Yerra tijmilin i wiyaḍ, tuɣal-as ula d netta tejmilt

Partager

«Tamaziɣt iss tetteɣ aɣṛum ilaq ad as-fkeɣ ugar n wayen iyi-d-tefka, acku uqbel ad tili d ixeddim-im, lliɣ ḥemmleɣ-tt, nnuɣeɣ fell-as ! ».

Dduṛt iɛeddan di tesdawit n Bgayet, ilmend n usmekti n wass aɣelnaw n unelmad tessudes-d tesqamut n tmeɣriwin n temdint n Bgayet s lemɛawna n uqusis (club) ussna Tumast yiwet n tmeɣra ideg s-tuɣal tejmilt i Zidane Yacine anelmad aqdim n ugezdu n tutlayt d yidles n tmaziɣt. Ilemẓi-ya yeččuṛen d leḥṛaṛa akked leḥmala n tmaziɣt, yeǧǧa-d lǧeṛṛa deg ugezdu n tmaziɣt n tesdawit n Bgayet ; ladɣa d netta i as-d-iɛawden talalit i uqusis ussan Tumast mbeɛd mi yella yeḥbes leqdic i waṭas n yiseggasen s sebba n lixṣaṣ n tmusni d tasayt (responsabilité) ɣer yimḍebbṛen iqdimen n tdukla-ya. Deg useggas n 2006, mi yella Yacine d anelmad n useggas amezwaru, imiren i yebda tazla d leqdic s lemɛawna n yimdukal yellan yid-s ad nebder seg-sen Ighit Mohand Ouremtane d Malek Aloui, s lebɣi d tmusni, ssawḍen ḥyan-d tidukla-ya i yeblukin i waṭas n lesnin. Am wakken daɣen Yacine d yimdukal-is, ssawḍen slulen-d yiwet n tesɣunt umi sawalen : Tumast , tasɣunt i d-yettefɣen yal agur s tmaziɣt,  d yiwet n termit s wazal-is ara yernun ɣer tin n « Yizen Amaziɣ » i d-yessufuɣ Ugraw Adelsan Amaziɣ deg yiseggasen n tesɛin akked tesɣunt « Tira Tura » i d-yessufuɣ uqusis ussnan n ugezdu n tmaziɣt n Tizi Wezzu deg yiseggasen  1999 d 2000. Yacine, ɣef wakken i t-ssnen ladɣa yimdukal-is, yebɣa ad ibeddel ansayen i kra n temsal ideg iwala leɣlaḍ, yebɣa ad yekkes ẓẓuṛ i d-yeɣlin ɣef tmaziɣt d wayen akk i tt-yettarran d lfulkluṛ. Netta yezga yeqqaṛ : « Nekni s yimaziɣen tuɣal-aɣ d tanumi, nḥemmel ad nerr tijmilin i yimusnawen-nneɣ d yimeɣnasen-nneɣ yemmuten, maca mi ara ilin d imiduren ur necliɛ ara deg-sen, ur nettxemmim ara akken ad ten-nessebɣes, ad ten-nessefṛeḥ di tudert ɣas ulamma s wawal n lɛali ara sen-yefken ugar n tezmert d wafud ».  S wakka Yacine, tusa-yas-d tikti akken ad yerr tijmilt i yiselmaden n  ugezdu n tmaziɣt ladɣa wid yewḍen seg-sen ɣer uswir meqqṛen di leqṛaya, netta yettwali « s yiselmaden-a ara tennerni tmaziɣt xeṛṣum deg unnar ussnan (meɛlum tamaziɣt mačči ala iselmaden ara tt-yesnernin !) ». Deg useggas n 2008 d useggas 2009, Yacine d yimdukal-is n uqusis Tumast, rran-as tajmilt i mass Kamal Bouamara, fernen-t ger yiselmaden n ugezdu n tmaziɣt n Bgayet imi d netta akk i yesɛan aswir ameqqṛan (d pṛufisur) yerna daɣen d amyaru. Tajmilt i as-rran i mass Bouamara, tella-d s tukci n yisem-is i snat n  teẓrigin n tfaska n tmedyazt i d-yessudes uqusis Tumast,  ideg ttekkan waṭas n yimedyazen. Segmi i ɛeddant tfaskiwin-a yellan d tikti n Zidane Yacine, yegget wawal ladɣa deg ugezdu n tmaziɣt n tesdawit n Bgayet ɣef temsalt n tririt n tejmilin i wid yeddren ! Yal wa amek i tt-iwala, wa yenna-yas d asqizzeb, wa yenna-yas d ṭmeɛ, wa… Aya akk ɣas ma llan kra n wid i tt-iwalan d ayen yelhan, llan wid yessawḍen ggan tasleḍt akken ad sfehmen tamsalt. Dɣa yiwen n umdakel n ugezdu n tmaziɣt yenna : « Nezmer ad nessefhem amgirred-a di tmuɣli ɣef temsalt n tririt n tejmilt i wid yeddren dakken di tugti wid iqeddcen neɣ ilemmden di tmaziɣt d imesdurar i llan, imesdurar uma ɣas ɣran, twasnen s uckenṭeḍ deg leɛwayed, meḥsub tettcekkil-iten leḥya d yiṭabuten akken ad suffɣen iḥulfan-nsen, ɣas aya yettaǧǧa-d deg-sen ṭbiɛa yelhan i ten-yettarran d uṛzinen ur qebblen ara akk ayen icuban ɣer zzux ; ma d Yacine netta d mmi-s n temdint n Bgayet, netta d aḥeḍṛi yekker-d di lḥuma, tudert taḥeḍṛit tetwassen dakken amdan yeskanay-d iman-is, yettak azal i wayen yelhan… ». Wa d ṛray kan, meɛlum tamaziɣt tuḥwaǧ  imdanen akken ma llan d amsedrar neɣ d aḥeḍṛi ! Yerna ass-a tudert taḥeḍrit tkeččem s leɛqel ɣer tudrin, nnif n udrar iɣum am usigna ɣef temdinin. Ass-a tarwa n lqeṣba taqdimt n Bgayet, ur ssexlaḍen ara i teqbaylit taɛṛabt i d-weṛten yimawlan-nsen seg tallit n tgelda taḥemmadit tineslemt. Ilmend n wass agreɣlan n tmeṭṭut, 08 meɣṛes  n useggas 2009, Yacine daɣen netta akked yimdukal-is n uqusis Tumast s lemɛawna n tdukla tadelsant Adrar n Fad n wat Smaɛil (Bgayet), mmektan-d yiwet n tgejdit meqqṛen n ugezdu n tmaziɣt n Bgayet. D tameṭṭut, d lsas, d tamusnawt, d nettat i d-iṛebban kra yellan d aselmad deg ugezdu, ta d massa Dehbia Abrous, lalla-s n teqbayliyin yuklalen aṭas n leqdeṛ ilmend n wayen akk texdem i tmaziɣt.  Massa Dehbia Abrous d nettat i yeldin agezdu n tutlayt d yidles amaziɣ di tesdawit n Bgayet deg useggas n 1997. Uqbel yuɣ-itt lḥal d taselmadt n tesnamdant(anthropologie) di tesdawit n Naples( Ṭṭelyan), texdem aṭas n tezrawin ɣef tmetti tamaziɣt, aṭas i d-tefka ama i uselmed d usileɣ akked unadi ussnan di tmaziɣt d tussna n umdan s umata. Acḥal i tefṛeḥ, acḥal i feṛḥen wid i tt-yessnen assen ideg s-tuɣal tejmilt deg uxxam n yidles n Bgayet. Acḥal i yelha mi ara s-tuɣal tejmilt i win/tin yeddren akken ad as-yettunefk lebɣi n tudert, tazmert d wafud. Yacine Zidane, tura akka ixeddem d aselmad n tmaziɣt, yuɣal ula d arrac i yesselmad yerra-yasen tajmilt ilmend n leqdic-nsen deg usfuggel n Tefsut Imaziɣen  ass n 20 yebrir 2011. Ihegga-yasen-d yiwet n tmeɣṛa ideg sen-yerra tajmilt deg uxxam n umezgun Malek Bouguermouh n Bgayet s leḥḍuṛ n yimawlan-nsen. Seg wassen, imawlan n warrac acḥal i ḥemlen Yacine, acḥal i t-cekkṛen, netta iqamen akken ilaq s tarwa-nsen ; acḥal d yiwen seg-sen i yas-yennan : « Aselmad-nni n tmaziɣt yif akk iselmaden n tangiwin-nniḍen ! Arraw-nneɣ ala aselmad-nsen n tmaziɣt i ḥemmlen ! Ala aselmad n tmaziɣt i yeṭhellan deg warraw-nneɣ ! ».  S wakka yuɣal uselmad n tanga-nni d-yernan d zyada ɣef wahil n tɣuṛi seg wasmi i tekcem ɣer uɣerbaz deg useggas n 1995, ttcekkiren-t, ḥemmlen-t, rran-t d amedya ɣef wiyaḍ ! Yacine ameɣnas, anelmad aqdim tura d aselmad yeččuṛ d isenfaṛen icudden akk ɣer tmaziɣt, imenna yebbas (labud ad yaweḍ !) limer ad yuɣal d aselway n tɣiwant n Bgayet akken ad as-d-yerr udem-is yehuskin i temdint s usmuzzeɣ n tewnaḍt d tedbelt, imenna Bgayet ad tuɣal d tamanaɣt n Tmazɣa, ayɣer ala ! 

Yacine deg wawal-is yezga yeqqaṛ yettɛawad : « Tamaziɣt iss tetteɣ aɣṛum ilaq ad as-fkeɣ ugar n wayen iyi-d-tefka, acku uqbel ad tili d ixeddim-im, lliɣ ḥemmleɣ-tt, nnuɣeɣ fell-as deg yiberdan ; fell-as wwteɣ iblaṭen, ddiɣ di tmesbaniyin akken ad tuɣal d taɣelnawt, d tunṣibt ».

Mokrane Chikhi  

Partager