Xedmen yinelmaden n tesnawit asunded

Partager

Tasnawit Maεuc Idris i yellan zik d amedya n tegzi d tḥerci n yinelmaden-is, imi tella gar tmezwura deg yigemmaḍ iseggasen yezrin, ass-a tuɣal d amedya n lficṭat imi tuɣal-asen d tanummi i yinelmaden-is. Yal aseggas, ilaq ad tt-xedmen. Newwi-d awal d kra n yinelmaden ɣef tmentilt n tagant-a, nufa belli ṭṭuqtent tmentilin, dɣa yenna-aɣ-d yiwen: « Ulac d acu yelhan deg tesnawit-a, nessutur izerfan-nneɣ, addad n tneɣriyin-nneɣ yessexlaε, ula d tigad n uswir aneggaru BAC ččuṛent. Ur ilaq ara ad iεeddi umḍan n yiselmaden i 20 ». Yenna-d daɣen: « Rnu i waya, taneččit diri-tt, yerna ur tetten ara deg-s yinelmaden akkit. Mebla ma nettu aṣemmiḍ i aɣ-isummen deg tegrest, dɣa ulac ttawilat iwulmen n useḥmu ».

Ad d-nesmekti belli aɣilif-a, ur yelli ara d amaynut, imi ula d inelmaden n tɣiwant n At Smaεel, llan ula d nutni seg wid i ixeddmen tagant deg yiseggasen iεeddan, uqbel ad teldi tesnawit-nsen Ḥusin Ait Ḥmed tiwwura-as. Acku, ula d nutni, llan ur tetten ara deg tneččit-a, ɣas ma yella ur llin ara seg wid iqeṛben. Ugin yiselmaden n tesnawit-a Maɛuc Idris ad uɣalen ɣer deffir, acku ɣef leḥsab-nsen, ur yettsuddu (ineffeε) ara wawal akked yimḍebbṛen n tesnawit-a. Ula d arrac i iεewden i useggas tikkelt kan, ḍeggren-ten ɣer berra. D aya i aɣ-d-yessegza yiwen n unelmad n uswir aneggaru deg wawal-is: «Amek i tebɣiḍ ad ilin igemmaḍ igerrzen ma yella ulac win i aɣ-yessebɣasen ? Ula d tiddukkla n yibabaten n warrac i yellan tesseḥbibir fell-aɣ, tura ulac-itt». Ikemmel deg wawal-is : «Tineɣriyin tuzzigin deg tussna, ur ksibent ara ula d 20% n ttawilat ilaqen, ɣer taggara mi ur d-tewwiḍ ara akayad aneggaru n BAC, ad d-tafeḍ iman-ik deg beṛṛa. Ihi ɣef leḥsab-nsen, yiwen ur yuklal tagnit tis snat?». Di taggara, ɛewwlen yinelmaden n tesnawit-a ad kemmlen tagant-nsen alamma rran-d wid teεna temsalt i wayen i ssuturen.

K. K.

Partager