Taqbaylit gar yiḍelli d wass-a

Partager

Tudert n tmeṭṭut taqbaylit, ger zzik d tura, d tin ibedlen s waṭas. Abeddel-agi yennul yak iḥricen n tudert-is: asewwi, llebsa, ameslay, cɣel,zwaǧ …Akken aɣ-d-iban wemgired-agi nqerreb nna Faḍma, yiwet n temɣart yettkemmilen ussan-is deg tmetti taqbaylit yennul ubeddel di yal tiɣemmar n tudert. Dunnit taɛjel, id d-enna, di tazwara, nna Faḍma. Zzik, tiḥdayin ur ɣṛin-t ara. Mi d-emden-t ad ten-t-efken imawlan-nsen-t ad zewǧen-t. Uqbel, ad yili lemden-t ak leqdic n wxxam, ladɣa asewwi, alugen amezwaru. Mi wḍen-t s ixxamen-nsen-t taɛekkemt yettuɣalen fell-asen-t d tin meqṛen. Ilaq-as i teslit ad texdem win n daxel lak d win n berra. Zzik aman nettes d wid nessenɣal nettagem-iten-id ditala. Amekkan anda ḥemlen-t tlawin ad myagaren-t, acku sellen-t yak ayen yeḍran di taddert, tteksen-t lxiq, ayerna ttemyeḥkun-t lbaḍna gar-asen-t. D tagnitt igerzen iteḥdayin akken ad ten-t-id- walin ilmeẓyen m’ara ruḥen-t  ɣer tala neɣ mi d-ezzin-t. Tafejrit, neɣ mi d azizgu ad twaliḍ tirebbaɛ n tlawin wwin-t abrid mtwal tala, ta ad d’agem, ta ad d-sired iceṭṭiḍen. Tura aman deg wexxam, ilaq kan ad tberneḍ tabernint imir ad d-ca ṛcṛen waman di lḥiḍ d izedganen. Yella ula d ttawil i ten-t- yessertiḥen deg wemray d tarda n iceṭṭiḍen. D tidett, tura teshel dunnit, id d-enna nna Faḍma, acku d tin n zzik i yesɛan lbenna. Nelḥa aṭas u naɛteb daɣen maci d kra, maca ur s-en-faq ara.  Deg unebdu, ilaq-aɣ ad d-naki akken kan ara iɛellem lefjer akken ad nseww lqahwa i yfellaḥen w’ad sen-nheggi aɛwin ara awin yidsen s azaɣaṛ. Mi fɣen, ur nettuɣal ara ɣer yiḍes, ad nezzi i cɣel n wexxam. Ad nekkes ussu, ad necrew igensan. Mi tefrara ad nsufeɣ lmal ɣer tmazirt, ad nessew tibḥirt, imir ad nṛuḥ ad d-nekkes lkarmus lak d tbexsisin. Ur d-nettuɣal ara alama neččuṛ-ed ibelyan newwi. Iṭij, yuɣ lḥal, iḍal-ed deg wedrar-is, mi d-newweḍ ad nzizel ad d-nejmeɛ lmal s adaynin, w’ad nedhu d imekli. Tura am tlawin, am telmeẓyin izdeɣ-iten-t yiḍes.Asewwi-nneɣ zik mači am win n tura. Nḥemmel ad d-enseww tasfuṛutt (ameqful), taberkukest, iḥlulen, ǧwaz,… Kullec n-ttekkes-it-id deg weqwiṛ, neɣ deg ukufi. Tura, snat tlata ad tesleḍ ceyɛen-t arrac ɣer tḥanutt.  Seksu, taberkukest, lemsemmen, lexfaf, tamtunt, aɣṛum aquṛan…tteddund s yedrimen. Akken kan ara d-icɛel yiṭij tiṭ-is nkenti ad yaɣ lḥal n-ekfa cɣel-nteɣ. Ad d-nennejmaɛ s axxam,ad nečč talqimt, imir ad nefk ciṭ n ustaɛfu i tarwiḥt. Nettqeggil alamma d azizgu, imir ad nekker anernu cɣel n tmeddit, melba astehzi neɣ azihnen. Ussan-nteɣ ttemcabin ak, ttemgaraden kan deg unebdu ɣer cetwa, ɣer tafsewt  d iweǧǧiben. Iweǧǧiben d tallit n cɣel, d lawan n yeqwiṛen d uḥarkel i wzemmur d tallit usemmiḍ d ideflawen. Di tazwara nettheggi seksu, taberkukest, acerrid. Nettačaṛ  ikufan d rrezq. Akken kan ara d-ewwet tissit tamezwarut, ad nezreɛ leḥwaḍ, ad n-eẓẓu lbaṭaṭa, tajilbant, ibawen, d wayen nniḍen. Imir ad na ɛnu alqaḍ uzemmur. Wagi nettawi-d deg-s aṭas n lechur, melmi akken teqwa tgella tettqerriɛ-aɣ-id tefsewt. D wagi i d axeddim-nteɣ. Tin yettrebbin yettiwɛiṛ-as mliḥ, acku ur ilaq ara ad teǧ mmi-s ad iḍiɛ.Tilawin n tura ur sɛin-t ara aɣbel-agi, zemren-t ad fɣen-t ṣbeḥ alama d tameddit melba ma stɣeblen-t ɣef tarwa-nsen-t. Nkenti ilaq-aɣ ad nekker zzik, akken ad nseww imekli, w’ad nsers arrac, imi ctawi n zzik ttid qessiḥen mliḥ. Akken kan ara d-yenbeɛ yiṭij, ad n-err abrid zdat-neɣ. Illa melmi alamma ḥfan iḍarren-nneɣ di tikli i nettawaḍ ɣer lexla anda llan-t tzemrin ara d-nelqeḍ. Ussan imezwura ttiwɛiṛen-aɣ maci d kra, acu imir nettwalaf. Tura tilawin rran-t-ett ɣer tiǧǧaw n zzit.

Zenia T.

Partager