«Akud ur yettnuzu, ur irehhen ur yettnejbad…»

Partager

Deg tdiwennit-a, newwi-d awal s umata ɣef tsekla akked kra n yisental imiranen, yecban takadimit, ssinima, tujjya d wayen-nniḍen.

Aḥric wis 2, taggara

Kečč seg wid yettwalin ur tlaq ara tkadimit i usnerni n tutlayt. Acu d awal-ik ɣef tkadimit tamaziɣt i d-yettwaheggayen?

Ɛmer Mezdad : Di nniya-inu, mačči ur tlaq ara tkadimit, tlaq tkadimit ilaqen mačči d tin n wesfuttes, tin n tqerracin : ddeqs-aya i ntin ttaddin deg-sent, yerna ur walaɣ ara ad rren aḍar. Qaḥqa ad aɣ-slalen tamaziɣt tamaynut ! S tmesɣara-inu, ttwaliɣ takadimit yeggra-as wazuḥ n wakud akken ad tessemḍi. Tagrurt, taneqlet wuɣur ara tegreḍ uqbel lawan, tezmer ad teqqerqec d aqerqec. Tajnant, ddalya ma mačči d lawan-is, ara ak-d-tefk kan d aẓberbur ! Di teswiεt am ta, ad gten wat tdimagujit d ucḍaḥ s uεebbuḍ. Yerna walaɣ zeεma llan Yimaziɣen-nniḍen ara teεnu tkadimit-a! Kkes-d kra n Yicawiyen d Yicenwiyen, Imaziɣen wiyaḍ, d imrawen iseggasen-aya, ur cligen ara di tmaziɣin-nsen, sebblen deg-sent, jguglen anida-nniḍen. Yerna uggaɣ ur gzin, ur ḥricen, imi, ɣef akka ttwaliɣ, ur faqqen i usrus, taguri yellan (enjeux) ! Ma ur gzin ara, zemren maḍi ad aɣ-uɣalen d asadel, ad aɣ-ddeqqimen yis-sen. Mer ẓewren Yimaziɣen-a-nniḍen dɣa si tura, uqbel yakk takadimit-a taqerquct, si tura, ad d-ddmen taqbaylit d ayla-nsen, d tameslayt ara yesdukklen timaziɣin-nniḍen, imi taqbaylit a-tt-an tewjed. Syin ɣer zdat, ma llan yiεekkuren gar-as d tmaziɣin-nniḍen, ad mzin iman-nsen. Di tmeslayin n umaḍal, akken ma llant d yiwen n ufeggag kan i d-yettifriren : ulac tasureft (tiddersi). Afeggag-a i d-yettifriren d winna iǧehden, d winna ttmeslayen, d winna iɣef xeddmen, d winna iɣef ttazzalen warraw-is, imawlan-is. Iwacu wigi yettgemminen bɣan ad d-snulfun ayen ur nelli imi taqbaylit tella, timaziɣin-nniḍen llant ? Awi-d ukan ad xedmen imawlan-nsent, nutni ulac, tuget seg-sen yesderɣel-iten Ccerq-alemmas, idles tameslayt, dɣa zgan skucebren, ttejgugulen dinna neɣ rban ifassen-sen, ttraǧun ad asen-d-taweḍ s imi. Ihi, wigi yettgemminen i takadimit, ha ur ssinen taluft, ur ẓran anida ara sṭebeṭben, ha d taqellaεt i d-ttheggin, mi thegga ad nadin amek ara teṭṭef. Mačči akka i tt-id-wwin i d ferru-ines. S uḥerred d tḥila, anagar uguren d uεekkel ad as-d-urwen i tmeslayt-nneɣ ! Mer d nekk i yettgemminen, ẓriɣ amek ara as-geɣ i takadimit-a.

Turiḍ aṭas n wungalen ar tura, maca ur nwala yiwen yettwarar-d d asaru neɣ d taceqquft n umezgun s wudem unsib. Tettwaliḍ yettwattu cwiṭ wayen txeddmeḍ sɣur wid i izemren i ccɣel-a?

Ahat wid tezmer ad teεnu temsalt urǧin ɣran ula d yiwen n wungal s teqbaylit, ama d wid uriɣ ama d wid uran yimeddukkal? Wigi tezmer ad teεnu temsalt, tuget malen ɣer lɣerb neɣ ɣer ccerq, imi syin i d-yettas wakwez (reconnaissance) i yimeskaren, imesḍra (réalisateurs). Γur-sen ayen i d-iteffɣen di tmurt-a am wakken d ucmit, d ameεlal, yezga ixuṣ-it kra. Neɣ ahat wigi tezmer ad teεnu temsalt, ɣran ungalen, acu, ur brasmen ara yis-sen, ur ufan ara deg-sen ayen ssaramen, dɣa bran-asen. Ahat daɣen tira-w, ungalen-iw ma ɣran-ten, ufan yella kra ideg xussen. Ahat daɣen wigi tezmer ad teεnu temsalt, ulac wid ara ten-ineǧεen ɣer din, ad asen-iḍegger tamentilt (motivation). Tidet yellan daɣen, Iqbayliyen, si zik, ur ɣur-sen ara ansayen n ssinima, amezgun, tidlisin, d wayen icudden ɣer yidles atrar. Allaɣ, agemmaḍ-ines a-t-an ireṣṣa anida-nniḍen.

Yettwaɛiwed-d ussan-a kan usufeɣ i wungal-ik « Tagrest Urɣu ». Acimi armi d tura?

« Tagrest Urɣu » d ungal intiɣ ttaruɣ-t ddeqs-aya, asmi qqareɣ di tesdawit n Lezzayer. Yeffeɣ-d di teẓrigt tamezwarut deg useggas 2000, ɣef ddemma-w, imi ulac amsiẓreg i aɣ-igan ccan di tallit-nni. Si zik, ddeqs n tedlisin i d-greɣ s teqbaylit, fukkeɣ-tent s tira, suffɣeɣ-tent-id daɣen ɣef ddemma-w, imi ulac amsiẓreg. Llant daɣen tedlisin i d-suɣleɣ akked yimagraden i uriɣ. Iseggasen-a ineggura, ungal-a, « Tagrest, urɣu » ulac-it di tnedlisin. Ddeqs n yimeɣriyen i yettnadin fell-as : llan ula d wid iwumi reṭleɣ 3 n wammuden-nni i yi-d-yeggran, armi ferceccen, rtan akk. Niqal ad t-greɣ di tesɣunt ayamun.com, s PDF, acu imeɣriyen bɣan ad d-yeffeɣ d lkaɣeḍ. « Tiẓrigin Talantikit » fkant-aɣ-d asulef akken ad d-yeffeɣ dɣa nniɣ-asent ih. Ussan-a, leḍwar-a i d-teddun, ma ur d-yeɣli unẓad deg uyefki, ad d-suffɣent ungal-inu « Ass-nni » akked « Udasil umawal » i ttheggiɣ buhan iseggasen-aya : yis-s i xeddmeɣ ; uggaɣ aṭas n yimeɣriyen ara t-yafen, ara yebrasmen yis-s. Tura ma yella umsiẓreg ara aɣ-igen ccan yifen wagi n Talantikit, ur d-neqqar ara aha. Ilaq ad nelmed tinna n wanida tmal d abaɣur.

Ma nuɣal-d i tesnujjya s yiwen n usteqsi d agaman. Ɣef tmuɣli n umsujji i ak-yecban, I wacu gten waṭṭanen taggara-a?

Tamuɣli-w, ur d aṭṭanen i yeggten. Aṭṭanen-a, si zik llan, acu imir-n ur asen-nettaki ara akken ilaq. Tura llan yiḍbiben, llan ttawilat, daymi yettkad-aneɣ-d am wakken gten waṭṭanen imaynuten, nutni si zik llan. Acu, imi llan waṭṭanen yejlan, amzun akken llan wid i d-yettkaden. Ma yehwa-ak, zik, ugaren waṭṭanen n lmizirya, aṭṭanen n lqella n tezdeg d waman, tura d wid n lufa i yugaren, akked wid n usuṭef (stress), wid n wurnan (allergie). Laẓ yettawi-d aṭṭanen, tawant tgellu-d s widak-ines. Anida yella ufaḍi (excès), ad yili waṭṭan. Ula deg wawal, ula deg uceεnen. Ačuppen, ula d win n umeslay, daɣen yezmer ad iḍur. Ccemma d ddexxan, fkan tawaɣit i ugdud. Ma d tterka d bujḥiṭ tura ddmen udem-nniḍen.

Tanemmirt a Mass Ɛmer Mezdad. Awal-ik n taggara…

Mi ara nteddu akka di leεmer, akud yettkad-aɣ-d εziz, wezzil. Daymi ilaq axeddim ad ikemmel. Anida ara nwali « taqejjirt n wuccen » ilaq ad as-nessinef, anida tella tqerract, ur ilaq ad aɣ-teṭṭef ! Astewtew tikwal ilaq ad iwexxer. Afugger daɣen ur yessefk ara ad yettgelled sya d afella akken yettgelled fell-aɣ imrawen n yiseggasen-a yezrin. Akud ur yettnuzu, ur irehhen, ur yettnejbad. Ur yettwarḍal. Tanemmirt daɣ kečč i asen-igan ccan i rray-iw akked d wayen ttaruɣ. Ulac aṭas akka am kečč i aɣ-d-« yettsawamen ».

Yesteqsa-t M. K.

Partager