Amek almi i aɣ-iwhed uɣilif n waman?

Partager

Am Xerrata, am Ayt-Smaɛel, am Yiderginen, am Suq n Letnin, am Bgayet, am Tizi, am Tubiret. Aredmani, teɣzi n tsemhuyt-a (saison) i itessfen – yettusemma anebdu – ala tafyirt n « ulac aman » ay yettazzalen seg uqemmuc ɣer umeẓẓuɣ. Daɣen ala tafyirt n « taddart-a neɣ inna teccettkay s lexsas n waman » ay neɣɣar deg tɣamsa yal ass. Ihi asteqsi i ur ntezzi kan itenneḍ wanag yebbaɛzeq-d ɣef yiqerra n yal yiwen ed tal yiwet akken ad ten-yessendeh ad fken tuttra i yiman-nsen, atan ihegga: acimi nesɛa aɣilif-a agaɛmir n teɣbalut n tudert ? Deg waṭas n temnaḍin deg Xerraṭa, am Sekkura, imezdaɣ-is d ameslay war aḥbas ɣef uɣbel i ten-icewwlen n waman, imi kra seg-sen i izedɣen deg tnezduɣin tiɛlayanin llan ur ten-yettawaḍ ara akk usafar-a n tudert s axxamen, ɣas ma tamdint n Xerraṭa tettwassen zun s uggug-is (abaraj) ameqqran. Deg Ayt-Smaɛel, imezdaɣ-is rran taggara-a ɣer tesga, yiwet n tneṭṭaft n waman (château) acku yemɣur s tidet dɣa uɣalen xemjen waman-is ur sliḥen ara i tissit. Annect-a iḥettem taɣreft n Ayt-Tɛisiwt ad tettazzal ikulumitren yal ass bac ad taweḍ i Tala Uregrag i asen-yuɣalen d tasellakt n tidet, di leɛḍil ad tettwaseggem teɣremt taqdimt neɣ ad uɣalen waman ɣer tmaynut i yettwabnan taggara-a kan, acku axxam n tɣiwant tura atan yuma aḥerrek i yiwen n yiswi: ad yefru s tazzla uɣilif-a. Dɣa i usmekti kan, ula d tama n laɛnaser semmden din lecɣal imalasen-a i yezrin anda tarmist i teṭṭef tɣiwant n Ayt-Smaɛel tettseggim tazwara abrid i tessettwaɣ, d ayyuren-aya, send ad tesbed deg Txerrubin n Ɛeyyad taxxamt i usnubget n tḥemmalt. Deg Bgayet mačči ala timnaḍin-a i tent-yettaɣen seg tama n waman, Iderginen, Bgayet, Tazmalt, rnu ɣer-s aɣiren i yellan sdat-s am Tizi, Tubiret, Bumerdas. Lḥasul ihi, amek seg tama neqqar « idurar d taɣbalut n waman », seg tin-nniḍen yettban-d am akken negren seg-s. Mara yettwali yiwen amek ttaggaden Yizwawen ɣef waman, amek jeɛren fell-asen, amek yezga wawal n « ulac » deg yimawen-nsen, ad iɣil aql-it deg walbaɛd n tamiwin n tlemmast n uneẓruf (sseḥra) ameqqran, anida mara imuqel ɣer wadda ad iwali d ijdi (rrmel) i ɣef rsen yiḍarren-is, dinna ad iqennaɛ iman-is iwacu ulac aman. Maca deg yidurar d ayen nniḍen, ula d tiliwa caḍent war ma iban-d ubaɣur-nsen, ɣas ma tikwal, bab n wakal anda i d-tsaḥ tala, yettagi ad tt-qellben yinesdabuyen (autorités) wissen ahat ad kksen fad i kra n tuddar. Seg tama nniḍen, yak sɛan waɣiren-a ibarajen, am umedya n Bgayet, win n Xerraṭa ed Yiderginen ṭṭfen tasniwin (surfaces) i yessexliɛen, maca iwumi? Iwumi-ten tura yixemmalen-a? Akken ad ttxemmilen aman neɣ ad ten-sekkfen? Acku ɣef wamek nettwali, ur tesɛiḍ d acu d abaɣur i d-fkan i yiɣermanen (citoyens). Imdanen dima ffuden, dima ttɣaɣden, dima zeddḥen. Maca, ahat d nekni daɣen seg tama-nneɣ i ur nedda akken iwulem bac ass-a ad netthenni seg unezgum-a xersum i kra n yiseggasen daɣen ɣer sdat. Acku amdan yettwassen, iban amek-it mara d-nebder axemmem ed uḥezzeb. Aman yettu akk d acu-ten, tiswiɛin yezuzzur-iten akken kan ad imuqel deg tugna-nni, ur ixuṭ deg-sen am zun d tɣawsa n menwala i swayes yettirar. Yesha belli skud akud itedda, akken tezzin yiseggasen ɣer uxxam n wulac ed tatut, i t-yesnubguten dima s taḍsa, akken ay d-yewwi fell-as ad yernu deg uḥezzeb, acku ddunit tettemɣur, ta d taluft tban, ihi atthewwel deg ugama ad yettili skulma skulma. Ɣef waya ala aseqdec n wallaɣ, bac ad tiliḍ d amdan d tidet, d alsi, i ara ad ak-inefɛen a bu sin n yiḍarren.

Mhenni Xalifi

Partager