‘’ Yal tikkelt mi ara aɣen adlis, d tutlayt-nsen iwumi ara fken tudert’’

Partager

D yiwen gar n terbaɛt n ccna tamḥaddit Ifguren, d ameɣnas n tmagit seg temẓi-s ar ass-a. ‘’Yečča aɣrum d aberkan’’ n lḥebs n Blida. Yura u yettaru ar ass-a iḥulfan-is akked tektiwin-is deg yidlisen. Wagi d Ahmed Nekkar i d-yeldin ul-is I Uɣmis n yimaziɣen deg tiwennit-a.    

Aɣmis n yimaziɣen: Ha-t-an tuɣaleḍ-d, tikkelt-a, s wungal ‘’Akruran’’ i yellan d tasuqqilt i l’Alchimise n Paulo Coelho. Acimi i tferneḍ ungal-a ? Amek i d-yella waya ?

Ahmed Nekkar: d tidet yella waya, maca am wakken i as-yenna winna n zik: iṭilli-d ur d-ikeccem. Akruran (L’Alchimiste), d ungal yura umeskar Paulo Coelho. Lemmer d lebɣi, tili yeffeɣ-d yakan deg waggur n cutember 2020. Yella-d wugur n lkaɣeḍ, (lkaɣeḍ abuffyan) ar tura akka, ugur-agi mazal-it la yettnerni, s taluft-agi n COvid-19. Nessaram ad yefru, ad d-yekcem. Di tazwara, Akruran, d ungal i imucaɛen deg umaḍal, yettwasuqel anda ma drus ɣer 80 n tutlayin. Llant maḍi kra n tnagiwin i d-yennan belli imdanen-agi mi t-ɣran, tbeddel tudert-nsen, acku uɣen-d asirem n tudert si tedyant-agi. D tadyant tafelsafant yemcubbaken yettruḥun tettuɣal-d, tettawi imeɣri di zzedwa n uzuzen-ines, yettinig di tudert n tumayt n timmad-is. Asirem, yettarew-d tilelli.  Bɣiɣ ad d-sekneɣ belli ula d taqbaylit tezmer i ṣṣenf-agi n tsekla. Bɣiɣ ad d-smektiɣ daɣen, xas akken Akruran mazal ur d-yeffiɣ ara, maca Tisbeddit tagraɣlant n Paulo Coelho, tesla s tsuqilt-agi, iɛeggalen-is ferḥen ayendin. Sutren-iyi-d maḍi ad asen-ceggɛeɣ ukuẓ (4) n yimedyaten mi ara d-yeffeɣ.

Mebla ccek, asenfar am wa, mačči d ayen isehlen : Ama seg tama n umawal neɣ n usuqel. Ma tzemreḍ ad d-temmeslayeḍ ɣef waya ?

D adlis iweɛren, yennḍen, akken kan ara truḥ ad tfak tekti ad d-yuɣal ɣer waktayen imenza, am win yettejgugulen : simmal yettaẓ ɣer sdat, simmal daɣ yettuɣal-d ɣer deffir. Niqal kukraɣ ad as-greɣ irebbi, si mi kecmeɣ deg-s, ufiɣ-t yeshel maḍi. Imeɣri, ur yettaf ara ugur di tɣuri neɣ deg umawal. Mi ara yili d awal kan i yiman-is ulac ugur. Mi ara tili d tanfalit yerna ad d-tettuɣal si tallit ɣer tayeḍ kra tekka tedyant, yecban: tumayt n timmad-is: légende personnelle: l’âme du monde, la pierre philosophale … ameskar, yeɛreḍ isenṭeq-d ula d agama: iṭij, aḍu, igenni, ijdi, lexlawi…Tadyant-a, ufiɣ-tt d yiwen n ṣṣenf n tsekla tafelsafant ay ulac di teqbaylit-nneɣ s wudem n wungal. Ɣer ɣur-i, d tacqirrewt, nekk ara yegren irebbi i usuqel n udlis yecban wa. Daɣen tadyant-a, teḍra di Tefriqt n ugafa, ṭṭef-itt-id si tmurt n Wandalus arma d Ihramen n Maṣer. D tamurt n Umaziɣ. Iwudam i d-yettader yettsemmi-ten-id d Aɛraben, nekkini, fkiɣ-asen iseɣ n yimaziɣen anagar wid-nni ittakren, ixeddɛen, igezzmen iberdan ay ǧǧiɣ akken d Aɛraben.

Kečč yellan d amedyaz, d amaru, tettaruḍ s tewsatin yemgaraden n tsekla, yecban ungalen, tullisin, tisuqqilin, tamedyazt…atg. Tegliḍ ula s yidlisen n tmaziɣt. Amek, d kečč i yebɣan leqdic-a, neɣ d taswiɛt i d-iḥettmen aya ?

Nekni s imeɣnasen, ladɣa wid iwehhan cwiṭ ɣer tira, seg wakken i d aɣ-yekcem lḥir nsemḥalleq i kra n wayen iwumi nezmer. Nezeger-d yiwet n tallit, anda annar aseklan xas ini d ilem, iselmaden imezwura yegren irebbi i uselmed, ur ufin ara d acu ara d-fken, ulac iḍrisen, ulac ungalen, uac idlisen n uselmed atg…  win i yi-icban, bdiɣ ttaruɣ tamedyazt, seg wasmi lliɣ deg uɣerbaz alemmas deg 1972/73. Di taggara n 70, nekk d kra n yimeddukkal, nesbedd-d tarbaɛt n ccna d uẓawan iwumi nsemma: Ifguren/ d tamedyazt tamḥaddit ɣef tmagit, ncennu nrennu nessawal-d isefra n umennuɣ. Deg 1983, uriɣ ungal-inu amenzu : Yugar ucerrig tafawett, yewwin arraz Mulud at Mɛemmer deg 1995 ɣur Agraw adelsan amaziɣ. Deffir wagi, ḍefren-d kraḍ n warrazen-nniḍen di ṣṣenf n tira yemgaraden: Ammud n (8) tullisin s uzwel: Daɛwessu (ɣef yiɣersiwen d win ten-yettmerriten), deg 1996. Deg 97, yerna-d wungal: Ger ẓẓebra d yifḍisen. 98, Adlis n tɣuri, d adlis i muggren s lferḥ yiselmaden di leqdic-nsen asmi d-yeffeɣ. Syin ḍefrent-d tsuqqilin ama d tullisin, ama d timucuha. Acuɣer greɣ irebbi i leqdic yecban wa: nekk yuɣ-iyi lḥal d aselmad, ɣriɣ ungalen, s taɛrabt s tefransist, tullisin, timucuha, ssneɣ amek xeddmen idlisen i unelmad, i uselmad. Ma zemreɣ ad as-semmiɣ tagi d tirmit d zzheṛ, ahat ur tt-sɛin ara yimeskaren-nniḍen iɛerḍen ad arun s teqbaylit deg yiwen n usentel kan. Ccɣel-agi iwumi sɛarrweɣ weḥd-i, yezdi-d akk timental, lexsas, lebɣi, tazmert, leḥmala. Imi i asent-zemreɣ, acuɣer ala ?

Ɣef wakken twalaḍ kečč, d acu n tewsit n tsekla uɣur mmalen ugar yimeɣriyin n tmaziɣt/taqbaylit ?

Ɣef wakken walaɣ s timmad-iw, idlisen n tsekla yettnuzun ahat mebla adellel, d timucuha. D idlisen meẓẓiyen rxisen, ladɣa timucuha iteddun s tugniwin. Rnu daɣen tullisin, di tseddaṛt tis kraḍet, d ungalen, nezmer ad d-nernu imawalen. Daɣen ad yesḥissef umdan, atmaten-nneɣ ur ttaɣen ara adlis n teqbaylit. Ur ẓrin ara belli yal tikkelt ara aɣen adlis, d tutlayt-nsen iwumi ara fken tudert. D ameskar-nni iwumi ara fken tabɣest. D amazrag-nni iwumi ara fken afud ad ikemmel deg usuffeɣ n yidlisen. D idles-nneɣ ara yennernin, ad yerfed s uqerru.

Tesɛiɣ diɣ Tizrigin Tamagit. Amek liḥala n tezrigin dɣa ?

Liḥala n tezrigin temgarad si ta ɣer ta. Llant tid iwumi d-tettak ddula tadrimt s tuffra, acku xeddment s tuget adlis n taɛrabt, sɛant adrim, ur d-cliɛent ara deg udlis n tmaziɣt, akken yebɣu yeffeɣ-d (ah d tamaziɣt) yerna-d kan s ufella. Llant tid ixeddmen anagar adlis n tefransist, tigi daɣ ssishilen-asent lecɣal, sɛant imeɣriyen. Ugur ameqqran di tezrigin yerran lwelha ɣer udlis n tmaziɣt, nezmer ad d-nini d tigujilin, ur rbiḥent tama. Ur sfaydint s lemɛawna n ddula, ur sfaydint s wid yettaɣen adlis n tmaziɣt akken yelha, xas ini d aqemmer i tt-nqemmer s nnif d timeɣnest. Qlilit tezrigin i d-yesuffuɣen nnig n wagim n yimedyaten deg yiwen uzwel, rnu lexsas n yimeɣriyen. Ula d tinedlisin, tikwal rennunt-d aɣbel-nsent, mi ara sen-tawiḍ adlis n tmaziɣt, ad ttezzin, ad ttennḍen: xas ini-d s leḥya i ttaṭṭafen adlis. Tamedyazt, ur d-nhedder ara fell-as, ma yella ur tt-isenz ara bab-is s ubrid n ubuddu, ur tettnuzu ara di tnedlisin ḥala di tfaskiwin neɣ di ṛṛḥabi n udlis. Dɣa seg wasmi i d-yerna wugur-agi n waḍḍan n Covid-19, tkaɛbuber teswiɛt. Aseggas n 2020 iruḥ d abuffiḥ.

Acu ara d-tiniḍ deg tsekla tamaziɣt/taqbaylit akka tura ?

Aql-aɣ deg yiwet n tallit ur ẓriɣ ara amek ara tt-id-nessefhem. Lebɣi n tira yella, ugar wid yettarun imeɣriyen. Dagi ay tuḍen icc-is. Mazal d timeɣnest ara isedduyen adlis n tmaziɣt. Yella yiwen ccɣel, lemmer ad d-rren leqbayel ɣur-s lwelha, ad fken azal i udlis n teqbaylit, ahat ad tennefsusi teɛkemt. S wakka, adlis n teqbaylit ad yaɣ amkan di tnuzi am wakken yella udlis n tefransist d win n taɛrabt. Yella wugur-nniḍen, skud taqbaylit ur tetteḍman ara tudert i usdawan i d-yewwin agerdas, ur cukkeɣ ara aa naẓ ɣer sdat. Tallit n timeɣnest dayen tɛedda tmes ɣef uḥriq. Lemmer ad nessiweḍ s leqbayel ad d-nḥelli tlata-agi tewtilin: ad nesbaɛzeq tinedlisin s udlis n tmaziɣt. Acku walaɣ amek sɛan lebɣi leqbayel ɣer tira n teqbaylit-nsen. D tiwinas n yimeskaren i ijemɛen ɣur-sen ittafttaren, ur zmiren ara ad ten-id-suffɣen, ayagi meṛṛa si lqella n tedrimt d lqella n wid yettaɣen adlis n teqbaylit. Lebɣi n leqdic di tmaziɣt la yettnerni simmal, yerna di yal taɣult, ula deg uḥric amiḍan la yettfukti.

 Seg zik i tebdiḍ amennuɣ ɣef tmagit. Ma tzemreḍ ad aɣ-d-tesmektiḍ dɣa acimi i d-tesɛeddaḍ lḥebs ?

Amecwar-inu di taɣult-agi n tmaziɣt yebda am wakken bdan yimeɣnasen imezwura s tuffra, deg yiwet n tallit deg yuget leḥris s ucḍaḍ n tɣellist taɣensant n Bumedyen. D Agraw Imaziɣen n Paris i d aɣ-d-yefkan tawat ad nmuqel s amezruy. S wudem unṣib, bdiɣ ttaṭṭafeɣ-d tisɣunin n Agraw Imaziɣen n Paris. Yis-sent ay lemdeɣ agemmay n Tifinaɣ. Kra n uɣerbaz deg ɛeddaɣ tallit-nni, lemden-t akken ma llan. 70-72 di Borǧ Mnayel. 73-75 di Larebɛa Nat Yiraten. Asmi lliɣ di tesnawit n Larebɛa, ttemyaruɣ nekk d yiwen umeddakkel n temẓi iwumi ssawalen Hamaduc Aɛli n Tbeccarin. Netta yeqqar di tesnawit Cafɛi n Borǧ Mnayel. Asmi i d-teḍra tedyant-nni n 03 janvier di Lzzayer taluft-nni iwumi sbabben isem: “Les poseurs de bombes” deg llan yismawen imeqqran i ixedmen ccɣel-agi, ma bedreɣ-d kra gar-asen: Massin Harun, Smaɛil Meǧber, Cherradi Ḥusin, Qasi Lwennas, Baḥbuḥ Laḥsen, Cirifi Aḥsen…Nekkini yuɣ lḥal ttwaṭṭfeɣ yakan abrid amezwaru di teftist n Tegzirt sɣur iǧadermiyen, znuzuɣ tisɣunin i d-itteffɣen dagi: (Iṭij) ittwaxedment s la ronéo di Lzzayer. Tella tesɣunt-nniḍen iwumi ssawalen (OFB)…  tuṭṭfa-inu tis snat, tella-d ass n 12 janvier 1976 ɣer tewwurt n unekcum n sbiṭer n Wad ɛissi  lewhi n 7 n tmeddit. Ufiɣ ttraǧun-iyi sin yirgazen s iqeccubay, s leslaḥ n Kalachnikov ddaw ucḍaḍ. Ur i yi-iǧǧin ara maḍi ad kecmeɣ s axxam. Rnan wwin-d yiwen n uxeddam n sbiṭer iwumi ssawalen Si Belqasem. Wwin-aɣ ɣer la brigade n yiǧadermiyen di Tizi. Azekka-nni, rnan wwin-d wiyiḍ. Di txibuḍt n 2m2 ggaren-aɣ di 6 di 8. Dinna i d aɣ-ǧǧan armi d 20 janvier, wwin-aɣ ar TM Axxam n teɣdemt taɣensant n Blida. Mbaɛd imalas di lfirma n yimeḥbas n yiserdasen di Blida, wwin-aɣ ɣer yiwet n tedwarit  m-tlata tzeɣwa: dinna ferqen-aɣ d tirebbaɛ ɣef texxamin-nni. Gar wid yellan yid-i di texxamt tis 3: kraḍ deg yimeddukkal i d aɣ-yeǧǧan ass-a: Idir Moulud, n Tefrit, Si Belqasem, n At Wasif, akked Rouǧan Meqqran n tewrirt Mussa. Di tzeqqa-nniḍen yella Baḥbuḥ Leḥsen ula d netta yeǧǧa-aɣ iseggasen-agi yezrin. Sɛeddan-aɣ di ccreɛ ass n 14 yunyu 1976. Deg uxxam n ccreɛ aɣensan n Blida. Leḥkem s lḥebs yemgarad seg sin yisegganen arma d 15 n yiseggasen, yecban Cirifi Aḥsen 10 sg, Baḥbuḥ laḥsen 15 sg, Accab Md Sɣir, Cami Amran… ass n wass-a, gar yimeɣnasen-agi, aṭas i yewwḍen laɛfu n Ṛebbi ulac win i ten-id-yettaddren, rnu lehlak fell-asen. Bɣiɣ ad d-smektiɣ d akken ddeqs n yisdawanen i d-yettawin isaragen ɣef umussu asertan n tmaziɣt, akken ara d-awḍen ɣer tallit-agi n 76 (Les poseurs de bombes), ttezgalen-tt, ttɛeddin fell-as amzun akken urǧin telli. Neɣ ttwalin wid tt-ixedmen d irebraben ! D lɛib fell-asen.

Awal ɣef yisenfaren-ik n sya d afella…

Aseggas-agi yezrin 2020, ddeqs i qqimeɣ deg uxxam, imi ssebba n tuffɣa akka d wakka megdul, ad as-iniɣ i waḍḍan-agi n Covid-19 tanemmirt, yefka-yi tagnit suqqleɣ-d 4 n wungalen. S wazal-nsen: 1- Akruran, l’Alchimiste / 2- Tudert ger snat tmura, n Layla Awchal / 3- Aɣrum aḥerfi n Muhand Choukri Arifi. / 4- Rebelle n Maɛtub Lwennas.  / Tullisin d tmucuha i warrac s tugniwin…

Awal-ik n taggara…

Imal n tmaziɣt akka ara ikemmel di tmurt n Lezzayer. Skud tadbelt n tmurt n leqbayel ur tetteddu ara s teqbaylit, ad ilin imukan n uxeddim s teqbaylit, ad d-yaweḍ wakud anda ara rewlen fell-as warraw-is.  Tiplakin deg yiberdan, ad ilint s teqbaylit. Imestagen, ad arun akk ɣef tḥuna-nsen s teqbaylit. Ad tili tiliẓri ara isedduyen ahilen-ines s teqbalit. Aɣerbaz deg ara tili tmaziɣt s wudem n tussna, mačči d tajerrumt. Ssarameɣ daɣen, yiwen wass ad d-yekker Uqbayli (industriel en matière d’ imprimerie spéciale impression livres amaziɣ). Mazal leqdic ameqqran, maca tigusa d nekkni i tent-yekkaten deg yicuḍaḍ-nneɣ, daymi negguma ad nekker…

Yesteqsa-t Hocine Moula

Partager