Newta-kem a Tamurt-iw !

Partager

Win umu tefkiḍ tamemt ur k-yettani « uhu », win iɛerḍen seg tecriḥt n tsekkurt ur yesseqniɛ, maca nekkni ur nufa tamemt-n ur neɛriḍ seg tecriḥt-n. Adabu  yeğğa-aɣ kan nesbillim s wallen imedlen nekkni nesref tiqeffet n yimanen-nneɣ, nerna nessaram s usirem ur nemɛin. Nessaram deg anda ur d-ixeddem usirem, nettayes deg anida ilaq asirem. Aṭas ay iɣilen ṭṭbel ur t-ḥuzan waman, aṭas ay iɣilen ur iqeyyel ugejdur tafekka-s deg tesga-nneɣ, win yeccukten deg aya izemmer ad yesteqsi s nnuba taluft d wussan-nneɣ. 

Maca daɣen tella temsalt tayeḍnin i yellan d tagejdant deg tudert-nneɣ n yal ass – tudert n wemdan s umata – ur as-nefka azal. tayi d tawennaṭ (environnement), tama n wakal i yellan d tamurt d aẓar, ur nerra awellih i ɣur-s deg yal aḥric. Nnig n wayen i aɣ-yuɣen nessexmej tamurt-nneɣ s yifassen-nneɣ ur aɣ-terri tmara akken ur nleḥḥu ɣer zdat, ur ttfeğğiğen warrac-nneɣ ur aɣ-d-tettbin tafat, d ayen i yeğğan amedyaz yenna: 

Yedduqqes wakal yeqqaṛ :

D acu  d waya ay iḍerrun ?Gran-d nnhadi idurar

Ussan sneflen llun

Deg urtan yemɣi usemmar

Azeğğig yekkes-as uẓar

Tafsut d yigenni tettrun

Niḥqa ad gren nnhadi yidurar, imi anda ma terriḍ ad tafeḍ ayen yessettrawen igenni. Ula ma truḥeḍ ad tḥewwseḍ s tkeṛṛust deg webrid, ur tesbenniweḍ tteḥwis-ik ur yettezmummeg wudem-ik acku ɣas ad tenwuḍ zun ad teldiḍ zğağ bac ad yebbuḥri lxaṭer ad terzu s anzaren-ik yiwet n lfuḥa n wayen ibuyen d wayen ara yeğğen anyir-ik yekres ma d ttexmam-ik iɣaḍ-as wass-n, din ad trefdeḍ zun ixef-ik ad tremqeḍ aberkan yessewham yettali igenni, ziɣ d abbu i d-yekkan seg tmes i inedren deg wedrar uḥdiq. Amedyaz yeḥsa s waya, daymi i yenna daɣen: 

Mi i d-iḍal yiṭij yecreq

Yefka tafat i tudrin

Iruḥ-d wabbu s leḥmeq

Yewwi-d ayen ur nemɛin

Mi tɛad tmurt tcenneq

Agama yeḥzen yexneq

Yebrik yedderɣel meskin

Akken qqaṛen allen ur sɛant afrag, dima atentan tturarent ẓelmeḍ yeffus, ma rrant ẓelmeḍ ad twaliḍ tugna ur tettṛağuḍ ad ttwaliḍ din, deg yiwet n tizzegzewt yeččabin ljenna ttwaḍeggren war aḥezzeb azal n 200 n tqeṛɛatin n lbira.  Lewhayem! iwacu ɛni annect-a a gma Azwaw? Tebɣiḍ ad tasweḍ sew, maca lhu-d d tissit-ik d tqeṛɛatin-ik. D acu i ak-yexdem ugama? D acu i ak-texdem tuga? D acu i ak-xedment tezdeg d ccbaḥa? Ruḥ azekka rzu ɣer Wehran ad teẓreḍ wid i d-ilehhun d wayla-nsen, ad teẓreḍ tamdint yesgugumen allen. Ma ur tefkiḍ azal i wayla-k ḥedd ur d-yecliɛ. 

Slan i yimesli yessawel

Yessuḥac mačči dayen

Iḥulfa yigenni imuqqel

Yeẓra ay xeddmen medden

deg yimɣi, times tebbelbel

Tazzegzut daxel teḥsel

Ulac wara ad tt-isellken

Dima aql-ik deg webrid, ɣas ad tesḥissfeḍ ad tegreḍ ula d kečč nnehda, ad tḥettmeḍ allen-ik timcumin ad bernen, yak ad rrent yeffus? Ihi i din i ara twaliḍ tuqqiṭ, 18 neɣ 19 n yickaṛen imeqqṛanen ččuren d ibuda i d-yewwḍen almi qrib reglen abrid, gar-asen amurḍus n yiɣid zzin-as ugar n umelyun n yizan. Ayɣer ɛni annect-a a gma Azwaw? Neɣ tettṛağuḍ ad k-yessendeh udabu neɣ ad k-yessizdeg tamurt-ik? Tesɛiḍ nniya. 

Tura ma ad d-yerzu uselway neɣ d aneɣlaf, din ad k-d-muqqlen i kra n teswiɛt, ma d ussan nniḍen ma tettṛağu-t amzun tettṛağuḍ taḍsa sɣur umattan (lmeyyet). Deg webrid-ik ay amsebrid war cekk tḥezneḍ ɣef twennaṭ yerna tettxemmimeḍ ɣef wamek ara ad d-teggri sey-a  d xemsin d aseggas ladɣa mi teẓriḍ yiwen n yiger annect n yilat, i yellan yessa d tineqlin d yileqqamen d yijeğğigen yuɣal akk d ṛṛmel d wuzzal (ferrailles) d ssiman, yettusemma iteddu akk ad yuɣal d tinezduɣin. Ad nemmekti ayen yenna umedyaz ɣef waya: 

Tabḥirt-a yellan tezdig

Ad as-tiniḍ zun d ljenna

Tefka-d, acḥal ur tezlig

Cbaḥa fell-as tennerna

Yusa-d wemdan yesdegdig

Ur yeğği deg-s azeğğig

Ass-a fell-as i yebna

S wawal zun neqqaṛ Tamurt n Yizwawen tesɛa aman, netta d tidet tayeḍ ay nsel seg yimezdaɣ, ulac wid ur ak-d-yettani: “nxuṣ deg aman” neɣ “ur aɣ-d-ttarran aman», teẓriḍ seg acu annect-a a gma Azwaw? Ayen seg tuqin n uḥezzeb d tmussni, d lɣiba n tdukkli daɣen, wamma neẓra belli aman-nneɣ ttwasseqdacen deg anda nniḍen, yerna yessefra umedyaz ɣef waya: 

Nnuɣnan akken ma llan

Ssebren ur drus aṭas

Nestehza ula ɣef waman

Tiliwa nexṛent deg wass

Yennnulfa-d wayen ur dman

Ass-ayi sḍelmen amdan

Llum akk yeɣli-d fell-as

Ula d iɣerṣiwen i yettcebbiḥen tiẓegwa-nneɣ atnan neggren wa deffir wa ttağğan amadaɣ yexla yessewḥac, tasebbiwt neẓra-tt, dima seg-nneɣ. Ur d-nettmeslay ɣef yiseggaḍen skud awanek n Lezzayer ur d-yefka asaḍuf iṣeḥḥan ara iḥudden ɣef lmal aɛeggun, maca ula d imdanen-a sɛan amur n tmasayt (résponsabilité), ad nebder tiseṭwa n sṛuɣuyen deg teɣzi n useggas ladɣa deg unebdu, akked wid iɣilen xeddmen lɛali i uɣerṣiw netta deg tidet neqqen-t, ma nefka-d amedya n yiḥullam (ibkan) n Ɛecba deg Xeṛṛaṭa, aṭas i asen-yettaken tagella n wemdan am lkawkaw d lxebz netta ɛlaḥsab imazzagen (spécialistes) d ayen ay d-yettawin tamettant n uɣerṣiw.  Aɣerṣiw ur yesra i tgella-k a gma Azwaw yebɣa talwit, yebɣa ad teğğeḍ  amḍiq anda yettidir zeddig, yebɣa ad tiliḍ kan d alsan (humain), ɣef aya ara naf deg wawal n umedyaz: 

Ɛeyyan dayen deg ucetki

Ma d amdan ur yettḥessis

Yestaɛmel zun ur yuki

Netta iɛemmed i ddḥis

Iḥemmel učči d uyefki

Qrib ad yenger yebki

Ass-n ad yeldi allen-is

Llant kra tdukkliwin i yesseḥbibiren ɣef wannect-a, ay d-yesmektayen i wemdan amahi deg yella uɣerṣiw d twennaṭ s umata am tidukkla “Amazzer n Kefrida” – deg uqerruy-is Mesṭafa ḤEDDAD – ay iɛerrḍen ad yessawki imdanen, maca bu sin n yiḍarren yesmenyif tawaɣit, yessewɛar i yiman-is tigawt isehlen ara as-d-yawin ala igemmaḍ igerrzen.

Mhenni Khalifi 

Partager