Yal tardast deg-s nnfeε !

Partager

Qqaren wat zik: “Yeḥzen uxxam ur texdim lal-is, yeḥzen yiger ur yexdim bab-is, yal taγawsa tuḥwağ imawlan-is», neẓra d akken ass-a, afud n yal tamurt icud ar tdamsa-s, timura akk i d-yufraren deg umaḍal ufrarent-d s tdamsa-nsent, u ma nemmeslay-d γef tdamsa n tmurt-nne&gamma,; d acu i tennam?

Ass-a, tamurt-nneγ akken i d-tettban gar tmura-nniḍen, neḥsa akk d akken d tamurt tamerkantit, d tanesbaγurt, ladγa ula deg tdamsa teṭṭef amḍiq-is gar tiyaḍ, xas ulama tugget n yifarisen tettawi-ten-id seg berra, maca ayen i yessewhamen ugar d tagnit ideg yettidir uγref azzayri, llaẓ yessemγi-d acciwen, imdanen lluẓen, nḥafen … ayγar?

Gar yiḍ d wass kulec yettnerni, simal tudert γlayet, nnan-d tuli ssuma n zzit d ssker, amzun ayen-nniḍen akk yerxes, wissen ma mazal deg-nneγ nniya, naγ nettkellix iman-nneγ deg tmurt-a kulec γlay anagar imdanen i irexsen! Tendeh tmes deg leswaq, mi tsawmeḍ kra, ad teṭṭef deg yijufar-ik,  Akka i yebγa udabu, akka i nebγa ula d nekkni, acku neffka-yas azuγer, nedda deg lğerra n tmurt-a almi i γ-tewwi s asif … wanag, yessefk ad nezzi kan tamuγli-nneγ ar deffir, ad nwali amek i d-kkren wid i wumi neqqar “At zik», iqbayliyen n tidet, xas ulama taswiḥt ideg d-kkren nutni qessiḥet, maca mmugren-tt akken i ilaq, acku rran azal i wayla-nsen, xedmen tamurt-nsen, zerεen, kerzen, megren, srewten yerna γelten, yeqqwa lxir, tella lbaraka, ččan akk medden. 

Yak yenna-yas wakal i umdan: ḥader-iyi ad k-ḥadre&gamma,; yal tardast deg-s nnfeε ! maca ass-a nettwali tiferkiwin-nneγ uγalent d isukiyen, yuli-tent uzezzu d yinijel, azemmur yezza deg leqwaεi ulac win ara t-ileqḍen, tazart naγ iniγman, nruḥ qrib ad nettu ula d ssifa-nsen, akal n lejdud yerfa, yessawal i yimawlan-is limer ad as-d-slen. Mazal ar ass-a ḥekkun-aγ-d lejdud-nneγ γef wussan-nni i γ-yeğğan, ala, d nekkni i ten-yeğğan, yeḥzen lkanun umi ara d-zzin yiεeggalen n twacult deg uḍan γezzifen n tegrest, s umeẓyan, s umeqqran, ttawin-d timucuha akken ad zzuznen lḥif-nsen. Ihi, limer imdanen akk ad uγalen ar wakal-nsen, ad xedmen tiferkiwin-nsen, ad ẓẓun tibḥirin-nsen, lbaṭaṭa, amiṭuc, ifelfel, lebsel, ibawen … icbuyla ad d-neflen deg zzit, ikufa ad ččaren d timẓin d yirden, mačči ad yekkfu llaẓ γef medden?      

Larbi Yahioun

Partager