt, daɣen, i Nacer Oukacha.

Yeffeɣ-d urupurtaj-a  i tikkelt tamezwarut deg usggas 2015

Hocine Moula

- PUBLICITÉ -