Aḥric wis sin n usarag i iga Mass Mohamed Djellaoui deg temlilit ɣef ucennay Matub Lwennas, i d-yellan deg tesdawit Mulud Mɛemmeri n Tizi Uzzu, ussan n 23 d 24 deg yennayer 2019.
Tarrayt-agi n uḍris uffir (Le procédé du texte absent), tettban-d deg usemres n umedyazt Matub Lwennas i wayen i d as-d-tefka tgemmi tadelsant d timucuha, imi s wayen iwumi semman inagmayen limarat tizamuliyin n uḍris uffir (indexation symbolique du texte absent). Yettas-d uḍris adday d uffir deg uẓeṭta n uḍris udyiz. Amedyaz, ur t-id-yettabdar ara s lekmal-is, yettwehhi-d ɣer-s d awehhi. Imeɣri, yessefk fell-as ad yeḍfer limarat-nni tizamuliyin i wakken ad yaweḍ ɣer uḍris uffir iɣer yerra uwehhi n umedyaz.
Tarrayt n uḍris uffir (Procédé du «texte absent»
Asefru Aḍris afellay/ hypertexte Aḍris adday / hypotexte
(Le texte absent)
Tabrat i ….Tasfift 1998
D ungif d-ibuben tawwurt
akken i awen-teḍra
Ma tɣilem ad d-ḍelqen i tsarut
Tesɛam nniya
Tamacahut : «Ungif akked wuḥdiq »
Tarrayt n uwehhi (Procédé de l’énnoncé allusive) (Amezrug)
Tarrayt-agi n uwehhi (Procédé de l’énnoncé allusive) tettban-d deg usemres n umedyazt Matub Lwennas i temsal n umezrug, imi ayen i d-jebden lwelha deg usemres-agi n uḍris adday n umezruy di tmedyazt n Matub Lwennas d anadi ɣef tidet-nni ur d-yemli umezruy n tmurt n Lezzayer ɣef teɣzi n leqrun. Bdu-tt-id seg umezruy aqbur alamma d amezruy atrar. Amezruy n tegrawla n 54 yeṭtef taqacuct deg usemres-is i uḍris adday. Yezga yettnadi ad d-yessekfel tidet tamazrayt i yeɣba udadu d yixdimen-is, aladɣa ayen i d-yeḍran i yigrawliwen-nni iḥeqaniyen n temnaḍṭ n Leqbayel.
Asefru Aḍris afellay/ l’hypertexte Aḍris adday / l’hypotexte (l’intertexte)
A tidet wi kem-iɛebban. Tasfift 1996
A tidet wi kem-iɛebban
Ad d-yini ayen yeḍran
Ɣef win neṭṭlen berra n tmurt-is
D gma-s i d as-yessawlen
Ɣer Yiɛezzuzen (At Yiraten)
ur t-ẓrin lwaldin-is
S yileẓwi i t-xenqen
Ur as-cudden allen
Ad ẓren medden
Acu d sebba n lmut-is
Ha-tt-an sebba n lmut-is
«Awehhi ɣer Ɛebban Remḍan»
Tarrayt n uwehhi (Procédé de l’énnoncé allusive) (Tagraɣlanit)
Ɣer tama n uḍris adday n tgemmi d uḍris adday amazrag, i yuɣen tunti akken iwata deg urti asefran n Matub Lwennas, ad naf aḍris adday agraɣlan d ṣsenf-nniḍen i yesɛan amkan deg uḍris-is udyiz. Ṣṣenf-agi n usemres n uḍris adday, yeṭṭalab timussniwin tigraɣlanin i ilaq ad tent-yesɛu umedyaz i wakken ad yessečč yis-sent aḍris-is udyiz. Matub Lwennas d yiwen gar yimedyazen-agi iwumi tufrar tmuɣli ɣer yidelsan d tsekliwin n yigduden ibeṛṛaniyen. Di tmedyazt-is, yettban-d usemres-agi n uḍris adday n tegraɣlanit di deqs n yiḍrisen-is udyizen. Ad d-neffren yiwen n usefru i d-yufraren : «Tuzzma n temɣer» Asefru Aḍris afellay/l’hypertexte Aḍris adday / l’hypotexte (l’intertexte)
Tuzzma n temɣer. Tasfift 1993
La neqbeɣ deg wussan-iw
Ajenwi iɛelleq nnig-i
Ciṭ ciṭ ad d-yettaẓ s ixef-iw
Lxiḍ i t-icudden ay ifessi
«Awehhi: Epée de Damoclès (Ajenwi neɣ ssif n Damuklis). Damuklis-agi d axdim n ugellid Denys l’Ancien, i yellan ɣef uqerru n tgelda n Syracuse, di lqern wis 5 uqbel talallit n Sidna Ɛisa. Axdim-agi, yezga teswehm-it sɛaya n ugellid Denys, dɣa yiwwas yesɣam-it ɣef ukersi n lɛerc yenna-as ṭṭef amkan-iw. Mi yeqqim deg umkan-is, lxir iɛum-d fell-s si yal tama, maca tikkelt kan irfed allen-is nnig uqerru-s, iwala ajenwi d aɣezfan nnig uqerru-s, icud s wanẓaḍ n uɛidiw, teshel tɣersi-s. Din din yeǧǧa akersi n lɛerc yuɣal s amkan-is : S wannect-a agellid, isefhem axdim-is belli ɣas tella sɛaya, lmut d ineɛman, zgan ggunin-t di yal taswiɛt.
Taggrayt
S wayen akk akka i d-nebder, iban-aɣ-d s ttbut wazal yesɛa usemres n uḍris adday deg urti asefran n umedyaz Matub Lwennas, asemres i d as-yefkan i uḍris-is udyiz yiwen n uswir d aɛlayan seg tama n usugen asefra, akked d talqayt n usekkud seg tama n tikta d tmuɣliwin. Am wakken i d-yettbeggin si tama-nniḍen aswir n tmussni i yekseb umedyaz di temsal yerzan tigemmi tadelsant n umdan aqbayli, d tid n umezrug n tmurt n Lezzayer i seg i d-yessefti tidet-nni teɣba tsertit n udabu. Am wakken yezger s usemres n uḍris adday, ɣer tmussniwin tigraɣlaniyin, ansi d-yewwi tikta d tmuɣliwin timaynutin, i yegren irebbi i ṣṣfa d tezdeg n talsa d telsanit.
Agzul sɣur Hocine Moula