Asirem yeddem waḍu !

Partager

Yeqqar yiwen unzi si tmurt n Rruss yeqq : « wwet igerfiwen s ucruf ad asrifgen, mi yensa dderz n ucrif-nni ad uɣalen ! ». lemtel-agi yedda am txatemt deg uḍad ɣef liḥala tasertit di tmurt-nneɣ.

Tuget n idziriyen cfan amek yuɣal udabu ɣer ger ifassen n kra n terbeɛt azekka-nni n timunent di 1962. Fad n leḥkem yazazel idamen, yesnerna-as i ṭelqa n lmeḥna id yeǧǧa trad yekkan azal n sebɛa n isagassen akked d Franṣa. U qbel ad yeddu ugdud ɣer tifranin ara iṛasin tilleli-ines mgal azeglu n unekcam afransis tirgin n lfetna uɣent di lkanun n txidas. Wid yettektilin si lebɛid haggen snasel ara yerran lqid i tmurt wakali. Ulac ass-a win ur neẓri belli s lɛasaker n tillas id yeflali lbaṭel, seg imir ɣer ass-a, akken werǧin ad yettwakkes. Tamurt tugi ad terwu idamen, tugi ad ttenecham seg imeṭṭawen. Ɣer trad n lwilayat ( tafejrit n timunent) yenerna win n FFS di 1963. Ɣer tixazabiyin n Benbela yenerna- uhdum n Bumedyen iɣeḍlen anagaru-agi akken ad isenti tuccar-is deg ucedluḥ n leḥkem mebla ma yella wayeḍ d nned-is . di dewla n Bumedyen tesbek tisertit, yegursel lmenṭaq. Ayen yellan di tmurt yella akken ad yecnu lɛez n win itt-iḥakmen s wuzal akked ẓur. Amzun ur kfint Chadli yesuḥeb tamurt ɣer usegrireb armi di temceḥ aɣebar. Di dewla-as akabar n FLN yuɣal d netta id bab n igenwan ,ur d ɣelli tiqqit neɣ ur d yettecruruq yiṭij alama s lebɣi-s. Ɣer lhem n wer awal yenernad win n tdamsa temeɛlalt . Irkel necfa asmi grarben leswam n petrole deg aseggas n 1986 . Assen tewweḍ tikerist ɣer lḥedd-is armi yuɣal ula d awren ctaqen medden at affen. Anwa ara yettun asmi ibabaten d ttyamtin-nneɣ ttefɣen ttnaṣfa n yid akken ad gganin zdat lekwaci ma ad awin xersum yiwet neɣ snat n tbagiḍin n uɣrum ? Amek ara nettu amdeger n yemdanen zdat n leswaq n lfelaḥ akken ad claqfen wa kra n lɛeds neɣ lubyan, neɣ sukker d lqehwa. Di tagnit –nni tamurt tewweḍ ɣer lqifar armi am akken id as yenna umedyaz : « di tmurt-nneɣ ula d cemma/ mur ak yessin ara/ ur ak yeznuzuy u kumersi » .Adabu yelsan talaba n leɣrur , yedurin neɣ isenden ɣef yiwen ukabar ( FLN) yerran tamukalaxit d ahil, ur d yewwi ara s lexbar belli agdud tewḍed tifidi s iɣes. Netta di tillawt( xas banen knan i lweɛd) urfan ttfurun deg ulawen n yimeliẓ. Imi tayuga ma tettweḥres labuda ad terz azeglu, ayen ilaqen ad yeḍru yedra-d ! tundi neɣ tussaèd kan akka wi cqa di 5 Tuber 1988 yegurɛed ugdud iɣilifen –is ! Tenguga tmurt si rrif alama d rrif. Zdat leḥmali n medden id yefɣen ɣer iberden akken ad suɣen lefqaɛ -nsen mgal leḥkem n Chadli akked ukabar awḥid ( FLN) assen 6 di Tuber yefɣed ulɣu sɣur tiselwit n tmurt akken ad trasi tagnit n lḥers ( état de siège).

Tadyant n Ṭubar ur d teɣli ara kan akka seg yigenni. Uqbel ad illin-t timesbaniyin-nni, yuɣ lḥal terɛed yekka uqbel deg Tizi Wezu deg aseggas n 1980. Tafsut n Imaziɣen tella d lsas i yal tanakra ara d yillin sin akkin di tmurt .Tadyant n Ṭubar teǧǧa-d cwami-s ula d netta-t. Ɣlin wid yeɣlin , ttwejrḥen wid yettwejerḥen, ttewten wid yettewten, adabu ur icuḥ ara s iɣalen- is akked iserdansen-is akken ad yeɣḍel tenekra n ugdud yeɛyan deg timuḥaqranit akked ddel. Di lbaḍna wid ifetlen yir aniwel deg yir tibeqsay , ufan-d abrid amek ara xemten times yekran tirini. Tasarut d ayen ibanen : « ilaq tamurt as ɛiwden ljerya ». Lkertat ad ttewaferqent akken nniḍen. Din tebrez ddin teddez ilaq tamindawt nniḍen i tigduda. Iɣmisen n yimir ( Algérie actualité El moudjahid) bdan ttmeslayen ɣef tugdut akked tuget n yikabaren. Amusu adelsan amaziɣ( MCB) yezwer ɣer mihlal imi terbeɛt n yimaɣnasen-is ( tarbaɛt n Said Sadi , Ferhat Mhenni, Ait Larbi Moqran, Mustapha Bacha) tgezmi-tt di ṛṛay ad tesnulfu akabar. Aya yella-d deg uxxam n yedles n Tizi Wezzu ( yewwin tura isem n Mouloud Mammeri) assen 28 ar 29 di Furar 1989. Timlilit –agi ( deg wwten imeɣnasen nniḍen n MCB izedwen ɣer tacḍat n Ait Ahmed Hocine) tegla-d s tllalit n ukabar RCD. Wid yettmeyizen , yettwalin amek yegga wakal ,imir kan wallen icerigen ad yawwi cɣel-agi di tmurt n Leqbayel akked d lehlak ara yesmir ɣef yidles( wid iḥaḍren i ugraw n umusu adelsan amaziɣ di tzeqa n uxxam n yidles n Tizi Wezu, cfan ɣef unabeh n Mouloud Mammeri, Kateb Yacine amer ad yuɣal umenuɣ ɣef yidles d alqaf deg urar n tisertit). Akkin( deg unamek n wawal) d Lounis Ait Menguellet deg tizlit-is « cɛalet-aɣ tafat » akked d Matoub Lounes deg tizlit « aneznez n lmut » id inebhen ɣef aya. Maca deg tagnit n yimir hḍer neɣ qqim yal yiwen yeseɛzeg i tiɣri n ṣṣwab, yal wa yettgala kan ala aheq nekk armi yeftutes lebɣi ɣef nuḍhen izumal n yergazen d tilawin. Adabu netta ikamel deg ubrid id yeslal . Tenulfad tamindawt tamaynut yefkan azref i- yiẓiriyen akken ad slalen tidukliwin tisertiyin. Agdud yenna « ihhhh » ur yeḍfir cekk i wayen id as d yewwi udabu. Asirem xas m ma yesidir tikwal ineq id yeqqar bab n tmusni. Aḥkim ur nesɛi ara aḥkim yezmer i yal tixidas akken ayen yesruḥ sya at id yeɣrem s yihin. Maca di zedwa n yimir aṭas i-iɛuden tamurt dayen ad tbedel udem. Amezruy netta ( i teddu s lqis) mačči d yiwen neɣ d ssin ara yesḥnet akkin ɣer zdat.

Hamid Ait Slimane

Partager