Γer umugger n ’’tmeslayin’

Partager

“S ṣsut d aḥlawan, γer yal tama n tmazγa anda mazal tamaziγt d ajgu n yidles, i aγ-tenced Ferroudja deg Album-agi ines.’’ Awalen-a  yura-ten Said Chemakh d tazwert n tezlatin.  Deg Album n Ferroudja i d-yefγen deg useggas 2009 (tesεa 4), ad naf 8 n tezlatin anda texdem kan snat i yiman-is : tid-nniḍen akk ttwakksent-d seg tgemmi neγ xedmen-as-tent wiyaḍ. Ayen yelhan, dγa, deg leqdic-agi, d tiwizi n uẓawan akked tmedyazt imi ad naf ugar n rebεa n yimdyazen i as-yefkan isefra ; gar-asen Kechad Hocine, Agraw Boussemghoune, Taher Oukhoufache…atg. Ula d aẓawan, deqqs n yicennayen imeqqranen i ittekkin, gar-asen : Ichenouien, Adel Amzab, Agraw Boussemghoun…Mebla ma nettu inaẓuren yurar allalen n uẓawan anda i d-tenced ula Khaoula ad turar allal ‘’Imẓad’’.  Deg tezlatin, tella yiwet s tcenwit (Hizi ifulka)  s uẓawan n tama-agi n Tipaza. Tella, di&gamma,; tayeḍ s tcawit (Lehwa n udrar) d uẓawan n yicawiyen, am wakken ad naf ccna amzabi n Ghardaia (Aẓeṭṭa), rnu γer wanect-a, tama n El Beyed (Slilu). Ma d taqbaylit, ṣsaḥen-tt-id snat n tezlatin, yiwet n Ferroudja(Tamurt i gemmen), ma d tayeḍ seg tgemmi ammud n yiḍrisen n Said Rabia, yura Taher Oukhoufache. Deg yiseggasen-agi ineggura, tkemmel anadi γef tantalayin berra n tilas : deg tmurt n tmazγa s umata. Dγa, deg yennayer-agi iεeddan, tecna deg tmurt n Libya. Amek i d-tella tirza d wanda tecna  ad d-yili deg udewenni i ara as-nexdem deg ussan i d-iteddun.   Win yebγan ad yerzu, xersum kra n ddqayeq, γer tamiwin n tmurt nne&gamma,; isel i Album-a. Asmuzget igerrzen.

Hocine.M

Partager