Deg umezruy n tnekriwin ɣef tlelli n yigduden, akken ad ilin s yiman-nsen. Ṭṭṛad n uslelli aɣelnaw yella-d d tasarut, acku yegla-d s tlalit n yizerfan n yizzayriyen ɣer tlelli n umdan, d tlelli n tnebbazt (collectif), yeddan deg ubrid n yizerfan igreɣlanen anda dɣa i tnug (ratifier) Lezzayer . Amur ameqṛan n yiḥrumen (courants) isertiyen n tmurt bedden ɣef tikti-agi : tukksa n kra yellan d azaglu ; rnan sersen-d tamsalt n tɣermit (citoyenneté) di tlemmast n usenfaṛ asertan n yimzarugen (indépendantistes). Asenfaṛ i d-yegren asemsawi neɣ tullut (égalité) ger yizayriyen, i sen-yehwu ilin : d tameṭṭut neɣ d argaz, d aberkan neɣ d amellal, yenṭaq s tutlayt i as-yehwan, tasṛeḍt (ddin) i as-yehwan yumen yes… atg. Azref-agi n ugdud azzayri, ires ɣef usenfaṛ n tidet ; mačči ɣef tesnakta n uɣemmeṛ (idéologie de domination), ay akken i as-yehwa tili, ɣas tessa ɣef tmura d tirni, yellan ddaw n ucengu amharsan (colonial). Zrin 50 n yiseggasen i syin akkin azarug, am akka ; iban-d belli izerfan imezwura ur d-ttwaḥellan ara mebla ma ttumerten medden tikkelt nniḍen, anda amer wi yufan Lezzayer ur tessawaḍ ara ɣer tegnit-a. Nettat yeṛwan tiqriḥin werǧin yessin yiwen, akken ad tḥelli tanaya-s ( sa souveraineté). Am akka, iban daɣen azref ger yimezwura i wumi ur tberru, i d- yeqqimen ad t-id-tḥelli; d win n tutlayt n tjaddit : d tamaziɣt, akken ad tili d tunṣibt di tmendawt. S tidet aẓayer(Statut) n tmaziɣt « tutlayt taɣelnawt » yettwaḥella-d s akkin imi i d-yella umenuɣ d lmertat n tsutwin (génération) i d-yernan seg uzarug dasawen. Maca aya drus ur yessaweḍ ara ɣer ussirem-nneɣ, yerna d awezɣi ma tewwet-aɣ tmagirt ɣef yirden akken ad nettu timẓin. Aṭas n yimeṭṭawen, d yidamen ineɣlen di tmurt-nneɣ, d lawan anda aneṣṣeb n tutlayt tamaziɣt, ad yekcem di tmendawt. D aḍris aɣedmi (texte juridique) ara yefdun izerfan-nneɣ igejdanen (fondamentaux). Tamyilit (coexistence) n snat neɣ ugar n tutlayin tunṣibin, d ayen yellan deg waṭas n tmura ; ad yefk tagnit i Lezzayer anda ara taff neɣ ad temsawi d yiman-is, ad d-tessers tugdut. Nekni s yizemiliyen (soussignés), ngucel (déterminé), akken ad d-nḥelli azref-agi, rnu nessawel-d s wudem n lḥir, i uselway n tegduda, d yimazaten n ugraw aɣelnaw, d ugraw n lɛuqqal n tmurt (sénateurs), d yikabaren n tsertit ; akken ad nedhen s tezmert-nsen, i wakken tamaziɣt ad ttsizeg (inscrite) mebla rrda ; belli d tutlayt tunṣibt di tmendawt. Yerna ad as-ttunefken
akk yizerfan yerzan aẓayer-agi (ce statut).
I Lezzayer tamagdayt tasegtant.
