Timlilit n snat n tsutwin

Partager

Ddurt iɛeddan i d-teffeɣ tezlit (aklip) n Kedym akked Zedek Mouloud iwumi isemma ‘’Yella usirem’’.  Kedym d yiwen unaẓur i iḍefren abrid n baba-s  Hamidouche. Karim Xeddim, isem-is aḥeqqani, ilul deg taddart n Ɛeṭṭuc, taɣiwant n Makuda deg wilaya n Tizi Uzzu.  Yessekles tizlit-a ussan-a kan akked Zedek, syin teffeɣ-d  ass-nni n, lexmis deg uzeṭṭa n Youtube. Yezga usirem deg wul n ucennay daymi i d-yemmlay fell-as deg waṭas n tezltin-is. Ma d tikkelt-agi,  tizlit merra  tettmeslay-d ɣef usirem. I lmend  n tuffɣa n uklip, nestqsa-t netta akked Zedek.

Kedym

‘’Luleɣ-d s ccna n teqbaylit’’

Amek i d-ilul uḍris « Asirem »?

Di tazwara, niqal ad yexdem Zedek yiwen ugala deg Marseille.Yessawel-iyi-d unemhal i d as-isedduyen lecɣal, yenna-id ma yella ad tecnuḍ deg uḥric amezwaru n tmeɣra. Qebleɣ mebla axemmem. Syin akkin nniɣ-as ma yella ad nexdem akken tizlit, dɣa syagi i nebda. Yenna-iyi-d awi-iyi-d asentel. Syin ssawleɣ-as i Fahim Mesɛuden, yid-s i xeddmeɣ acku yettafham-iyi-d aṭas, neɛdel timuɣliwin, akken kan ad-as fkeɣ asentel, ad i yi-d-yefhem sani bɣiɣ ad siwḍeɣ. Nniɣ-as ad nexdem tadiwennit anda ilemẓi yesteqsay s usḥissef akked unuɣni, syin amdan ameqqran yettara-as-d s yiwellihen akked usirem, akken ad-as-yefk afud, ad iwali timsal akken-nniḍen, ad iwali timsal s tmuɣli n usirem. Dɣa akka i nebda nxeddem ɣef tezlit-agi 

Tettafeḍ iman-ik kter deg ccna s teqbaylit ?

Taqbaylit, tleḥḥu-iyi  deg yidammen. Lluleɣ-d s ccna n teqbaylit, ttafeɣ iman-iw ticki selleɣ, cennuɣ  s teqbaylit. Ad d-fkeɣ amedya kan : Di tezlit-nni n Zedek mi i d as-yenna : « Ad xedmeɣ asefru s taɛrabt el fusḥa i yemma ɛzizu, ad teg tameɣra », tafyirt-agi tesɛa azal meqqren ɣur-i  imi ttxemimeɣ ɣef yemma i yi-d yessekren s teqbaylit, tesselmed-iyi tutlayt, amek ass-a, ur cennuɣ ara s teqbaylit.

Tennid-d belli ad tɛiwḍeḍ i kra n tezlatin n baba-k ?

Tizlit tamezwarut i d-suzreɣ deg youtube (KEDYM), d tizlit n baba « Lemḥiba-w » i ḥemmleɣ aṭas. Aql-aɣ nessewjad-d  nekk d gma KOOSEYL tizlatin n baba ara d-necnu deg yiẓeḍwa inmettiyen. Ur neẓri ara melmi ara  d-ffɣent acku aṭṭan-agi n Covid yeḥbes yakk isenfaren n yimdanen.

Kečč i yessexdamen aṭas izeḍwa inmettiyen ladɣa instagram, amek i twalaḍ asexdem n teqbaylit sɣur yilmeẓyen deg uẓeṭṭa-agi ?

Ass-a, iẓeḍwa inmettiyen sɛan azal meqqren deg usuzer n tutlayt, idles, leɛwayed d wayen akk icudden ɣer tudert. Ma yella nefka-d amedya, ticki asebter ad yemmeslay ɣef yiwet n taddart di tmurt n leqbayel, aṭas n yimdanen ara yesteqsin anda akka i d-tesbaḥ taddart-agi, aṭas ara yebɣun ad ruḥen ad tt-walin. Ha-t-an wamek ilaq ad nessexdemiẓedwa. Wagi d amedya kan amecṭuḥ. Ad d-rnuɣ wayeḍ: taggara-agi aṭas n teqcicin i yettlusun ɣer yiɣerbazen, ɣer tesdawit taqendut n leqbayel neɣ tin iwumi qqaren taqendurt n jida, yerna s zzux , acku iẓeḍwa-agi inmettiyen i d-asent-yefkan afud i wakken ad tili lemɛanda gar-asent akken ad llsent taqendurt n leqbayel ɣer barra. Internet, d yiwen n wallal n teywelt ara iɛawnen imdanen akken ad sbegnen iman-nsen i umaḍal merra. Ilaq ad t-nessexdem i lmemdad n usuzer n wayla-nneɣ.

Amek i t-xtareḍ Zedek akken ad tecnuḍ yid-s.

Amennuɣ n Zedek, d amennuɣ n teqbaylit, ɣef teqbaylit. Ḥemmleɣ ayen i ixeddem, ayen i d-yeqqar, akken akk i t-ḥemmlen Leqbayel. Zedek, d tigejdit si tgejda-nneɣ, d tamkerḍit. Tizlatin-is, d timsirin i wid ifehmen taqbaylit. Ferḥeɣ aṭas imi i yeqbel yecna-d yid-i, ssarmeɣ ad ilin isenfaren-nniḍen anda ara  d-nemlil .

Awal-ik n taggara n tdiwennit

Tanemmirt tameqqrant  ɣef tdiwennit-a. Ad d-inniɣ : « Yella yiwen ixeddem ɣef teqbaylit, yella wayeḍ txeddem fell-as teqbaylit ».

Zedek Mouloud

‘’Mazal aad nili…’’

Tizlit Yella usirem i tecniḍ akked Kedym, d tadiwennit i d-yeḍran gar snat n tsutwin. Ma tzemreḍ ad aɣ-d-tiniḍ awal fell-as ?   

D tadiwennit gar yiwen i yesɛan tirmit  akked yilemẓi i yesteqsayen ɣef teqbaylit-is, ɣef tmurt n leqbayel, ɣef wansayen, ɣef wayen i nesɛa, ɣef wamek i llant tudrin zik d wamek beddlent.Ilemẓi-nni, yesteqsay, amuqqran-nni, yettara-as-d, yettak-as-d afud d usirem.Asmi i d-iruḥ ɣur-i akken ad cnuɣ yid-s, iɛjeb-iyi usentel n tezlit, syin qebleɣ imi d yiwen n usentel i ulac aṭas di teqbaylit. Ssarmeɣ wiyaḍ ad ḍeffren abrid, axater tasuta-agi n tura ur ilaq ara ad tt-neǧǧ weḥd-s, ilaq ad nbedd ɣer yidis n yilmeẓyen-nneɣ. Ilaq d imeqqranen ara yemlen abrid. Ad d-beddreɣ kan amedya : ɣur-nneɣ di tmetti mi ara yili umennuɣ gar sin, zgan qqaren-d belli ilaq d amectuḥ ara yerẓen ɣer umeqqran. Taḍeggalt-iw teqqar-d belli ilaq d ameqqran ara yerẓen ɣer umectuḥ. D tidet ilaq akka, acku amectuḥ-nni ur yessin ara, yettkakru. Ihi, d ameqqran-nni i ilaqen ad as-yeg abrid.

Amek i twalaḍ taqbaylit deg yiẓeḍwa inmettiyen ?

Ass-a, tella  teqbaylit akken iwata  deg yiẓedwa inmettiyen. Aql-aɣ akken kan i nebda, ilaq ad nefk lweqt, ur ilaq ara ad nexdem lecɣal s lemɣawla.

D acu ara as-tiniḍ  i Kedym

Ssarmeɣ ad yiɣzif umecwar-is  di tẓuri, di cna, d abrid n baba-s ara ikemmel. Nessaram-as ad yaweḍ ɣer yiswi-s.

Awal n taggara…

Tanemmirt imi i d-testeqsaḍ, d ayen i yi-yesferḥen aṭas. Ssarameɣ mazal ad nili, mazal ad neḥḍer i teqbaylit, ad teǧǧuǧeg ugar n wakka tella.

Testeqsa-ten Souhila Yamani

Partager