‘’ Yennayer ameggaz i yimaziɣen /timaziɣin deg tal tiɣmert n umaḍal…’’

Partager

I lmend n usfuggel n yennayer n useggas-a 2971/2021, yexdem ucennay, Ali Belhot, tacemlit netta akked kra n yicennayen-nniḍen n tutlayin n tmaziɣt, wakken ad cnun yiwen n Uklip ara d-yeffɣen aas n yimensi n yennayer-agi.  Ɣef wnect-a, dɣa, nesteqsa-t, ha-tt-an tririt-is.

Aɣmis n yimaziɣen : Amek i ak-d-tusa tikti-agi n tcemlit i Uklip n yennayer ?

Ali Belhot : Akken neẓra akk-it, yennayer d yiwen wansay aqbuṛ i yeṭṭfen adeg ameqqran deg yidles n Tmazɣa akked talsa s umata. Yettwasfuggel deg waṭas n temnaḍin yekkan seg Tegzirt n Siwa ar Tegzirin Tiknariyin. Akka i nettili yal aseggas deg usihar almend n yisirmen s useggas amaynut, ini kan tikkelt-a, tagnit ur yiwet-is d tid yeẓrin imi d yir-iten unnar n tsertit d tdawsa (Covid) i yettidir ugdud ladɣa ameɣnas n yidles Amaziɣ d yizerfan n umdan s umata. I tikkelt-a , greɣ-d gar wallen asekles n tezlit « Yennayer ameggaz », akken xeddmen yigduden n tmura-nniḍen, zgan ttawin-d, suzuren tizlit almend n usihar n useggas amaynut. Gar tumert d unuɣni, deg unamek-a i d-serseɣ tarzeft-a i ssarameɣ ad tili deg lebɣi n yigduden imaziɣen s umata. Akken daɣ, d tajmilt i yimeḥbas n tikta i d-yufa usihar n useggas-a beṛṛa n tegnatin n tumert imi beɛdent fell-asen twaculin, imeddukal…

Acu n yiswiyen imi i tgiḍ Aklip-a, d acelit ?

  Iswi mi ddukklent tutlayin timaziɣin deg tezlit-a, d tajmilt, d asenṭeq n « Yennayer ameggaz », yal yiwen akken i t-yessawal deg tmurt-is. I yeccnan deg-s, nekk akked Kenza, yiwet n tcennayt i d-yersan ɣer tegnit n ccna akked kra n yigerdan, tilawin d wiyaḍ yekkin deg tezlit s wawal kan « Yennayer ameggaz ». Tizlit s umata, tebna ɣef yiwet n tseddart « Am yiḍelli am wass-a, am wass-a am uzekka, nekkini d Aqbayli, d Amaziɣ seg tal tama », i d-yettuɣalen tal tikkelt s (Tacawit, Tamahaqt, Tamẓabt, Tacenwit, Tacelḥit). D ayen xedmeɣ i yimani-iw deg tazwara, syin, akken ur ttilint tuccḍiwin, imi ur yelli wamek ad d-snebgeɣ imeddukal n temnaḍin-nniḍen (Nadir Djebbar/Oum Lebouaqi, Muḥend Bouselghoun/El Beyyad…akken ad cnun yid-i. Seɣtan-iyi-d kra n wawalen n tseddart deg usursu-nsen. Acu kan, deg Uklip n tezlit, ad d-banen udmawen-nsen deg tvidyutin deg ad d-mmeslin(aserbeḥ n useggas ameggaz) yal wa s tutlayt-is (30s i yal yiwen). Akken daɣ, almend n yal aẓawan n tseddart, ur d ayla-w, seg tezlatin n wiyaḍ i d-ddmeɣ tukkisin (seg groupe Berbère, seg Adel Mzab, seg Icenwiyen…). Limmer ur aɣ-yerri wakud deg leḥris, yili seddaɣ-d deg-s, timeslayin n Tegzirt n Siwa, n Tegzirin Tiknariyin, n Zwaṛa… Ahat ɣer sdat ad alseɣ asekles anda ara  d-rnuɣ tutlayin i d-uddreɣ yakan.

Melmi ara d-yeffeɣ s wudem unṣib uklip-agi ?

 Ad yili yewjed i wass n yimensi n yennayer deg yizeḍwan inmettiyen (YouTube, Facebook akked kra n tilivizyuwat ma ɣran-as amur).

Awal n taggara

Ad snemmreɣ s waṭas wid/tid yekkan deg usekles n tezlit-a, imeẓẓawanen yal yiwen s yisem-is, Uni/com i yessulin Aklip, Studio Hocine Roland, war ma ttuɣ wid i d-yefkan afud n tallelt s tedrimt. Yennayer ameggaz i yimaziɣen /timaziɣin deg tal tiɣmert n umaḍal, isirmen n tumert, n tlelli, n tdawsa d talwit i talsa s umata.

Yesteqsa-t Hocine Moula

Partager