Am yal taggara n useggas asdawan, inelmaden yekfan taγuri xeddmen tisulal ideg d-skanayen ikatayen n tezrawin i ggan. Deg ugezdu n tutlayt d yidles n tmaziγt n tesdawit Abderrahmane Mira n Bgayet aṭas n yinelmaden n useggas wis ṛebεa n tmaziγt n uslugan aklasiki i yeggan tisalalin-nsen ussan-a, tisalalin ideg d-seknen tizrawin-nsen yerzan ama d taγult n tesnalest neγ tasnilest akked tsekla d tesnalmudt . Amaynut n useggas-a d tuffγa n yinelmaden n Master n taγult: tarakalt tamutlayt (géographie linguistique). Inelmaden-a n Master yekfan taγuri-nsen aseggas-a, sqeddcen i tikelt tamezwarut di tezrawin-nsen allalen n tussnaselkimt, yerna uran ikatayen-nsen s tmaziγt.
Dduṛt iεeddan neḥḍeṛ i tsalelt tamezwarut n yinelmaden-a n Master n tmaziγt, d tasalelt i yexdem unelmad Bilal Baymout deg ludiṭuṛyum n wamas asdawan n Abudaw, asentel n tezrawt: “Asmeskel amutlay(variation linguistique) yerzan amawal n yiqbac deg lwilaya n Bgayet”. Tazrawt-a llan-d i lmendad-is massat: Djamel Nehali(aselmad n tesnilest deg ugezdu n tmaziγt, imkellef s temsal tibidagujiyin deg tmezdayt n tsekliwin d tutlayin n tesdawit n Bgayet), Dr Mahrazi Mohand(aselmad n tesnilest deg ugezdu n tmaziγt, ameqqṛan n tmezdayt n tsekliwin d tutlayin n tesdawit n Bgayet). Ma di tesqamut n l’jury, llan massat: Mohammed l’Hacene Mahrouche(aselmad n tesnilest deg ugezdu n tmaziγt n tesdawit n Bgayet) d Pṛufisur Arezki Abdennour(aselmad n tesnilest deg ugezdu n tefransist n tesdawit n Bgayet). Deg tezrawt-is, anelmad Bilal Baymout yessemres aseγzan(logiciel) umi qqaṛen”MapInfo», yessexdem-it akken ad yessufeγ yes tikerḍiwin timutlayin (les atlas linguistiques) n yal tamnaḍt n lwilaya n Bgayet; s yes daγen yegga tasleḍt(analyse) d usegzi akked uwennet n yismawen n yiqbucen n yal tamnaḍt. Am wakken daγen i yessexdem yiwen n wesnas(application) web, yellan d yiwet n tfekkust(technique) tamaynut umi ssawalen: GabMap, yes yessufeγ-d igemmaḍ n tezrawt. S tkerḍiwin-a i d-yessufeγ s yiseγzan, yessesmel timeslayin n yal tamnaḍt n lwilaya n Bgayet, yesbeggen-d amgirred-nsent, yerna daγen yesbuγer tazrawt-is s umsiḍen (statistique) d yizenziγen (shémas) i d-yeskanayen asmeskel (la variation) n tmeslayt deg yal tamnaḍt.
Akken ad nesmekti, ttawil n usemres n yiseγzan deg tezrawin tisnilsanin, d yiwet n tfekkust i asen-yesselmed mass Kamel nait Zerrad(anemhal n wamas n unadi di tmaziγt n INALCO n Fransa) i yinelmaden-a n Master n tmaziγt, aya mebγir ma nettu timsirin γef usexdem n tussnaselkimt deg usezrew n tmeslayt(traitement automatique du langage) i asen-d-yefka i teγzi n useggas mass Djamel Nehali. Γef wakken i aγ-d-yenna unelmad Bilal Baymout mbeεd mi yegga tasalelt” Mi lliγ xeddmeγ tazrawt-a i d-sekneγ ass-a, mlaleγ aṭas n wuguren ama deg tsestant(enquête) ama deg ttawilat yecban lixṣas n yidlisen rnu γur-s ugur n usuγel seg tefṛansist akked teglizit γer tmaziγt. Yella daγen wugur n wakud i aγ-d-iḥeṛsen mlḥ; acu kan lebγi i sεiγ yugar uguren-a i d-bedre&gamma,; yerna feṛḥeγ aṭas imi d nekk i d amezwaru i yerẓan asalu deg wayen yerzan aseqdec n yiseγzan d tussnaselkimt di tezrawin n tmaziγt. Ilmend n tegnit-a, bγiγ ad rreγ tajmilt i sin n yiselmaden id-yellan i lmendad-inu, wi d mass Mehrazi Mohand d Djamel Nehali; i sin yid-sen bedden-d γur-i ama s tmussni-nsen neγ s yiwellihen iyi-d-fkan”.
Mokrane Chikhi