(Aḥric wis sin)
Timetti yemdarkalen ɣef tderra n tkerkas, yettemɛebbaren akked tmara, yettqazamen tixidas akked tkerkas i d- ssan yihyaden ( widen yeṭṭfen tisura n leḥkem s yisurtiyen akked yiserdasen-nsen seg timunent n tmurt ɣer wass-a) ɣef wakal n tmurt tufa amḥaddi di taɣect n Matoub Lounes i d- isuɣen s lejher lḥif i d-yettmiren ɣef ugdud si yal tama. Tamettent n Bumedyen ( deg ussegas n 1978) ur d- tegli ara s kra n umbeddel, imi tisin n Cadli ( ɣef udabu) tella-d d akemmel neɣ d aseɣzef n tsertit yebnan ɣef unkar n yiẓuran n tmurt akked usluɣu n timadit d tamaziɣt –ines. Matoub, deg lawan-nni, isers aḍaḍ ɣef waggas ( ljerḥ) iḥuzan ixfawen n yimdanen s wawalen deg tenfa tugdi akked ukukru, am wakken i t-yenna netta s timmad-is :
idurar nedheɣ yis-sen
ṣṣut-iw anwa ur as nesli ara
ma sefraɣ-d ɣef wayen i aɣ- yuɣen
tugdi ɣef ljiha-w tenfa
xas akka kkawen ifadden
zerɛeɣ awal yennerna .
Isefra i d- yewwi di lawan-nni, ččuren d tabɣest akked ucqirrew, sduqusen aẓar yegren di temda n tatut. Imeslayen-is i d- yugmen ijujaḥ si tirgin n tmes , tellin allen i medden akken ad walint tafat, tinna, snejlan yimeɣlifen fell-asen . Amedya, tizlatin-is ( i d- yessekles gar 1978/1980) : a tta-n a tta-n deɛwessu, ay imesdurar, tensa tafat deg yidurar, a ɛemmi Sliman, neḥḍer mi tmal ddunit, idewwer i udrar rekku, Aɛmiruc akked Ferḥat, , Ǧerǧer yessawel i Luris, a tidet anwi i kem- iɛebban, a lḥif yuran, azul a mmi-s idurar, gar yidurar n Luris, a tidet rǧu, ay aḥlili, ass-agi lliɣ, a ttwaliɣ, tilelli, waka i am- d-yessawlen, ttar-im ad t –id- rreɣ, akit ay arrac-nneɣ…. D tiyaḍ.
Amaynut i d-yewwi Matoub yella deg tebɣest n umyag yesseqdac, akked uɣanib atrar n tmedyazt-ines. Tamedyazt ɣef yezdew uẓawan i d-yekkan si telqay n telqay n tmurt n Leqbayel. Aḥiḥa ( yellan am ubeḥri di turet) yezzuɣur di lǧeṛra n tikli-s isufar n tirrugza. Ccna n Matoub Lounes yettleqqim deg yixfawen nmra akken, yal yiwen, ad izem iman-is ma din yestehza neɣ iɛemmed i tmettant n rriḥa n laṣel. Lehḍur-is, yesbur yiseɣ, llan di lmendad n tegrawla akken yal yiwen ad yedlu ɣef tucḍa wuɣur i t-yesuḥub umezruy xaḍen icenga n tnaṣlit. Tanaslit( ɣer Lounes) am tmiqwa n tafat yeddan di terga n tmenna akken ad tsew iẓuran n tidet deg uɛerqub n yimenɣi , amer iguma n useklu n tjaddit ad yemɣi wa ad yefk ixulaf n leḥlu. Isefra n Matoub wwin ttbut ɣer yal axxam, ɣer yal ixef akken ad zwin tigurselt deg teẓẓel tjaddit amer nekwa ( yellan d tameɛlalt) ad tekker, ur tettili ara d tumlut ulin igersal.
Xas akken yessawen ubrid, xas akken ( tikwal) facal yettẓur ifadden( acu iwumi yezmer wuffal zdat n wuzzal, acu iwumi tezmer tǧeǧǧigt zdat n dɣel, acu iwumi yezmer usefru zdat n timekḥal ?) tiɣri n yidammen tettmuddu-d lhiba i bab-is, tettezzu deg wul-is afud s wacu ara iqabel timsal, xas ulamma tiswiɛin tḍerru d wid yettnadin lɛez am uqejmur-nni i d- yegren s asif. Am wakken i d as- yenna si lǧiha-s Lounis Ait Mengullet :
win yebɣan lɛez i yiman-is
ad yaf abrid-is yesɛeb.
Matoub di tegnatin n facal, n cekk, n tuttriwin ikerfen( ɣef tkerfi-nneɣ/ i yeban tilelli-nsen , id as- yenna Ferḥat) yecrew s wawal lɣim yebɣan ad yezdel ɣef yigenni n tidet am akken i t –id- yenna deg usefru :
iles-iw yuɣal d isyaxen
yezga wul ad yettiẓẓif
d idammen iyi-d- yesneṭwen
greɣ-d am uqejmur s asif.
Neɣ diɣ :
nekk nniɣ-d ayen iyi -iqerḥen
xas lḥebs yegguni-iyi
Deg usnerni n tikta( tid yessufuɣen si ṭlam ɣer tafat) yenna Lounis Ait Menguellet :
mačči d nekni ara tt-ifakken
yettḍul lebni n laṣel
Matoub, ula d netta, issuk tamuɣli ɣef wuguren i d-yessa lawan deg ubrid ara yawin agdud ɣer tenfalit –ines :
xas lḥif ay-id- iṣuḍ
xas yecceḍ ubrid wwiɣ
ma nnan-iyi-d s anda tleḥuḍ
ad asen- iniɣ nekk d amaziɣ !
Tamuɣli s igli tettbeggin-d acḥal nnḍen yiberdan yettawin ɣer leqrar. Akkin neɣ dihin timuckundaw ggunint iḍarren. Ugur ur yelli d yiwen ur llin d sin kan. Tamsalt ur tedrig ɣef Matoub Lounes. Mi yeqqim yixef d yixef-is, lweswas n yizakawen yeččuren d tebrek akked yiɣemɣumen yesemḥliq nnig wul d tasa. Atwar yegguni bab-is. Tuttriwin xebcent deg lexwaṭar. Yenna Matoub :
akken kan id- ṭtexreɣ
tecɛel times deffir-i
tcehdem s lbaṭel annaɣ
tezzim-d aqusis fell-i
d aɣrib waqila ara mteɣ
temḍelt-iw di lberrani
a yemma yis-m i nedheɣ
ajenwi yegguni-iyi !
Maca, ticki tfeṣṣel tlaba n timeɣnest, ticki i d- yezga ufran d teswiɛt ayen yellan d tiwenza, imru ad t- id- yerr ɣer lkaɣeḍ… Matoub, izumal, tagrawla, yuɣ abrid n yimenɣi acku yeẓra lmut ma di tella, d yiwen ubrid kan ara yid-s nemlil, am wakken yeẓra belli tamettant ur tefki anzi i nger acku tanekra si targit n tudert tettawi ɣer leqrar n lebda.
Ait Slimane Hamid
