Win umu tefkiḍ tamemt ur k-yettani « uhu », win iɛerḍen seg tecriḥt n tsekkurt ur yesseqniɛ, maca nekkni ur nufa tamemt-n ur neɛriḍ seg tecriḥt-n. Adabu yeğğa-aɣ kan nesbillim s wallen imedlen nekkni nesref tiqeffet n yimanen-nneɣ, nerna nessaram s usirem ur nemɛin. Nessaram deg anda ur d-ixeddem usirem, nettayes deg anida ilaq asirem. Aṭas ay iɣilen ṭṭbel ur t-ḥuzan waman, aṭas ay iɣilen ur iqeyyel ugejdur tafekka-s deg tesga-nneɣ, win yeccukten deg aya izemmer ad yesteqsi s nnuba taluft d wussan-nneɣ.
Maca daɣen tella temsalt tayeḍnin i yellan d tagejdant deg tudert-nneɣ n yal ass – tudert n wemdan s umata – ur as-nefka azal. tayi d tawennaṭ (environnement), tama n wakal i yellan d tamurt d aẓar, ur nerra awellih i ɣur-s deg yal aḥric. Nnig n wayen i aɣ-yuɣen nessexmej tamurt-nneɣ s yifassen-nneɣ ur aɣ-terri tmara akken ur nleḥḥu ɣer zdat, ur ttfeğğiğen warrac-nneɣ ur aɣ-d-tettbin tafat, d ayen i yeğğan amedyaz yenna:
Yedduqqes wakal yeqqaṛ :
D acu d waya ay iḍerrun ?Gran-d nnhadi idurar
Ussan sneflen llun
Deg urtan yemɣi usemmar
Azeğğig yekkes-as uẓar
Tafsut d yigenni tettrun
Niḥqa ad gren nnhadi yidurar, imi anda ma terriḍ ad tafeḍ ayen yessettrawen igenni. Ula ma truḥeḍ ad tḥewwseḍ s tkeṛṛust deg webrid, ur tesbenniweḍ tteḥwis-ik ur yettezmummeg wudem-ik acku ɣas ad tenwuḍ zun ad teldiḍ zğağ bac ad yebbuḥri lxaṭer ad terzu s anzaren-ik yiwet n lfuḥa n wayen ibuyen d wayen ara yeğğen anyir-ik yekres ma d ttexmam-ik iɣaḍ-as wass-n, din ad trefdeḍ zun ixef-ik ad tremqeḍ aberkan yessewham yettali igenni, ziɣ d abbu i d-yekkan seg tmes i inedren deg wedrar uḥdiq. Amedyaz yeḥsa s waya, daymi i yenna daɣen:
Mi i d-iḍal yiṭij yecreq
Yefka tafat i tudrin
Iruḥ-d wabbu s leḥmeq
Yewwi-d ayen ur nemɛin
Mi tɛad tmurt tcenneq
Agama yeḥzen yexneq
Yebrik yedderɣel meskin
Akken qqaṛen allen ur sɛant afrag, dima atentan tturarent ẓelmeḍ yeffus, ma rrant ẓelmeḍ ad twaliḍ tugna ur tettṛağuḍ ad ttwaliḍ din, deg yiwet n tizzegzewt yeččabin ljenna ttwaḍeggren war aḥezzeb azal n 200 n tqeṛɛatin n lbira. Lewhayem! iwacu ɛni annect-a a gma Azwaw? Tebɣiḍ ad tasweḍ sew, maca lhu-d d tissit-ik d tqeṛɛatin-ik. D acu i ak-yexdem ugama? D acu i ak-texdem tuga? D acu i ak-xedment tezdeg d ccbaḥa? Ruḥ azekka rzu ɣer Wehran ad teẓreḍ wid i d-ilehhun d wayla-nsen, ad teẓreḍ tamdint yesgugumen allen. Ma ur tefkiḍ azal i wayla-k ḥedd ur d-yecliɛ.
Slan i yimesli yessawel
Yessuḥac mačči dayen
Iḥulfa yigenni imuqqel
Yeẓra ay xeddmen medden
deg yimɣi, times tebbelbel
Tazzegzut daxel teḥsel
Ulac wara ad tt-isellken
Dima aql-ik deg webrid, ɣas ad tesḥissfeḍ ad tegreḍ ula d kečč nnehda, ad tḥettmeḍ allen-ik timcumin ad bernen, yak ad rrent yeffus? Ihi i din i ara twaliḍ tuqqiṭ, 18 neɣ 19 n yickaṛen imeqqṛanen ččuren d ibuda i d-yewwḍen almi qrib reglen abrid, gar-asen amurḍus n yiɣid zzin-as ugar n umelyun n yizan. Ayɣer ɛni annect-a a gma Azwaw? Neɣ tettṛağuḍ ad k-yessendeh udabu neɣ ad k-yessizdeg tamurt-ik? Tesɛiḍ nniya.
Tura ma ad d-yerzu uselway neɣ d aneɣlaf, din ad k-d-muqqlen i kra n teswiɛt, ma d ussan nniḍen ma tettṛağu-t amzun tettṛağuḍ taḍsa sɣur umattan (lmeyyet). Deg webrid-ik ay amsebrid war cekk tḥezneḍ ɣef twennaṭ yerna tettxemmimeḍ ɣef wamek ara ad d-teggri sey-a d xemsin d aseggas ladɣa mi teẓriḍ yiwen n yiger annect n yilat, i yellan yessa d tineqlin d yileqqamen d yijeğğigen yuɣal akk d ṛṛmel d wuzzal (ferrailles) d ssiman, yettusemma iteddu akk ad yuɣal d tinezduɣin. Ad nemmekti ayen yenna umedyaz ɣef waya:
Tabḥirt-a yellan tezdig
Ad as-tiniḍ zun d ljenna
Tefka-d, acḥal ur tezlig
Cbaḥa fell-as tennerna
Yusa-d wemdan yesdegdig
Ur yeğği deg-s azeğğig
Ass-a fell-as i yebna
S wawal zun neqqaṛ Tamurt n Yizwawen tesɛa aman, netta d tidet tayeḍ ay nsel seg yimezdaɣ, ulac wid ur ak-d-yettani: “nxuṣ deg aman” neɣ “ur aɣ-d-ttarran aman», teẓriḍ seg acu annect-a a gma Azwaw? Ayen seg tuqin n uḥezzeb d tmussni, d lɣiba n tdukkli daɣen, wamma neẓra belli aman-nneɣ ttwasseqdacen deg anda nniḍen, yerna yessefra umedyaz ɣef waya:
Nnuɣnan akken ma llan
Ssebren ur drus aṭas
Nestehza ula ɣef waman
Tiliwa nexṛent deg wass
Yennnulfa-d wayen ur dman
Ass-ayi sḍelmen amdan
Llum akk yeɣli-d fell-as
Ula d iɣerṣiwen i yettcebbiḥen tiẓegwa-nneɣ atnan neggren wa deffir wa ttağğan amadaɣ yexla yessewḥac, tasebbiwt neẓra-tt, dima seg-nneɣ. Ur d-nettmeslay ɣef yiseggaḍen skud awanek n Lezzayer ur d-yefka asaḍuf iṣeḥḥan ara iḥudden ɣef lmal aɛeggun, maca ula d imdanen-a sɛan amur n tmasayt (résponsabilité), ad nebder tiseṭwa n sṛuɣuyen deg teɣzi n useggas ladɣa deg unebdu, akked wid iɣilen xeddmen lɛali i uɣerṣiw netta deg tidet neqqen-t, ma nefka-d amedya n yiḥullam (ibkan) n Ɛecba deg Xeṛṛaṭa, aṭas i asen-yettaken tagella n wemdan am lkawkaw d lxebz netta ɛlaḥsab imazzagen (spécialistes) d ayen ay d-yettawin tamettant n uɣerṣiw. Aɣerṣiw ur yesra i tgella-k a gma Azwaw yebɣa talwit, yebɣa ad teğğeḍ amḍiq anda yettidir zeddig, yebɣa ad tiliḍ kan d alsan (humain), ɣef aya ara naf deg wawal n umedyaz:
Ɛeyyan dayen deg ucetki
Ma d amdan ur yettḥessis
Yestaɛmel zun ur yuki
Netta iɛemmed i ddḥis
Iḥemmel učči d uyefki
Qrib ad yenger yebki
Ass-n ad yeldi allen-is
Llant kra tdukkliwin i yesseḥbibiren ɣef wannect-a, ay d-yesmektayen i wemdan amahi deg yella uɣerṣiw d twennaṭ s umata am tidukkla “Amazzer n Kefrida” – deg uqerruy-is Mesṭafa ḤEDDAD – ay iɛerrḍen ad yessawki imdanen, maca bu sin n yiḍarren yesmenyif tawaɣit, yessewɛar i yiman-is tigawt isehlen ara as-d-yawin ala igemmaḍ igerrzen.
Mhenni Khalifi