Ğura d tacennayt tamenzut di ṣṣenf n ccna atrar, tella di tarbaεt n kraḍ n tullas mi qqaren tarbaεt n Ğurğura, nettat s yisem aḥeqqani ABUDA Ğuhra d snant yessetma-s Faṭima d Σelğiya . Ğura tlul deg useggas n 1952 di taddart Ifiγa n temnaḍt Iεeẓẓugen, lwilaya n Tizi-Wezzu. Akken d tameẓyant i tt-wwin γer Fransa nettat d yessetma-s, dinna dγa ikecment annar-agi n ccna atrar s terbaεt n Ğurğura; γer tama-nsent llan seddis n imusiqiyen, ideg aqerruy n terbaεt-agi d amusiqar ameqran Buğemεa Merzaq. Ass mi tesεa 17 iseggasen di laεmer-is uγalent-d γer tmurt n Leqbayel, di lawan-nni dγa i d-tefrari tarbaεt-agi-nsent . Ğura d nettat i yuran ama d imselayen ama d aẓawan n tuget n tezlatin tcennu terbaεt n Ğurğura, akken i nezmer a naf daγen tamedyazt n unaẓur ameqran Muḥya d tmedyazt n Hağira Ul Bacir. Σawnen-tt aṭas deg usuffeγ n uḍebsi-nsent amenzu i d-yeffγen deg useggas 1979 γer tezrigin KONDO-RA. Isental n tezlatin-is gten ulac tamsalt ur tennul ara ama d ayen icudden γer yizerfan n tmeṭṭut, ama d inig neγ lγerba ama γef yedles d tutlayt n tmaziγt d tayri d wayen icudden akk γer tudert tamensayt n tmetti taqbaylit. Tella ger tlawin timenza yecnan ccna amḥadi s teqbaylit. Yefka-yas Rebbi inzizen n taγect yeswehmen merra medden, s ṣṣut-is ḥlawen, yerna i terbaεt-is azal meqqren, tizlatin-nsent wḍent ula γer imenẓawen n Europ d Marikan, inelmaden n tesdawiyin di tmura n umaḍal, fernen tizlatin n terbaεt-agi akken ad ilint d tazrawt n tagara n walmud-nsen. Ğura d tamedyazt, d tamsuddest n uẓawan, d tacennayt, zyada γef waya d tamyarutt n sin wungalen, amenzu d win mi tsemma aḥayek n tsusmi “ le voile de silence” i d-yeffγen deg useggas 1991, d yiwen wedlis yenzan s waṭas, azal n 200000 i yenzan deg-s, ungal wis sin d win mi tsemma tasemhuyt n texlalin n Nbi “ la saison des narcisses” i d-yeffγen deg useggas 1993 γer tezrigin Michel Lafond yesεan 233 isebtar, a tt-naf daγen texdem yiwen usaru nettat d yiwen umdakkel-is afransi mi qqaren Olivier γef yinig semman-as Aεli di tmurt leεğayeb “ Ali au pays des merveilles” i d-tefka i sinima n tmurt n Lzzayer, tqelleb γef uẓawan i usaru-yagi-ines, imiren i d-temlal d uselti abruṭuni Hervé yuγalen γer tagara d argaz-is. Γer taggara Ğura temsefraq nettat d yessetma-s, tuγal tcennu waḥd-s s yisem n Ğura, tkemmel abrid d-tenjer nettat d tarbaεt n Ğurğura, s ccna amḥadi swayes tcewwel aṭas n yemdanen, wid iγunzan tidett, wid yewwin tamurt γer wasif d wid mi tγab tmusni deg wallaγ-nsen . tessuffeγ-d iḍebsiyen ideg terra tajmilt i tlawin n umaval merra d Dihya d tlawin tiqbayliyin s umata.
Islam Bessaci