Ttɛeddayen iseggasen, ttawin udmawen d wayen deg-sen yeḍran, s wayen yelhan d wayen ur nelhi. Maca, isemktiyen ttɣiman, urǧin ad sefḍen seg wallaɣ. Tigawin ur ttmettatent ara, akken i as-yenna Dda Lmulud deg wawal-is “Yella walebɛaḍ ulac-it, yella. Yella walebɛaḍ yella, ulac-it”. Muḥemmed Uharu d yiwen deg-sen, ɣas ulac-it, maca s wayen i d-yeǧǧa d leqdic d yigerrujen yella. Amennuɣ ɣef tumast, mazal nettwali-t, yella u d awezɣi ur yettili ara.
Imi d yiwen seg yimeɣnasen imenza i irefden tikti n tmaziɣt d unaḍaḥ fell-as. D yiwen i yumnen s umennuɣ ɣef tutlayt-is, deg yiwet n tallit n ẓẓmik d leḥris, anida i tessaweḍ tsertit n yimir, ad teṭṭef ɣer leḥbus win ara d-ineṭṭqen yiwen n wawal s teqbaylit deg tmanaɣt. Muḥemmed Uharun d yimdukal-is, d wid ur nerri ara aḍar ɣer deffir, kemmlen di leqdic-nsen ɣas s tuffra, acku ẓran ma nuḍḥen nutni, ad d-taweḍ tallit ideg tamaziɣt ad d-teffeɣ ɣer unnar, ad d-tenser seg lebḥer n tatut. Baba-s yeɣli d ameɣras deg tegrawla n Lezzayer aseggas n 1958, ma d yemma-s, temmut deg twaɣit n ubrid, mi d-tuɣal deg tirza ɣur-s si lḥebs n Berwageyya. Ilul Muḥemmed Uharun deg Tefrit, tamnaḍt n Uqbu di Bgayet, ass n 13 yebrir 1944.
Akken yekcem ɣer uɣerbaz, yella d anelmad ifazen. Seld tagrawla, deg 1963, yekcem ɣer wammas n tarwa n ccuhada deg temdint n Lɛelma. Aseggass n 1967, yekcem ɣer C.N.E.T n Sidi Ɛic, syin iruḥ ikemmel taɣuri-s di tesnawit n Delles, din i d-yewwi akayad n BAC. Dɣa, teldi-as-d tesdawit n Lezzayer tiwwura. Din i t-id-tekcem tikti n umennuɣ ɣef tmaziɣt, seld timliliyin akked Mulud Mɛemri, imir dɣa i yebda anadi d usekfel n laṣel. Yessaweḍ ula ad yeg tisuqilin i temsirin n tfizikt, akken ad d-ibeggen belli tamaziɣt tezmer i tussna am nettat am tutlayin-nniḍen. Gar yiseggasen n 1972 d 1975, yesnulfa-d snat n tesɣunin s tmaziɣt i yettwarun s tifinaɣ “Iṭij, Taftilt”.
Yekki gar wid isersen lbumbat i tiliẓri taɣelnawt di tlemmast n tmanaɣt ass n, 5 yennayer 1976, akked Smaɛil Meǧber, Lwennas Qasi d Ḥusin Cerradi d wiyaḍ-nniḍen. Ttwaṭṭfen ɣer lḥebs n Tazult (Lambèse). Din i yesɛedda 11 d aseggas, gar ucqerri (agression) n tfekka d wawal. Mbeɛd isuturen n twaculin-nsen d twacult tamagdayt gar yinaẓuren, imyura d yimnadiyen n tallit-nni, yella-d usuffeɣ-nsen si lḥebs ass n, 5 yulyu 1987. Muḥemmed Uharun, ikemmel deg ubrid n tira, dɣa yura ammud n tmedyazt “Abrid n tlelli”.
Yura daɣen timsirin ɣef tjerrumt n tmaziɣt, u yeɛreḍ ad d-yessuqel leqran ɣer tmaziɣt, d netta i yuran asefru “Monsieur le président” i yecna Meɛtub Lwennas deg yiwet gar tezlatin-is icebḥen. Syin ikemmel amennuɣ deg urebbi n umussu adelsan amaziɣ, yella gar yimsuddsen n temlilit tis snat n MCB deg yulyu 1989 deg Tizi Uzzu. Yemmut Muḥemmud Uharun ass n, 22 maggu 1996, yeǧǧa-d deffir-s tameṭṭut-is d snat n yessi-s. Yemmut akken i d-ilul, di lḥif d lmizirya, maca udem-is ad yeqqim deg umezruy, ma d isem-is ur iseffeḍ ara imi d azamul gar yizumal n umennuɣ ɣef tidet. D natta i d bab n wawal “Ma d aɛebbuḍ i yettarran imdanen deɣlen, nekk aɛebbuḍ-iw ɛemdeɣ ad t-ččareɣ d iẓra”.
Kh. A.