Asfugel n timunent n tmurt (5 juillet) ad yilli aseggas-a ddew yiwet n tegnit yemgaraden ɣef asfugel wukud nuɣ tanumi deg leɛwam yezrin yekka . Ad yilli yemgared acku liḥala n daxel n tmurt ur terkid-ara s sebba n waṭan akkeg d rrba n uselway n tmurt. Asifugel n tikelt-a ad yilli diɣ yemgared acku liḥala n umaḍal ula d netta-t tekcem deg yiwet n cedda umu ur d iban ara tifrat. Di kra n tmura am Brezil, Turquie, Egypte… d tigrawliwin i kran akkin akka. Iɣerfan n yeɣlan-agi begnen-d reffu –nsen mgal tisertiyin ḍefren iduba n tmura-nsen. Anda nniḍen am timura n Legrik, Franṣa, Spaniya, Portugal….d liḥala n tdamsa i yenquqlen tesekcem timura-agi deg yiwen n cedda izemken mačči d kra. Wma deg usemar alemas yeguma ad ibgan ixfi-s sani ara teffeɣ imi urar n tiddas yettlin ger Rrus akked Marikan yuggi ad yesmir ɣer ṭabla yakk tiḥajurin-is.
Ass-a, deg amaḍal, imawlen n tadrimt kkan-d nnig imawlen n tsertit. Ṛray d ṛṛay-nsen, tzamert d tazmeret-nsen. Isihranen d nutni i yeṭṭfen ṣrima di yal tamselt armi ula di timura anda tugdut treṣa iman-is akken ilaq d leqrun aya, la nsel i tidukliwin ( tisertiyin neɣ t-id n izerfan n umdan ) sawalent i umbeddel n yir liḥala ttidiren igduden s sebba n lḥers id sersen ɣef iduba imawlen n tadrimt sumata. Ayen deg tettemexelbaḍ tmurt n Franṣa, seg asmi id yuɣal François Hiollanded aselway fell-as, d amedya ɣef yir tignatin sɛadayen aɣlan –agi (nations). Ass-a di tmurt n Franṣa iswir n temɛict yeḥnunef mačči d izli ɣer lqaɛa armi sɛaya n iɣermaniyen n tmurt-agi tegrareb. Agirreb-agi n-sɛaya yegla-d s tuɣalin ɣer deffir n tdamsa taɣelnawt akked d unerni n wazal n yemdanen i-iḥuza wer axeddim( chômage ) di tmurt-nni . Timsal-agi d imedyaten id yesenɛaten belli ur gelɛum-ara timunent weḥdes akken aɣref ad yaff tabltaṭ-is di tmurt-is. Nnig timunent ilaq illugan n tudert ara izedwen ɣer taɣdemt timetit( justice sociale) deg ayen yeɛnan afraq n lɣela n tmurt. Nebɣa neɣ ur nebɣi d tadamsa i-isedduyen timsal n yal aɣlan (nation) deg umaḍal akken ad reṣṣin iman-nsen ɣer tigzirin n lxir akked liser. Yenna François-René de Chateaubriand : «di yal tama n ddunit anda imdanen ḥarren timunent-nsen yellan d azref amenzu , timunent agi, ma tedda s illugan iṣaḥen du leqrar ad tesufeɣ imawlen-is ɣer tilleli s unamek –ines n tidet».
Yettban ihi timunent mačči kan d senjaq mi ara yettṛefrif nnig tisuda( institutions) tunṣibin. Yenna Saint Paul De Trase : «aɣlan akken yebɣu yilli, ur yezmir ara ad yesemnaɛ timunent –ines yernu ad yebnu tanaflit-ines , ad yesijhid tezmert-ines akked leɛaza -ines ma yella ur isened ara ɣef tadamsa taɣelnaw tamunent». Akken ad ttenerni tmurt , yerna agdud-is ad yaff lebɣi-s deg akal-is ilaq lxir d iɛum tirni, yerna isufer n temɛict-is ur ttilin ara d rhina ger ifassen n lǧnas ijenṭaḍ. Ala igduden id yesnulfuyen s tidi n wanyir lerzaq i yettqazamen icqiriwen n temzizelt ur nesɛi reḥma ger leǧnas akked timura.
Bexlaf illugan n umteddu n tdamsa ggan imusnawen n uḥric-agi, ilaq diɣ( akken iswir n temɛict n umdan ad yenerni) aḥulfu n iɣermaniyen d akken ttikin s tidet di lecɣel iten-yeɛnan. Ur ilaq ixef-nsen ad yeḥdiqer s ddew iɣuraf n lbaṭel n udabu akked timcukal n tadbelt( administration). Ilaq kra yellan di tmurt d tisuda – institutions- ad yilli yettwexdem i lmendad n iɣermaniyen akken inegura-agi ad ḥulfen s yiman-nsen d akken s tidet d iferdisen yettikin deg leqdic n tɣawsiwin n tmurt. Ur ilaq ara amdan ad yefhem d-akken yerna-d kan s ufela,am ujɣed n zyada yella neɣ ur yelli kif –kif. I wakken iɣermaniyen a rebbin leḥmala ɣer tmurt-nsen , ur gelɛum ara asbuceɛ n yixef-nsen, neɣ n umezruy-nsen , neɣ cikran deg timadit-nsen. Anect-nni yella kan d-asbalbel n wawal ur d nettawi , ur neznuz ur d nqeṭṭu. Asfuǧeɣ yefka anzi i usendu n waman. Akken amdan ad yettawi, deg ul-is, tamurt-is ilaq ixef-is ad yaggem seg tala n tbut belli tidet yeṣɛa azal di reḥba-ines. D netta i d-lsas-is,i -d aɣrab-is, d netta ajgu -ines Ɣef aya nnig tadamsa iṣahen , ibedden ɣef tigejda n tiɣdemt timetit , ilaq diɣ idles akked tugdut akken iɣermaniyen ad ɛedlen nutni d timadit-nsen.
Ass-a di tmurt-nneɣ tadamsa ur tebni ɣef illugan n ṣṣwab. Ayen n ssett, ayen id netteǧǧewd isufer n temɛict , ayen s wacu bennu neɣ netthuddu yekka-d si zit n-iselman yuɣalen d Lbitrul deg ul n lqaɛa. Tamguri ( industrie ) n tmurt d temeɛlalt, tafelaḥt d tamuḍint, iswir n tɣuri yesḥurejdul, idles yexmet, tezdeg deg leḥwari tejla, taɣdemt d alqaf ger ifassen n udabu, tugdut ala isem-is deg immi nettawi-t… ay anda tegger tamwat nuffa kulci ixuṣ, kulci i teddu ɣer yifri.
Nnig ihdumen-agi , taluft n tinekit n uɣref ɣer ass-a ur iban yixef-is imi amur seg tecriḥt n uɣref yettwemḥa, yettwemḥeq ! Timuzɣa n tmurt ɣer ass-a tettwenker yuggi udabu as yegg leqrar. Asirem s wacu id tegla timunent n tmurt di Yulyu n 62 irab ɣer wanu n tmuḥaqranit akked ẓur. Ackal yurzen alaɣen n yemdanen s ddew leḥkem n ukabar awḥid ( FLN), yeṭṭfen s tikerḍit n iserdasen zmam n tmurt, ɣer ass-a ur yefsi. Ikabaren yellan (id yenulfan defir tadyant qeriḥen n tubar 1988) sebken rran leqdic-nsen deg uzabuq n waglugel. Ifuk lmenṭaq deg imawen-nsen ama terɣa neɣ tewwa. Idles yuɣal d taɣwsa s wacu tjaren yihyaden (charlatants) n tmusni. Ay anta tamselt wuɣur yedla umdan ad yeff ziɣ teberttex ɣer timedwa n leɣrur.
Igli-ara d yesneɛten abrid i tsuta , yedreg ɣef yiẓir imi si yal tama ddlent leɣmam n usgusfu( corruption) . Aḥric n tdawsa (santé) ikecem-it bureku. Ayen iccuden ɣer taywalt (communication) mazal yesmirjih ger yir tinfusin akked tiqulhatin. Adal( sport) yekcem deg yiwet n tiɣerɣert anda tiɣerdmiwin uffan-t nnuba ad frurxent. Tenqedwa yerna s tidet !
Tameddit n usfugel n lfijṭa n Timunent ɣef yeɣli acḥal d idim , ahat agdud ad yemekti sseba yewwin imawlen-nneɣ ad refden leslaḥ mgal amnekcum aṛumi. Di lawan-nni ayen yewwin imjuhad d temjuhad akked d imeɣrasen akken ad kren ɣer lfetna mačči d kra n tiselbi neɣ n tibuhelt. Ayen iten- yesmendgen ɣer trad d lebɣi n tilleli akked tudert ddew ifer n lehna akked liser… i limer uqbel ad nebdu a difili, uqbel a nebdu cḍeḥ , uqbel a nebdu ccnawi ad-a s neqqim i tuttra-agi : amek i d –udem aḥeqqi n timunent ?
Ait Slimane Hamid

