“Luleɣ-d d akli i tmaziɣt”

Partager

D ameɣnas  ur nɛeyyu, ɣef tmaziɣt anda iɛedda iqeṭṭu. D aselmad  i yesḥemlen tamaziɣt i yinelmaden-is d yimawlan-nsen ; d amasrag i d-yettaken awal-is iweznen deg yal timlilit yerzan tamaziɣt iɣer d-yettwanced . Zidane Yacine daɣen d amaru, d amnadi, deg wayen yerzan tira, yura-d kraḍ n yidlisen ɣef umaḍal amaheɣ : Gelwan d tenqqas tihadnin (ammud n tmucuha s tatergit), asmeskel amutlay deg tmaheɣ akked Adlisfus i ulmad n tmaheɣt. Akken i d-yessufeɣ taggara-ya adlis-is aneggaru ɣer teẓrigin Tira umi isemma : Muḥemmed Ɛellawa, udem n ccna atrar. Sennig n wayen akka i d-nenna fell-as, Yacine daɣen d amesjernan deg uɣmis awussan La Cité d netta i d-yeslulen isebtar n tmaziɣt « Tiɣremt ». Deg tdewennit-a i nga yid-s, nesteqsa-t ɣef wayen akk yerzan asenfar n yisebtar n tmaziɣt n uɣmis La Cité d wayen akk i icudden ɣer leqdic-is di tɣamsa ; walit tiririyin-ines.

Amek i d-tufiḍ iman-ik deg unnar n tɣamsa kečč yellan d aselmad ?

Deg wannar n timmeɣnest, agrawliw yewwi-d ad tent-id-ijabi merra, deg tidet, ayen iga umeɣnas ad yaf ur yexdim kra, axaṭer akken tebɣuḍ tsekreḍ, ad xassen 19 i 20. Ulac win ara k-yinin ur tesɛi tixutert tɣamsa. Akken i ẓran medden, yella lixsas n ttawil-a deg tutlayt taqbaylit. Deg tazwara yewwi-yi lḥal ad iliɣ d aneɣmis s tutlayt tafransist akken ad geɣ imagraden ɣef yidles, imi walaɣ am akken awal ɣef taɣult-a yeggra iseggasen-a ineggura, ɣef waya aṭas d imagraden i yuriɣ mi ara waliɣ yella-d uneḍruy yesɛan assaɣ d yidles amaziɣ. Almi d asmi i d-ilul uɣmis “La Cité», ass n 20 deg yebrir, walaɣ tabɣest d timmuzɣa iɣef tressa tikti n uɣmis-a, nniɣ ihi yewwi-d fell-i ad greɣ afus-iw deg usenfar-a i yi-yesferḥen, ɣef waya furseɣ tagnit-a, giɣ aṭas n yimagraden d waṭas n tdiwenniyin ɣef wid yettarun s tmaziɣt, ur ɛeṭleɣ ara aṭas almi i yufiɣ iman-iw d yiwen seg yimḍebren-ines.

Asmi telliḍ yakan d anelmad tesluleḍ-d tasɣunt Tumast. Mačči d tirmit-a i ak-yeldin abrid ɣer unnar n tɣamsa 

tamaziɣt ?

Tumast yewwi-d fell-as ad tlal, seg zik nekk ḥemmleɣ iɛewwiqen ttmagaren medden, ttemberrzeɣ yid-sen, ḥemmleɣ ad gerrzeɣ ayen iɣer ur ssawḍen wiyaḍ, ladɣa mi ara yi-yifen. Tumast d asenfar i nniqal ad yemmag deg tesga n Bgayet, d tikti i d-slulen iseggasen n 2000 iselmaden n tmaziɣt n Bgayet, maca asenfar-a yeqqim kan d azenziɣ deg usebter. Mi d-wwḍeɣ ɣer tesdawit aseggas n 2007, ufiɣi-d iman-iw d aselway n tdukla tussnant n tesga-ya n tmaziɣt, mmugreɣ-d asenfar-a deg lkaɣeḍ, ḥulfaɣ s tixuṭert i yesɛa walal n taywalt am tesɣunt. Tazwara sḥasfeɣ imi yeḥbes uɣmis “Iẓuran», aɣmis aneggaru s tmaziɣt, dɣa nniɣ d lweqt ad nɛerri ɣef yiɣallen-nneɣ ula d nekni, ẓriɣ d yimdukal-iw deg uqusis, nemwata ɣef wayen ara d-yilin deg-s, nesbedd asenfar-a, ncawer iselmaden-nneɣ dɣa nebda asiẓreg n wuṭṭunen, tasɣunt-a tella d assaɣ i itteqnen gar wat tussna d yinelmaden, nga ula d tarkent i wid n berra i yebɣan ad yarun. Ffɣen-d azal n 5 n wuṭṭunen deg tesɣunt-a, ur tkemmel ara ladɣa segmi i kfiɣ leqraya deg tesdawit n Bgayet. Nella nessarem deg yiselmaden-a ad as-kemlen maca ur d-ccliɛen deg usenfar yecban wa, win ukud ara temmeslayeḍ ad k-yini ur liɣ lweqt, ur d-rennuɣ ara nnig n wanect-a. Ayen i tga d lxir tesɣunt-a deg tallit-nni, yefka-yi-d tamsirt ɣef tixuṭert n tɣamsa d wallalen-a n useɛlem, seg yimir, nekk qqareɣ i yiman-iw ad d-yaweḍ aseggas n 2015 ad d-snulfuɣ aɣmis s tedrimt-iw, ɣef waya sriɣ i 10 n yirgazen am nekk akken ad sedduɣ asenfar-a, tamaziɣt tuklal aɣmis s tutlayt-is, imi ma llan yirgazen kullec ad yili !

Ḥku-yaɣ-d amek armi tessawḍeḍ tesluleḍ-d isebtar n tmaziɣt deg uɣmis La Cité ?

Nniɣ-t-id yakan : luleɣ-d d akli i tmaziɣt, d akli akken ad qeddceɣ fell-as, isebtaren-a n tmaziɣt iɣef nettutla, iswi-s amezwaru  d asiweḍ n yisallen s tutlayt n Lmulud n at Mɛemmer, ɣef waya i bɣiɣ ad ɛandeɣ w ad ḍefreɣ abrid n Ṭaher Uld Ɛemmar i yellan s lmendad n Uɣmis n Yimaziɣen i d-yettefɣen deg uɣmis-a n “La Dépêche de Kabylie” acḥal tura d aseggas, Ṭṭaher d yimdukal-is d wid i d-yezgan merra i usenfar-a uklalen tajmilt, tajmilt tameqqrant imi ssawḍen ad kemmlen deg ubrid-a n tira seg 2008 ar ass-a ɣef waya i nniɣ i yiman-iw, ilaq ad nkemmel deg ubrid-a n tezdeg, n trugza d tmeɣnest.

Mi ttaruɣ s tefransist, nniɣ i Fuḍil Mẓali, umi ara rreɣ tajmilt deg uɣmis-nwen, yewwi-d ad naru isebtar s tmaziɣt, deg tidet tikti-ya ufiɣ tezdeɣ-it, imi ula d netta d ameɣnas ameqqran i iḥemmlen tutlayt-a, wayeḍ n umdakel ameqran Muḥemmed Kebsi, akken ad t-id-bedreɣ,  ula d netta yettazzal ɣef tmaziɣt ugar n medden, yekki deg usenfar-a, nemwata ɣef ccɣel-a deg Lezzayer, nefka ttiɛad i umenzu n Yennayer, syin nebda-d amecwar-nneɣ.

D acu i d iswi n yisebtar-agi ɣ er sdat ?

Nefka-d talalit n uzmam n tmaziɣt krad n tikkal deg yimalas, maca iswi-nneɣ agejdan d asiẓreg n uɣmis imalas s tmaziɣt ara yebdun deg umulli amezwaru n uɣmis-nneɣ ass n 20 deg yebrir i d-iteddun, maca ma terniḍ tesseqsa-ḍ-iyi ɣef targit-iw ad ak-iniɣ d asiẓreg n uɣmis awussan. Asenfar-a ad iwali ass ma neddukkel, ma nesɛa tinzarin n lasel, nekni nebda nniya, nessezwar leɛtab teqqim deg wayen-nniḍen, ayen yeffɣen i tezmert-nneɣ am wakken i as-yeqqar umedyaz : “ɣas d ameddaḥ, xḍiɣ-as i ccḍeḥ, mačči d ccɣel-iw!”

Awal-ik n taggara.

Tazwara, tajmilt i kečč a Meqran d wid merra i yettarun deg uɣmis n yimaziɣen, azul i kra n wid yettasmen ɣef tmeslayt n yirgazen ilelliyen, tin ɣur-s i kra n wid yebɣan ad yekkin deg usenfar-a n tezdeg. Win i teddun ɣef tezdeg yessawaḍ!                                                                                                                                                              

 Yesteqsa-t Mokrane Chikhi

Partager